Bakgrund: Människor blir alltmer stillasittande vilket ökar risken för metabolt syndrom och kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom är ett allvarligt tillstånd där hjärtat drabbas av syrebrist, varpå hjärtmuskeln förtvinar och eventuellt dör. Efter insjuknandet kan livet upplevas förändrat. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta och identifiera behov samt erbjuda livsstilsråd hos personer som genomgått kranskärlssjukdom. Preventiva åtgärder som fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom avser en mängd positiva hälsoeffekter på kort och lång sikt. Genom att studera personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom kan en djupare förståelse om rehabiliteringsprocessen uppnås vilket kan främja sjuksköterskans arbete för en individanpassad och säker vård. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom. Metod:  I litteraturstudien tillämpades kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Totalt sammanställdes och analyserades tolv artiklar. Data kategoriserades och en objektiv tolkning utfördes varpå en teoretisk förståelse växte fram. Resultat: Studiens resultat består av fyra kategorier; att uppleva rädsla för en ny hjärtinfarkt, att de fysiska förutsättningarna är förändrade, att fysisk aktivitet med andra påverkar motivationen och att negativa tankar motverkas. Slutsats: Sammantaget framkommer det att personer upplevde rädsla vid fysisk aktivitet efter kranskärlssjukdom. Dessutom upplevde flertalet personer begränsningar i relation till kroppens fysiska kapacitet.  Sjuksköterskan bör därav utforma information utifrån personens individuella behov och resurser för att främja fysisk aktivitet och en ökad hälsa samt livskvalitet efter kranskärlsjukdom.

Tobaksrökning är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen och orsakar årligen miljontals dödsfall. Det finns ett starkt samband mellan dagligrökning och insjuknande i kranskärlssjukdom. Ett lyckat rökstopp är den mest effektiva behandlingen för att motverka återinsjuknande i kranskärlssjukdom men trots detta så slutar endast hälften av alla rökare efter en genomgången kranskärlssjukdom. Riktlinjer för hur den sekundärpreventiva vården vid kranskärlssjukdom ska bedrivas i Sverige lägger stor vikt på sjukdomens riskfaktorer. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten bemöta och reducera dessa risker. Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom i ett sekundärpreventivt skede. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar genererade i 18 artiklar publicerade mellan 2010 och 2020, varav 17 var kvantitativa och en kvalitativ. Kvalitetsgranskning genom granskningsprotokoll framtaget på Sophiahemmets högskola resulterade i att tio artiklar bedömdes som mycket god kvalitet och åtta artiklar bedömdes ha god kvalitet. Resultatanalysen utfördes genom integrerad analys. I resultatet framkom tre huvudkategorier; Rökstoppsinterventioner, Personliga karaktäristiska samt Ohälsa och komorbiditet. Rökstoppsinterventioner inkluderade rökavvänjningsprogram, rekommendationer från vårdpersonal och rökstopp direkt vid insjuknande eller senare försök. Personliga karaktäristiska var socialt stöd och familjesituation, utbildning och arbete, inre motivation och självförmåga, omfattningen av patientens nikotinbehov och tidigare försök till rökstopp. Ohälsa och komorbiditet innefattade rädsla vid akut insjuknande, psykisk ohälsa och andra faktorer som orsakar kranskärlssjukdom. Slutsatsen visar att det är av vikt att fånga upp de rökande patienterna redan under vårdtiden på sjukhus och att patienten tidigt identifierar rökningen som ett problem. Information, kunskap och personcentrerat omhändertagande är viktigt för att hjälpa rökande patienter till lyckat rökstopp efter insjuknandet i kranskärlssjukdom. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör vården anpassas efter patientens upplevda hanterbarhet, meningsfullhet samt begriplighet av situationen för att lyckas bryta ohälsosamma levnadsvanor. En viktig faktor för ett lyckat rökstopp är involverade och informerade anhöriga som kan stötta den kranskärlssjuka patienten. Nyckelord: Kranskärlssjukdom, Rökstopp, Främjande faktorer, Försvårande faktorer, Personcentrerad vård / Tobacco smoking is one of the biggest threats to public health in the world and causes millions of deaths every year. There is a strong relationship between smoking and the onset of coronary heart disease. A successful smoking cessation is the most effective treatment to counteract recurrence of coronary heart disease, but despite this, only half of all smokers quit after a history of coronary heart disease. Guidelines for how secondary preventive care for coronary heart disease should be conducted in Sweden place great emphasis on the disease's risk factors. The nurse, together with the patient, must address and reduce these risks. The purpose is to elucidate the factors that affect smoking habits in a secondary preventive stage in patients with coronary heart disease. A literature review was chosen as the method. Searches generated in 18 articles published between 2010 and 2020, of which 17 were quantitative and one qualitative. Quality review through review protocols developed at Sophiahemmet University resulted in ten articles being assessed to be very good quality and eight articles being judged to be of good quality. The result analysis was performed by integrated analysis. The results revealed three main categories; Smoking Cessation Interventions, Personal Characteristics and Illness and Comorbidity. Smoking cessation interventions included smoking cessation programs, recommendations from health care professionals, and smoking cessation immediately upon illness or subsequent attempts. Personal characteristics were social support and family situation, education and work, intrinsic motivation and self-efficacy, the extent of the patient's nicotine needs and previous attempts to quit smoking. Illness and comorbidity included fear of acute illness, mental illness and other factors that cause coronary heart disease. The conclusion shows that it is important to intercept the smoking patients already during the care period in hospital and that the patient early on identifies smoking as a problem. Information, knowledge and person-centered care are important to help smoking patients to successfully stop smoking after the onset of coronary heart disease. In accordance with Antonovsky's model “Sense of Coherence”, care should be adapted to the patient's perceived manageability, meaning and comprehensibility of the situation in order to succeed in breaking unhealthy lifestyles. An important factor for a successful smoking cessation is involved and informed relatives who can support the coronary heart disease patient. Keywords: Coronary heart disease, smoking cessation, facilitator, barrier, person- centred care

Den vård som bedrivs vid akut kranskärlssjukdom är idag bristande när det gäller jämställdhet. Männen har varit och är dominerande i den forskning som bedrivs om kranskärlssjukdom, vilket utsätter kvinnan för risk vid både diagnos och behandling av sjukdomen. Det råder bristande medvetenhet om genusperspektiv vid vårdandet av akut kranskärlssjukdom, och mer forskning behövs för att uppmärksamma sjuksköterskans behov av att tillämpa detta förhållningssätt. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva den kvinnliga patientens erfarenhet och upplevelser vid akut kranskärlssjukdom. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar granskades. Databaserna PubMed, CINAHL och Google Scholar användes vid sökningen. Resultat Resultaten i denna litteraturöversikt visar hur den inlärda förväntan om typiska symptom och tecken på akut kranskärlssjukdom påverkat kvinnorna vid tolkningen av deras symptom. Under sjukdomsförloppet framkom även hur kvinnorna förminskade och förnekade allvaret i situationen. Symptomen kunde kopplas till mindre allvarliga åkommor, biverkningar av en ny medicin eller bortförklaras med stigande ålder. Slutsats En djupare förståelse för hur kvinnor reagerar vid debuten av akut kranskärlssjukdom är nödvändig för att sjuksköterskor ska kunna agera adekvat då kvinnan inkommer till sjukhuset.

Hjärtrehabilitering är ett program som ger bästa möjliga medicinska, fysiska och psykiska förutsättningar för patienter som har drabbats av kranskärlssjukdom, Den förbättrar livskvaliteten hos dessa patienter till en optimal individuell funktionsnivå. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av hjärtrehabilitering hos patienter med kranskärlssjukdom. En litteraturöversikt baserad på elva artiklar, tio av kvalitativ och en kvantitativ design hämtade från tre databaser Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Artiklarna granskades enligt Friberg (2017) och därefter sammanställdes resultat i form av fyra tema. Vid analysen av de valda artiklarna har fyra huvudteman inklusive några underteman identifierats: Psykologiska upplevelser av hjärtrehabiliteringen. Upplevelser av stöd och motivation. Upplevelser av sjuksköterskans roll. Upplevelser av förhinder att delta i hjärtrehabilitering. Resultatet från denna litteraturöversikt har diskuterats utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori. Patienterna hade en positiv inställning till hjärtrehabilitering men de flesta upplevde förhinder i någon form. Brist på information kan förbättras genom att vårdpersonalen har rätt kunskap och ger stöd. För att underlätta svårigheter av livsstilsförändringar kan sjuksköterskan använda motiverande samtal utifrån patientens individuella behov för att utveckla egenvårdskapaciteten hos patienten. / Cardio rehabilitation is a programme which provides best possible medical, physical and mental conditions for patients who have suffered from cardiovascular disease. It improves quality of life for these patients to an optimal individual functioning level. The aim of this study was to highlight experiences from cardiac rehabilitation of patients with coronary artery disease. This study was carried out by a literature review method. Eleven articles, ten of qualitatative and of quantitative design identified in three databases: Cinahl Complete, PubMed och PsycINFO. Articles were reviewed according to Friberg (2017) and then the result was compiled in the form of four themes. In the analysis of the selected articles, four main themes, including some sub-themes, have been identified: Phsycological experiences of cardiac rehabilitation, Experiences of support and motivation, Experiences of nurses’ role and Experiences facing difficulties attending cardic rehabilitation program. Results from this literature review have been discussed related to Dorothea Orem's self-care theory. The patients had a positive attitude towards cardiac rehabilitation but most experienced some form of obstruction. Lack of information can be improved by the health care professions having the right knowledge and providing support. In order to facilitate difficulties in lifestyle changes, the nurse can use motivational talks based on the patient's individual need to develop self-care capacity in the patient.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett av de största hälsoproblemen runt om i världen. Vid fetma och övervikt ökar risken för olika sjukdomar, bland annat kranskärlssjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar var den främsta dödsorsaken världen över år 2016. En viktnedgång på 5 – 10 % av kroppsvikten, genom dietära restriktioner, kan minska risken för kranskärlssjukdomar. Varannandagsfasta är en metod som begränsar en individs energiintag med 70–100% varannan dag och varannan dag konsumerar individen vad den behagar.  Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa vilken effekt varannandagsfasta har på kroppsvikt samt olika kardiovaskulära riskfaktorer.  Metod: En systematisk litteraturstudie utfördes där artiklar söktes efter i databasen PubMed med sökordet ”alternate day fasting”.  Resultat: Totalt tio studier inkluderades i litteraturstudien. Samtliga studier gav en signifikant viktnedgång. Triglycerid- och LDL-halten sjönk signifikant i sex utav tio studier. HDL-halterna ökade inte i samband med varannandagsfasta. Totalkolesterolet sjönk signifikant i fem studier. Det systoliska blodtrycket sjönk signifikant i fem utav nio grupper och det diastoliska blodtrycket sjönk i tre grupper.  Slutsats: Varannandagsfasta kan vara en effektiv strategi för bättre hälsa, då varannandagsfasta kan ge viktnedgång och minska riskfaktorer som LDL, triglycerider och totalkolesterol samt att varannandagsfasta möjligen även kan sänka blodtrycket. Mer forskning behövs med längre studietid och större studiepopulationer för att fastställa sambandet mellan varannandagsfasta och kardiovaskulära riskfaktorer. / Background: Obesity and overweight is one of the world’s largest health problems. Obesity and overweight increase the risk of developing different diseases, such as coronary heart diseases. Cardiovascular diseases were the leading cause of death globally in 2016. A moderate weight loss of 5–10% by means of dietary restrictions, has been shown to lower the risk of coronary heart disease. Alternate day fasting is a dietary strategy that restricts the energy intake by 70–100% every other day and every other day the individual is permitted to consume food ad libitum. Aim: The aim of this study is to compile the effects of alternate day fasting on weight loss and cardiovascular risk factors. Method: A systematic literature study was conducted. The literature search was performed in the database PubMed using the term ”alternate day fasting”. Result: In total there were ten studies included in this literature study. A significant weight loss was achieved in all studies. The concentration of triglycerides and LDL-cholesterol decreased significantly in six out of ten studies. Alternate day fasting did not increase HDL-cholesterol. The total cholesterol significantly decreased in five studies. The systolic blood pressure decreased significantly in five out of nine groups and the diastolic blood pressure decreased in three groups.  Conclusion: The findings indicate that alternate day fasting may be an effective strategy to improve health by reducing body weight, LDL-cholesterol, total cholesterol and triglycerides and might possibly lower the blood pressure. Future research with longer study duration and larger sample size is needed to determine the relationship between alternate day fasting and cardiovascular risk factors.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll medavseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy. Sökorden som använts är bl a Angina Pectoris, Myocardial Infarction, Patient Education och Patient Satisfaction. Resultat: Det finns en oenighet om hur patienten, anhöriga och sjuksköterskan prioriterar information efter en kranskärlssjukdom. Patienterna och deras anhöriga prioriterar information om symtom och livsstilsfaktorer. Vidare anser sjuk- sköterskorna att stöd och support i samhället är viktigast att informera om. Slutsats: Det är viktigt att patienten och anhöriga ges möjlighet till en aktiv roll i informations- processen och får vara med så mycket som möjligt och bestämma vilken information som ska ges. / A major part of the Swedish population suffers from some kind of coronary arterydisease. Our wish is to give nurses an increasing knowledge about what patientswith this diagnosis wish to be informed about so that the nurses can meet thesepatients as good as possible. The purpose of this literature study is to elucidate theinformation needs of patients with coronary artery disease and their next of kin before discharge and the time afterward and to investigate the prioritized informationfrom the nurse. The method used was a literature review were nine articles were reviewed according to Forsberg & Wengström (2003) and Polit et al (2001). The databases used were Pubmed, Cinhal and Blackwell synergy and the terms used were Angina Pectoris, Myocardial infarction, Patient Education and Patient Satisfaction. Result: There is a dissonance between what the patient, the next of kin and the nurse is ranking to be the most important item to be informed about after a coronary disease. The patients and next of kin prioritize information about symptoms and lifestylechanges. The nurses held that support in the community is the most important item to inform about. Conclusion: It is important that the patient and next of kin get a chance to have an active role in the information process and as much as possible get involved in the decision making on what information to give.

Bakgrund: Trots stark evidens för att fysisk aktivitet och träning vid kranskärlssjukdom är viktiga ur ett livslångt perspektiv för individer med kranskärlssjukdom finns begränsat med forskning kring vilka metoder som kan ha effekt på vidmakthållandet av fysisk aktivitet efter att individen genomgått den centerbaserade träningen. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att granska effekten av vidmakthållande hjärtrehabilitering på fysisk aktivitet och fysisk kapacitet i sex månader eller mer hos individer med kranskärlssjukdom som genomgått centerbaserad hjärtrehabilitering. Vidare var syftet att undersöka kvalitet och tillförlitlighet i ingående artiklar.  Metod: Systematiska sökningar i databaserna AMED, PubMed och PsycINFO. Tio randomiserade kontrollerade studier inkluderades. Kvalitet bedömdes med PEDro-skalan och resultatens samlade tillförlitlighet bedömdes enligt SBU GRADE.  Resultat: Kvalitén på ingående artiklar var måttlig till medelgod. Tillförlitligheten bedömdes som mycket låg enligt SBU GRADE. Resultatet indikerade, trots stor variation av interventioner, att vidmakthållande hjärtrehabilitering kan ha effekt på fysisk aktivitet och till viss del på fysisk kapacitet (kondition). För muskelstyrka ses ingen effekt.  Konklusion: Kvalitén på de ingående artiklarna var måttlig till medelgod. Enskilda artiklar visar på signifikanta resultat som indikerar att vidmakthållande hjärtrehabilitering kan ha effekt på fysisk aktivitet och kapacitet hos individer med kranskärlssjukdom. Det sammanvägda resultatet för vidmakthållande hjärtrehabiliterings effekt på fysisk aktivitet hos individer med kranskärlssjukdom har låg tillförlitlighet bedömt med SBU GRADE. För vidmakthållande hjärtrehabiliterings effekt på fysisk kapacitet (kondition och styrka) bedöms tillförlitligheten som mycket låg. / Background: Despite evidence that physical activity and training in coronary artery disease are important from a lifelong perspective for individuals with coronary artery disease, there is limited research on which methods that can support physical activity maintenance after center-based training.  Aim: The aim of this literature study was to examine the effect of maintenance cardiac rehabilitation (M-CR) on physical activity and physical capacity for six months or more in individuals with coronary artery disease after center-based cardiac rehabilitation. The aim was also to examine the quality and reliability of included articles. Method: Systematic searches in the AMED, PubMed and PsycINFO databases. Ten randomized controlled trials were included. Quality was assessed using the PEDro scale.The overall reliability of the results was assessed according to SBU GRADE guidelines. Result: The quality of included articles was moderate to average. Reliability was assessed as low to very low according to SBU GRADE. The result indicated, despite variation of interventions, that M-CR can have an effect on physical activity and to some extent on physical capacity (fitness). For muscle strength, no significant effect is seen. Conclusion: Individual articles show significant results indicating that M-CR can have an effect on physical activity and capacity in individuals with coronary artery disease. The quality of the included articles was moderate to average. The overall reliability on physical activity was assessed as low according to SBU GRADE. And the overall reliability on physical capacity (fitness and muscle strength) was assessed as very low according to SBU GRADE.

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i hjärtsjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor kan arbeta preventivt med överviktiga, hjärtsjuka patienter. Som metod används analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våra frågeställningar är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan erbjuda en överviktig patient med hjärtsjukdom? Vilken är den optimala kosten för en överviktig patient med hjärtsjukdom? Har sociala förutsättningar någon inverkan på valet av kost? Resultatet visar att Medelhavsdieten har en positiv inverkan på patienter med kranskärlssjukdom och övervikt samt att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder spelar stor roll. / The increasing overweight in the society leads to more illness in heart diseases. Our wish is that practice nurses will get more education in this area, to help patients as soon as possible to life changes. The aim with this study is to investigate how nurses can work preventive among patients with overweight and heart disease. The results of this study are based on ten scientific articles. Our questions in this study are: How does nursing affect on patients with overweight and heart disease? Which is the optimal diet for patients with overweight and heart disease? Have social assumptions any influence on the choice of diets? The results chows a positive effect on patients with coronary heart disease and overweight, and that nurse%u2019s preventive work has good effect.

Bakgrund: Perkutan koronar intervention (PCI) är en etablerad behandling vid myokardiell infarkt men utförs även som planerat ingrepp vid angina pectoris. Efter en PCI kan patienten uppleva en förändrad livsvärld vilket kan påverka den psykiska hälsan negativt. Syfte: Syftet var att beskriva kranskärlspatienters upplevelser av psykisk hälsa inom det första året efter att ha genomgått PCI. Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgick från tolv artiklar med kvalitativ design där resultatet var byggt utifrån ett patientperspektiv. Publicering av artiklarna gjordes från 2008 till 2021. Data samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed, vilken analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; ängslan över återhämtning efter utskrivning efter PCI, oro och rädsla över återgång till vardagen efter PCI samt en förändrad syn på livet efter PCI. Vidare identifierades sex underkategorier; behov av stöd och rehabilitering första tiden efter behandlingen, önskan om tillgänglig rådgivning om kvarvarande symtom och medicinering, osäkerhet i fysiska förmågor, rädsla över nya hjärthändelser, ökad meningsfullhet och drivkraft i att ta ansvar över levnadsvanor. Slutsats: Studien visar att behovet av tillgänglig rådgivning och uppföljning är en viktig faktor att beakta i patientens eftervård för att främja den psykiska hälsan. Vidare forskningsförslag är en intervjustudie för att kartlägga upplevda behov relaterat till tiden efter PCI. / Background: Percutaneous coronary intervention (PCI) is an established treatment of myocardial infarction but is also performed as a planned procedure during angina pectoris. After a PCI the patient may experience a changed life-world, which can negatively affect mental health. Aim: The aim was to describe coronary heart disease patients' experiences of mental health within the first year after undergoing PCI. Method: A literature review with a qualitative design was conducted including twelve studies that focused on the experiences from the perspective of the patients. The articles were published from 2008 to 2021. Data was collected through the databases Cinahl and Pubmed. Data was analyzed by the method of Friberg. Results: The results revealed three categories; anxiety about recovery after discharge after PCI, anxiety and fear over the return to everyday life after PCI, as well as a changed view of life after PCI. Furthermore, six subcategories were identified; need for support and rehabilitation the first time after the treatment, a desire for available advice on residual symptoms and medication, uncertainty in physical abilities, fear of new heart events, increased meaningfulness and the drive to take responsibility for lifestyle habits. Conclusion: The need for available counseling and follow-up is an important factor to consider to promote mental health. Further research to map perceived needs post PCI is needed.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste hjärt- och kärlsjukdomen och orsakas av ateroskleros i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att utveckla kranskärlssjukdom är till stor del modifierbara med läkemedel eller livsstilsförändringar. Sjukdomen kan yttra sig som angina, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Efter den akuta behandlingen krävs livslång behandling med sekundärpreventiva läkemedel. Målet är ökad livskvalitet, minskad progress av sjukdom och minskad mortalitet. Trots god evidens för läkemedelsbehandlingen visar flertal studier att följsamheten på lång sikt är dålig. Syftet med den litteraturstudien var att beskriva erfarenheter som kan påverka individers följsamhet till sekundärpreventiva läkemedel vid kranskärlssjukdom. Metoden som användes för att besvara syftet var allmän litteraturöversikt med systematisk sökstrategi och 16 orginalartiklar inkluderades. Studierna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets högskolas mall och den kvalitativa datan analyserades med utgångspunkt i en tematisk analys. Det sammanvägda resultatet presenteras i temat Inre erfarenheter som kan påverka individens följsamhet till läkemedelsbehandling med underteman Tankar och attityder samt Anpassningsförmåga. Samt i temat Yttre erfarenheter som kan påverka individens följsamhet till läkemedelsbehandling med underteman Vårdrelationer och kunskap om sjukdom och läkemedel, Stödsystem samt Läkemedelsrelaterade hinder. En rädsla för att insjukna på nytt och önskan att hålla sig frisk stärkte följsamhet medan nedstämdhet kunde minska följsamhet. En anpassningsförmåga till att skapa rutiner i vardagen var viktig för följsamheten. En bra relationen till vårdgivare och närstående stärkte följsamhet. Upplevda biverkningar var negativt för följsamheten. Kunskap om sjukdom, riskfaktorer och läkemedel hade en inverkan och efterfrågades. Resultatet diskuteras gentemot personcentrad vård. Vår slutsats är att inre eller yttre erfarenheter kan påverka följsamheten positivt eller negativt. Sekundärpreventiv uppföljning med personcentrerat förhållningssätt kan leda till att erfarenheter som påverkar följsamheten till läkemedel uppmärksammas. Därmed ges en möjlighet att arbeta aktivt med dessa för att förbättra följsamhet till läkemedelsbehandling. / Coronary heart disease is the most common form of cardiovascular disease and is caused by atherosclerosis in the coronary arteries of the heart. Risk factors for developing coronary heart disease are in greater part modifiable with medication or lifestyle changes. The disease can manifest itself as angina, myocardial infarction and heart failure. After the acute treatment phase lifelong treatment with secondary preventive medication is required. The goal is increased quality of life, reduced progression of disease and reduced mortality. Despite good evidence for medication treatment, several studies show that long-term adherence is poor. The aim of this literature review was to describe experiences that can influence individuals' adherence to secondary preventive medication for coronary heart disease. The method used to adress the aim was a general literature review with a systematic search strategy. 16 original research articles were included. The studies were critically appraised according to Sophiahemmet University's template and the qualitative data was analyzed based on a thematic analysis. The result is presented through the theme Inner experiences that can affect the individual's adherence to medication treatment with the subthemes Thoughts and attitudes and Adaptability. As well as the theme External experiences that can affect the individual's adherence to drug treatment with the subthemes Relationships with caregivers and knowledge of illness and medication, Support systems and Medication-related obstacles. A fear of recurrent illness and the desire to stay healthy strengthened adherence, while depression could decrease adherence. An ability to adapt to creating routines in everyday life was important for adherence. A good relationship with caregivers and relatives strengthened adherence. Perceived side effects were negative for adherence. Knowledge of disease, risk factors and medication had an impact and was requested. The result is discussed in relation to personcentered care. Our conclusion is that different inner or external experiences can affect adherence positively or negatively. Secondary preventive follow-up with a person-centred approach can lead to experiences that affect adherence to medication being noticed. This favours an opportunity to work actively with them to improve adherence to medication treatment.