Kranskärlssjukdom (CAD) är en av de vanligast förekommande kardiovaskulära sjukdomarna och en av de dominerande dödsorsakerna hos äldre människor världen över. För att bekräfta diagnos och bedöma sjukdomens svårighetsgrad används idag flera diagnostiska strategier. Ökade hälsokostnader och lång kö för undersökningar väcker oro hos både patienter, läkare och myndigheter. Behovet av en enkel, säker och kostnadseffektiv metod som kan hjälpa till i utredning av CAD är stor. Det danska företaget Acarix utarbetade en ny apparat, CADScor®-system, som använder en icke-invasiv och strålningsfri metod för att utesluta stabil CAD baserad på akustisk fonokardiografi. Apparaten spelar in koronarblåsljud, vilket uppstår vid stenos i kranskärl, och beräknar patientens risk för CAD. Syftet med den här studien var att utvärdera metoden, testa CADScor® och beräkna apparatens sensitivitet, specificiteten samt positivt och negativt prediktivt värde (PPV och NPV). Tjugo patienter med misstänkt stabil CAD undersöktes med CADScor®-system och deras CAD-resultat jämfördes med resultatet efter myokardscintigrafi. Beräkningar visade att apparatens sensitivitet är 80 %, specificitet 60 %, PPV 40 % och NPV 90 %. Resultatet innebär att sannolikheten är 90 % för att en patient som fick CAD-score ≤ 20 är frisk. Det är tillräckligt högt för att använda CADScor® i klinisk praxis för patienter med låg risk för CAD. / Coronary artery disease (CAD) is one of the most common cardiovascular diseases and one of the dominant causes of death in older people worldwide. In order to confirm diagnosis and assess the severity of the disease, several diagnostic strategies are being used today. Increased health costs and long queues for investigations raise concerns among patients, medical doctors and authorities. A simple, safe and cost-effective method that can assist in the investigation of CAD is of major importance. The Danish company Acarix developed a new device, CADScor® system, which uses a non-invasive and radiation-free method to exclude stable CAD based on acoustic phonocardiography. The device records intracoronary murmurs, resulting from coronary stenosis, and calculates the patient's risk of CAD. The purpose of this study was to evaluate the method, test CADScor® and calculate the device's sensitivity, specificity and positive and negative predictive value (PPV and NPV). Twenty patients with suspected stable CAD were examined with CADScor® systems, and their CAD results were compared to the result after myocardial perfusion scan. Calculations showed that the device's sensitivity is 80 %, specificity 60 %, PPV 40 % and NPV 90 %. The result means that the probability is 90 % that a patient who has a CAD score ≤ 20 is healthy. It is high enough to use CADScor® in clinical practice for patients with low risk for CAD.

Bakgrund För patienter med kranskärlssjukdom rekommenderas hjärtrehabilitering och regelbunden fysisk träning som en viktig del av behandlingen. Dessa patienter är ofta påverkade både fysiskt och psykologiskt av sin sjukdom vilket kan vara utmanande för en hälsoförändring. Självförmåga är ett viktigt begrepp i hälsoförändringsarbetet och har visat sig vara en stark prediktor för fysisk aktivitet hos dessa individer. Hjärtrehabilitering har visats inverka positivt på denna, men det finns bristfällig evidens för vilken typ av träning som har bäst effekt på dessa patienters självförmåga och även om denna skiljer sig mellan könen.  Syfte Syftet med studien är att visa patienters fysiska kapacitet efter tolv veckors hjärtrehabilitering, deras självförmåga till fysisk aktivitet och eventuella korrelation mellan dessa variabler, samt skillnader mellan könen.  Metod Data gällande styrka i övre och nedre extremitet samt konditionsvärde och ESES-skattning för 56 patienter som nyligen genomgått hjärtrehabilitering sammanställdes och analyserades från ett pågående forskningsprojekt.  Resultat Män hade högre fysisk kapacitet än kvinnor, men kvinnor skattade sin självförmåga något högre. Det fanns ett signifikant samband (p<0,001) mellan kvinnors självförmåga och styrka, och det observerades en korrelation mellan självförmåga och styrka för män (p=0,0501).  Konklusion Den här studiens resultat visar att styrka har tydligt större koppling än kondition till självförmåga för fysisk aktivitet hos framförallt kvinnliga hjärtpatienter efter avslutad hjärtrehabilitering. Detta kan peka mot att mer fokus kan behövas riktas mot styrka i hjärtrehabilitering. / Background It is recommended that patients with coronary artery disease undergo cardiac rehabilitation and regular physical exercise as part of the treatment. These patients are often physically and psychologically affected by their disease which can make a health change challenging. Self-efficacy is an important concept in the area of health behaviour change and has been shown to strongly predict physical activity among these patients. Heart rehabilitation has been shown to positively impact said self-efficacy, but there is a lack of evidence regarding whether and if so what type of exercise that most influences it, and if there are any gender differences in this concern. Purpose The aim of the study was to investigate the physical capacity, self-efficacy for physical activity and the potential correlation between these variables among patients who had undergone a 12-week heart rehabilitation, plus any correlation between these variables. Furthermore, the possible gender differences regarding said questions were examined.  Method Data regarding upper and lower extremity strength as well as aerobic capacity and self-efficacy score for 56 patients who had recently undergone cardiac rehabilitation and who participated in an ongoing research project was compiled and analysed. Results Men had higher physical capacity than women, but women rated their self-efficacy slightly higher. There was a significant correlation (p <0.001) between women's self-efficacy and strength, and a correlation was seen between self-efficacy and strength for men (p = 0.0501).  Conclusion The results of this study show that strength is clearly more closely linked to self-efficacy than aerobic capacity among individuals after completing cardiac rehabilitation, and especially among females. This may indicate that more focus could be needed to be directed towards strength training in cardiac rehabilitation.

Bakgrund Kranskärlssjukdom är ett av världens stora hälsoproblem där både insjuknandet och dödligheten är hög.Det finns god evidens för att träningsbaserad hjärtrehabilitering minskar mortaliteten och behovet avsjukhusvård. Trots detta är det i Sverige endast 20% av patienterna som deltar i träning inomcenterbaserad hjärtrehabilitering. En vanlig orsak till lågt deltagande är långa avstånd. Träning förmedladvia E-hälsa har potential att kunna öka tillgängligheten till hjärtrehabilitering. Innan implementeringbehöver effekten utvärderas. Syfte Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt jämföra effekten av träningsbaseradhjärtrehabilitering i klink med träningsbaserad hjärtrehabilitering på distans med hjälp av digital teknik. Metod Den systematiska litteraturöversikten utfördes genom artikelsökningar från databaserna PubMed ochCinahl. Söksträngarna formulerades enligt PICO-modellen. Därefter granskades artiklarna och bedömdesför bias enligt SBU:s formulär ”Bedömning av randomiserade studier”. Resultat Tretton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. De former av E-hälsa som användes varmobilapplikationer, websidor, telefonkontakt, SMS, mail och videomöten. Syreupptagningsförmåga mätt iVo2 peak eller Vo2 max var likvärdig eller bättre i interventionsgrupperna (E-hälsa) jämfört medkontrollgrupperna (sedvanlig vård). Följsamhet till träningen rapporterades vara bättre iinterventionsgruppen än kontrollgruppen och den självskattade livskvalitén som lika god iinterventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Konklusion Resultaten tyder på att träningsbaserad hjärtrehabilitering förmedlad via E-hälsa kan vara lika effektivsom centerbaserad hjärtrehabilitering. Att använda E-hälsa som ett kompletterande hjälpmedel skullekunna göra träning inom hjärtrehabilitering mer lättillgänglig och öka både deltagande och följsamhet.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. / Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.

Bakgrund: Det finns evidens för att fysisk aktivitet har en positiv inverkan påsåväl fysisk som psykisk hälsa. Kranskärlssjukdom, som är den dominerande dödsorsaken i Sverige, karakteriseras av åderförkalkning och är direkt förenat med osunda levnadsvanor, däribland fysisk inaktivitet. En ökad fysisk aktivitet hos denna patientgrupp kan minska risken för återinsjuknande eller ytterligare eskalation i sjukdomsförloppet. Deltagande i hjärtrehabiliteringsprogram är lågt trots underlag för den fysiska aktivitetens hälsosamma fördelar. Sjuksköterskor har för uppgift att främja god hälsa och de skulle kunna bidra mer till preventionsarbetet i sitt dagliga arbete. Syfte: Studiens syfte var att undersöka erfarenheter av fysisk aktivitet ur kranskärlssjuka patienters perspektiv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet baserades på tio vetenskapliga studier som analyserades utefter fem steg i en analysprocess av kvalitativ forskning. Resultat: Två teman och åtta subteman identifierades. Detförsta temat var motiverande faktorer med subteman; egenansvar, socialt stöd samt individanpassat stöd. Det andra temat var hindrande faktorer med subteman; tillgänglighet, känslor samt kunskapsbrist. Slutsats: Patienter är i behov av kontinuerlig individanpassad rådgivning och vägledning för att främja åtagande av fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. Sjukvårdspersonal behöver arbeta strukturerat och personcentrerat för att bidra till en trygg och säker vård. Sjuksköterskor träffar mest patienter i sitt dagliga arbete och är särskilt lämpliga att främja fysisk aktivitet som sekundärpreventiv åtgärd. / Background: There is evidence to show that physical activity has a positive effect on both physical and psychological health. Coronary heart disease, which is the dominating cause of death in Sweden, is characterized by arteriosclerosis and is directly connected to unhealthy living habits, such as physical inactivity. Increased physical activity amongst this group of patients could decrease the risk of recurrence or escalation of the disease. Participation in heart rehabilitation programs are low, despite evidence of the health benefits linked to physical activity. A nurse's task is to promote health and they could do more within the preventative workfield. Aim: The aim of this study was to explore patients with coronary heart disease and their experiences of physical activity. Method: A literature review based on ten scientific studies, analyzed according to a five step analysis process of qualitative research. Results: Two main themes and eight sub themes were identified. The first main theme was motivating factors with the sub themes; personal responsibility, social support and individually tailored support.The second theme was hindering factors with the sub themes; accessibility, emotions and lack of knowledge. Conclusion: Patients are in need of continuous and individualized counseling and guidance in order to commit to physical activity. Healthcare workers need to have a structured and person-centered approach to provide safe healthcare. Nurses encounter the most patients throughout their daily work and are particularly suitable to promote physical activity as a secondary prevention.