<p>Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. <strong>Syfte:</strong> Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. <strong>Metod</strong>: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. <strong>Resultat</strong>: ett tema- <em>upplevelse av olust</em> och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar.<em> </em>Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.</p>

Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. Metod: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. Resultat: ett tema- upplevelse av olust och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar. Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken över hela världen. I Europa dör cirka fyra miljoner människor varje år till följd av kranskärlssjukdom. I Sverige är kranskärlssjukdom en lika vanlig dödsorsak hos både män och kvinnor som alla cancersjukdomar tillsammans och de förorsakar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall hos båda könen. Nittio procent av orsakerna till kranskärlssjukdom är väl kända och kan förklaras av olika levnadsvanor, psykosocila inverkan och biologiska riskfaktorer. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter bedöms kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. En kranskärlsoperation är en vanlig behandling för patienter med kranskärlssjukdom. Målet med operationen är att lindra symtomen, förbättra livskvaliteten och förlänga livet. Syftet var att belysa patientens hälsorelaterade livskvalitet efter kranskärlsoperation. Metoden var en forskningsöversikt. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning med hjälp av olika sökord. I resultatet har totalt 16 artiklar sammanställts. Resultatet visade att det i flertalet av studierna påvisades att majoriteten av de kranskärlsopererade patienterna skattade en förbättring av sin fysiska funktion, en minskad rollbegränsning som ett resultat av av fysiska problem, minskad smärta och en bättre generell hälsouppfattning, inom området fysiskt välbefinnande. Även inom området psykiskt välbefinnande skattade flertalet patienter en förbättring. Här var det vitalitet och den generella mentala hälsan som förbättrades och rollbegränsningen, som ett resultat av känslomässiga problem, minskade. I en studie rappoterade dock 37 procent av patienterna en försämrad generell mental hälsa. De flesta studier konstaterade ett förbättrat socialt välbefinnande medan patienterna i en studie rappoterade en försämring inom detta område. Den totala livskvaliteten förbättrades för majoriteten av patienterna. Uppföljningarna i studierna är gjorda vid olika tidpunkter efter operationen. Slutsatsen visade att det var ett varierande resultat på¨hur kranskärlsoperationen påverkade patientens hälsorelaterade livskvalitet. Alla studier i detta arbete tyder dock på att den hälsorelaterade livskvaliteten totalt sett förbättrats, i olika grad, för majoriteten av patienterna. I flertalet studier skattar kvinnorna dock sin livskvalitet lägre än männen inom de flesta områden, både före och efter operationen.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i världen och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmåga att ändra livsstilen gör att många återinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlättar livsstilsförändringar hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgått från en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrån studiens syfte. Litteratursökning med söktermerna gjordes sedan i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i sjuttio artiklar. Genom en urvalsprocess återstod sedan tolv artiklar vars resultat studien bygger på. Resultatartiklarna granskades utifrån en granskningsmall för att säkerställa kvalitén. Resultat: Fyra kategorier framträdde. Stöd som faktor för livsstilsförändring, emotionella tillstånds inverkan på livsstilsförändring, inre resursers inverkan på livsstilsförändring och socioekonomisk status. Under dessa identifierades åtta underkategorier. Slutsats: Psykosociala faktorer påverkar förmågan att ändra livsstilen hos patienter med kranskärlssjukdom. Eftersom livsstilen är avgörande för sjuklighet och dödlighet hos patientgruppen finns god anledning att lägga ett större fokus på dessa faktorer. Omvårdnaden av patienter med kranskärlssjukdom bör i större omfattning ta hänsyn till kunskapsnivå, socialt nätverk, emotionella problem och sjukdomsinsikt då detta skulle kunna stärka patientens förmåga till egenvård och därigenom förmågan att ändra livsstilen.

<p>Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Målen för livsstilsförändringar beskrivs som individuella eller överensstämmande med sjukvårdens rekommendationer. Målen är relaterade till fysisk aktivitet, kosthållning, rökning, stresshantering och medicinering. Påverkande faktorer kan delas in i somatiska, kognitiva och emotionella samt sociala och praktiska faktorer. Föreliggande arbete anses vara relevant för den praktiska verksamheten. Vetenskapliga studier om betydelsen av individuella målbeskrivningar efterlyses. Vikten av kontinuitet i uppföljningen betonas.</p>

Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Målen för livsstilsförändringar beskrivs som individuella eller överensstämmande med sjukvårdens rekommendationer. Målen är relaterade till fysisk aktivitet, kosthållning, rökning, stresshantering och medicinering. Påverkande faktorer kan delas in i somatiska, kognitiva och emotionella samt sociala och praktiska faktorer. Föreliggande arbete anses vara relevant för den praktiska verksamheten. Vetenskapliga studier om betydelsen av individuella målbeskrivningar efterlyses. Vikten av kontinuitet i uppföljningen betonas.

Brister i läkemedelsföljsamheten är ett världsomfattande problem. Varannan kroniskt sjuk patient följer inte sin läkemedelsordination. Trots starka bevis på att förebyggande behandlingar efter akut kranskärlssjukdom är effektiva har det i undersökningar visats att följsamheten till dessa mediciner är låg. Låg följsamhet leder till negativa hälsoeffekter; ökade hälso- och sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Syftet med denna studie var att undersöka attityder och följsamhet till läkemedel hos patienter med kranskärlssjukdom. Vidare skulle sambandet mellan olika faktorer hos patienterna och deras attityd och följsamhet till läkemedel undersökas. Studien baserades på enkätundersökningar och ingick som en delstudie i ett större forskningsprojekt ”God läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS)”. Till analysen samlades enkäter och journaluppgifter från totalt 91 kranskärlssjuka patienter. Enkäterna var BMQ-Specific (attityd till hjärtläkemedel) och MMAS-8 (följsamhet till kolesterolsänkande läkemedel).  Av 91 patienter som deltog var 75 % män. Medelåldern var 69 år (SD = 8,704 år) och genomsnittligt antal regelbundna läkemedel per patient var 7,2 (SD =2,419). En femtedel av patienterna hade stark oro om användningen av förskrivna hjärtläkemedel och 28 % hade bristande följsamhet till kolesterolsänkande läkemedel. De patienter som hade positiv attityd till sin medicin var också de som var mest följsamma. Slutsatser som kan dras av studien är att attityder till läkemedel är en viktig del i hur patienter väljer att följa eller inte följa sin behandlingsregim. Resultaten från studien kan komma att användas till att utveckla insatser för att förbättra patienters läkedelsföljsamhet och behandlingsresultat. / God läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS)

Bakgrund: Kranskärlssjukdom kan medföra ett lidande för den drabbade och eftervården kan innebära utmaningar med följsamhet. Erfarenheten av eftervård vid kranskärlssjukdom för personer boende i glesbygd kan antas vara unik på grund av utmaningar kopplade till den ekonomiska, sociala och geografiska situationen i glesbygd. En ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskor kan förbättra möjligheterna för en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av eftervård bland personer som är drabbade av kranskärlssjukdom och boende i glesbygd. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa urvalsartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Upplevelsen av hinder på vägen till eftervård”, ”Önskan om en god relation till hälso- och sjukvårdspersonal” och ”Upplevelsen av att genomföra livsstilsförändringar”. Konklusion: Att bo i glesbygd och drabbas av kranskärlssjukdom medför svårigheter för att delta i eftervård. Åtgärder krävs både från hälso- och sjukvårdsverksamheten och sjuksköterskor för att främja delaktighet, hälsa och en tillgänglig eftervård. Ytterligare forskning behövs för att nyansera perspektivet.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 28 000 svenskar i akut hjärtinfarkt som är den vanligaste hjärt- och kärlrelaterade dödsorsaken. Efter hjärtinfarkt behöver individen vara delaktig i sin behandling för högre följsamhet till hjärtrehabilitering enligt hjärtsjukvårdens rekommendationer. Ökad self-efficacy kan leda till positiva hälsobeteenden när det gäller träning och vardagsaktiviteter. Det finns en skattningsskala för hjärtrelaterad tilltro till egen förmåga för att tolka symptom och funktion, validerad på svenska för patienter efter akut koronarsyndrom och hjärtinfarkt. Syfte: Att undersöka hur fysioterapeuter upplever användandet av skattningsskalan för hjärtrelaterad tilltro till egen förmåga att upprätthålla funktion, kontrollera symptom och sjukdom efter hjärtinfarkt hos patienter som deltar i fysioterapeutledd hjärtrehabilitering. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med åtta fysioterapeuter inom hjärtrehabilitering i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Enligt informanterna fungerade skattningsskalan som ett diagnosanpassat screeningsinstrument, kliniskt tillämpningsbar genom att skräddarsy hjärtrehabiliteringen för varje patient. Skattningsskalan bidrog till ett multidisciplinärt teamarbete enligt informanterna som upplevde att skattningsskalan fyller en kunskapslucka kring att vara fysiskt-, socialt-, och sexuellt aktiv efter hjärtinfarkt. Slutsatser: Skattningsskalan ansågs implementeringsbar då den grundar sig på self-efficacy som informanterna upplevde som ett relevant och tidsaktuellt begrepp att jobba med inom hjärtrehabilitering.

SAMMANFATTNING Hjärt-kärlsjukdom är det största folkhälsoproblemet för både män och kvinnor i Sverige. I hjärtkärlsjukdom inkluderas kranskärlsjukdom (koronarsjukdom), plötslig hjärtdöd, hjärtsvikt, claudicatio intermittens, stroke och övriga hjärtkärlmanifestationer (Schenk-Gustafsson, 2011). Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor över femtiofem år och män över fyrtiofem år i Sverige (Schenck-Gustafsson, 2011). Mortaliteten i hjärt-kärlsjukdomar sjunker i Sverige och kvinnors medelöverlevnad är fortfarande högre än männens, men denna skillnad har minskat då hjärtsjukvården har förbättrats. Kvinnors medelöverlevnad har sjunkit från 84 till 81 år det senaste decenniet medan männens medelöverlevnad har ökat från 75 till 78 år. Antalet hjärtinfarkter hos svenska kvinnor kan komma att öka på grund av livsstilsfaktorer såsom rökning och psykosociala faktorer. Det pågår en diskussion bland forskare om kvinnor får sämre vård än män och om kvinnor upplever symtom annorlunda än män vid kranskärlssjukdom. Studier har visat att kvinnor har längre fördröjning än män för att söka hjälp vid insjuknandet i kranskärlssjukdom. Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av symtom och hur de hanterar dessa symtom i samband med insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. För att få svar på syftet valdes litteraturöversikt som metod. Arton artiklar identifierades och inkluderades i denna litteraturöversikt. Sju av artiklarna hade kvalitativ ansats och elva artiklar hade kvantitativ ansats. Slutsatsen var att kvinnor upplevde prodromala symtom månader/år innan kranskärlsdiagnosen ställdes och det var ovanligt att kvinnor sökte sjukvård för dessa symtom. Bröstsmärta var det vanligaste symtomet hos kvinnor vid insjuknande i kranskärlssjukdom men ospecifika symtom förekom också. Kvinnor upplevde illamående i högre grad än män i detta sammanhang. Kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom genom att kontakta anhöriga eller med självmedicinering innan de kontaktade sjukvården, vilket bidrog till fördröjning av vården. Kunskapsnivå, känslomässiga och psykosociala faktorer inverkade på hur kvinnor hanterade symtom på kranskärlssjukdom. Sjukvården och kvinnor behövde ökad kunskap och förståelse angående hur kvinnor upplevde symtom på kranskärlssjukdom och hur kvinnor hanterade dessa symtom.