IT är idag en stor del av samhället och är av stor vikt i verksamheter, behovet för att ITsystemenska innehålla alla tänkbara funktioner är stort. Detta gör att IT-system måsteutvecklas och skapas vilket vanligtvis sker i projektform tillsammans med aktörernakravställare, kravfångare och utvecklare. Problematiken med att arbeta i projektform äratt de olika aktörerna kan vara mycket olika varandra, med olika bakgrunder, erfarenheteroch kunskap, vilket påverkar deras interaktion med varandra. Vidare är det även dessaskillnader som är fördelen med att arbeta i projekt, att aktörer med olika perspektiv kanhjälpas åt. Men för detta måste aktörerna uppnå gemensam förståelse, att vidareföra sinegen bild av någonting till andra aktörer med olika referensramar.Denna uppsats handlar om att undersöka hur vidareföring av en produktvision sker frånkravställare till utvecklare genom bland annat ett antal identifierade faktorer som tros hapåverkan. Dessa faktorer har Alex & Zawadzka (2010) identifierat i sin kvalitativafåfallsstudie, vilka nu testas och ska verifieras i denna kombinerade kvalitativa ochkvantitativa flerfallsstudie. Den empiriska insamlingen har bestått utav enenkätundersökning för att samla in information om hur de som arbetar som kravfångarefaktiskt uppfattar denna vidareföring av en produktvision samt hur de identifieradefaktorerna påverkar projekt. Utifrån detta har slutsatser kunnat dras där insikten i attvidareföring av en produktvision inte är lika viktig för projektets framgång jämfört medfaktorerna väl fungerande kommunikation och grundlig gjord kravhantering. Fortsatt harriktlinjer för hur ett projekt på bästa sätt ska lyckas fastställts, vilka är att lyssna påkravställaren och dennes produktvision, involvera alla aktörer initialt i projektet samtanvända hjälpmedel för att uppnå gemensam förståelse. / Program: Dataekonomutbildningen

<p>Ett effektivt användande av ett informationssystem förbättrar informationshanteringen inom en verksamhet. För att ett informationssystem ska kunna fungera effektivt krävs att det motsvarar de krav som ställts på informationssystemet av olika intressenter.</p><p>Requirements Engineering (RE) är en viktig del av systemutvecklingsprocessen för att kunna säkerställa en väl fungerande kravhantering. Use case är en teknik som kan användas som hjälpmedel i RE-processen för att identifiera och dokumentera krav.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka om use case är tillräcklig som enda teknik för att identifiera och dokumentera krav samt vilka eventuella kompletterande tekniker som används bland systemutvecklare. Resultatet av undersökningen visar att use case-tekniken inte är tillräcklig utan måste kompletteras med andra tekniker för att möjliggöra att samtliga krav kan identifieras och dokumenteras.</p>

<p>Detta examensarbete ger en introduktion till området systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt är det viktigt att använda sig av rätt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som ställs på ett system är Use Case som härstammar från UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på de för och nackdelar som har upplevts av användare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering. Presentation i detta examensarbete sker genom metoden intervju samt litteraturstudier. Det material som bearbetats fram via intervjuerna har analyserats med hjälp av olika litteraturer för att ge en klar bild av problemställningen. Resultatet visar att Use Case är en omtyckt teknik som innehar både fördelar och nackdelar där fördelarna överväger nackdelarna.</p>

Requirements management is an important part of the software development process. The success of a project may depend on how this is handled. Even though several research studies indicates that more attention should be paid on non-functional requirements, the primary focus in practical projects still regards identifying functional requirements. Especially the prioritization of the non-functional requirements has been proven to be of great importance for the success of a project. This report investigates basics in agile requirements management involving opinions from experts from a software development company. This is done with help of existing literature and interviews with key actors involved in prioritization at the company. I investigate prioritization of non-functional requirements and possibilities for agile project development. The results contribute to developing an overall understanding of the agile way of working. The methodology of this report follows a qualitative approach. It is based on secondary data from literature and documents, but also on data collected via interviews. The results are acknowledging earlier findings from the literature and illustrate with examples actual prioritization of non-functional requirements, and how and why prioritization is a complex activity at a company. However, according to one of the most important findings of this study, the strict use of prioritization techniques is not the most urgent necessity for the success of a project. / Kravhanteringen är en viktig del av systemutvecklingsprocessen. Ett projekts framgång kan kopplas till hur detta genomförs. Även om flera studier pekar på att mer uppmärksamhet bör läggas på icke-funktionella krav är den primära fokusen i flera projekt fortfarande att identifiera funktionella krav. Speciellt prioriteringen av de icke-funktionella kraven har visat sig vara av stor betydelse för ett lyckat projekt.  Den här rapporten undersöker grunderna i den agila kravhanteringen som involverar åsikter från experter i ett företag inom mjukvaruutveckling. Detta görs med hjälp av befintlig litteratur samt intervjuer med nyckelaktörer involverade i prioriteringen hos företaget. Jag undersöker prioriteringen av icke-funktionella krav och möjligheter för agil projektutveckling hos företaget. Följaktligen kommer resultatet bidra till att ge läsaren en allmän förståelse om det agila arbetssättet. Metodologin för den här rapporten följer ett kvalitativt tillvägagångssätt. Den baseras på sekundär data från litteratur och dokument, men även data insamlat via intervjuer. Resultaten medger tidigare upptäckter från litteraturen och visar med exempel verklig prioritering av icke-funktionella krav samt hur och varför prioriteringen är en komplex aktivitet hos ett företag. Dock är, enligt en av de viktigaste upptäckterna i den här rapporten, ett strikt användande av prioriteringstekniker inte den viktigaste nödvändigheten för ett lyckat projekt.

Kravhantering vid agil mjukvaruutveckling är en utmaning som allt fler företag ställs inför.Prototyper, modeller som liknar tilltänkta slutprodukter, kan användas för att inhämtaviktig information om det som ska utvecklas. För att beskriva hur lik en prototyp är dentilltänkta slutprodukten används begreppet verklighetsfaktor. Studiens syfte är dels attöka kunskapen kring prototypanvändning i agil mjukvaruutveckling, dels att undersökavilken effekt en prototyps verklighetsfaktor har då prototyper används i diskussioner inomkravhantering. En fallstudie görs på företaget Exsitec där personal intervjuas angående prototypanvändning i mjukvaruprojekt. Två prototyper utvecklas sedan med låg respekti-ve hög verklighetsfaktor och används som diskussionsunderlag i intervjuer. Studien visar att användning av prototyper i mjukvaruprojekt kan bidra till ökat förtroende hos kun-der, förbättrad kommunikation med kunder och kan förenkla att uppnå konsensus mellan olika intressenter. Vidare kan de, beroende av hur de används, bidra till helhetsbilden avprodukten och fungera som dokumentation. Studien påvisar även några, om än subtila, skillnader i den information som samlas in med hjälp av prototyper med låg respekti-ve hög verklighetsfaktor. Hög verklighetsfaktor tycks medföra att fler krav samlas in, men göra respondenter mindre benägna att vilja komma med förslag på mer omfattandeförändringar. / Requirements Engineering (RE) in Agile Software Development (ASD) is a challenge thatmany face and several techniques exist when doing so. One such technique is prototyping, when a model of a product is used to gather important information in software develop-ment. To describe how much a prototype resembles the product the notion of fidelity is used. The aim of this study is to contribute to research regarding prototyping in ASD,and to examine the effect of a prototype’s fidelity when using prototypes in discussionsduring RE. A case study is performed at the company Exsitec where staff are interviewedregarding prototyping in software development. Thereafter, two prototypes of low andhigh fidelity are developed and used in interviews as a basis for discussion. Based on thisstudy, the use of prototypes in software projects can help customers trust the process,improve communication with customers, and facilitate when trying to reach consensusamong different stakeholders. Furthermore, depending on how they are used, prototypescan contribute to understanding the big picture of the requirements and can also serve asdocumentation. The study also shows some, albeit subtle, differences in the informationcollected using prototypes with low and high fidelity. The use of a high fidelity prototypeseems to generate more requirements, but makes interviewees less likely to come up withlarger, more comprehensive requirement changes.

No description available.

Krav är nödvändiga egenskaper hos en produkt för att på bästa sätt tillfredställa en slutanvändare. I takt med att antalet kunder ökar, ökar även mängden krav. I dagens samhälle är det inte helt ovanligt att ett system har en koppling till internet och därför även dess applikationer. Vidare får internet en allt större inverkan på vår vardag, vilket gör att krav och behov behöver tillfredställas för en allt bredare publik. Detta ställer högre krav på en fungerande och tillförlitlig webbutveckling samt en förmåga att kunna se till alla intressenters behov och önskningar i takt med att dessa bara blir fler och fler.    Behovet av en fungerande och tillförlitlig kravhantering har ökat. I och med att dagens webbutvecklingsföretag inte tycks lägga tillräckligt med tid och fokus på behov har det medfört problem. Webbutvecklingsföretagen ser oftast främst till designen av produkten och inte till de bakomliggande kraven. Den ”riktiga” målgruppen tycks alltså inte vara i fokus. Det bidrar till att problem inom kravelicitering existerar. Trots vetskapen om dessa problem läggs inte tillräckligt med tid och resurser på forskning för att minimera dem.   Vårt syfte med studien är därför att undersöka vilka problem som förekommer i dagens kravinsamlingsmetoder samt se till hur dessa hanteras. Vi vill sedan verklighetsförankra detta genom en empirisk studie av två olika webbyråer i Linköping. Verklighetsförankringen innebär att vi ska analysera hur dessa företag hanterar de problem som den genomförda litteraturstudien visar finns.   Utifrån resultatet av denna studie kan vi konstatera att det idag inte finns någon problemhanteringsmetod inom kraveliciteringsfasen som alltid fungerar. Att det i dagsläget inte finns någon sådan metod beror på att webbutveckling är en alldeles för oförutsägbar bransch där varje projekt är unikt.   Det kvarstår dock många problem och det är av stor vikt att påvisa dessa. Studiens resultat visar att en förstudie, i många fall, minimerar dessa problem samt att ett iterativt arbetssätt kan fungera för att hantera dem.   Avslutningsvis ges ett förslag till vidare studier då kravelicitering, främst inom webbutvecklingsprojekt, är relativt outforskat och dynamiskt. Det innebär att vidare forskning kommer att behövas.

Sammanfattning Kravhanteringsprocessen är en av de viktigaste faserna vid utvecklandet av ett IT-system. Kravhantering är alltså grundläggande för att utveckla ett stabilt system som uppfyller beställarens önskemål. Med en väl utförd kravhantering som grund får man ett system som är fritt från bristfälliga fel, utvecklandet av systemet går även till på ett effektivare sätt. Vid byggandet av ett system eftersträvar man alltid en framgångsrik mjukvara. Kravhantering ses som den viktigaste faktorn vid utvecklandet av ett IT-system. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie där undersöks vilka brister som är vanligt förekommande under kravhanteringsprocessen. Syftet med föreliggande studie är att identifiera förekommande brister under kravhanteringsprocessen samt om det finns eventuella lösningar till dessa brister. För att kunna utreda detta så måste bristerna definieras och hur arbeta ska ske för att eliminera eller undvika dessa. Resultatet av föreliggande studie visar på att det finns en del brister som är vanligt förekommande och även föreslagna lösningar. Vidare tyder resultatet på att majoriteten av bristerna förekommer på grund av dålig kommunikation och missförstånd. / Abstract Requirements management process is one of the most important stages in the development of an IT system. Requirements management is therefore essential to develop a stable system that meets client needs. With a well-executed requirements management as the basis to get a system that is free from error, inadequate development of system allows to more effectively. In the construction of a system always seeks successful software. Requirements management is seen as the most important factor in the development of an IT system. The present study is conducted as a literature review which examines the shortcomings that are commonplace during the requirements management process. The aim of the present study is to identify deficiencies in the requirements management process, and if there are any solutions to these shortcomings. In order to investigate this, we must define the gaps and to work to eliminate or avoid them. The result of this study shows that there are some deficiencies are common and even proposed solutions. Furthermore, the results indicate that the majority of shortcomings due to poor communication and misunderstandings.

Att arbeta agilt är idag vanligt förekommande inom IT-branschen där företag ständigt måste anpassa sig till förändringar. Scrum är idag den främst tillämpade agila metoden och har stark koppling till utvecklingsprojekt och kravhantering. Trots detta finns det få empiriska studier om Scrum och det finns även en brist på jämförande studier som ställer kravhantering i praktiken mot det som finns formulerat i litteraturen. Vi har därför i denna studie undersökt hur arbetet med kravhantering i utvecklingsprojekt bedrivs i praktiken hos en organisation som arbetar efter Scrum och jämfört om arbetet utförs i enlighet med det som står i litteraturen. Vi har även tittat på vilka problem och svårigheter som kan uppkomma i kravhanteringsarbetet samt vilka aspekter som utövarna i praktiken betraktar som viktigast. För att ta reda på hur arbetet faktiskt genomförs intervjuade vi fyra personer på företaget Arris, alla med olika befattningar och kopplingar till kravhantering.   Slutsatsen av undersökningen visar att kravhanteringsarbetet i praktiken i de flesta aspekter överensstämmer med det som formuleras i litteraturen. Det finns dock områden som ej går helt i linje, dokumentation av krav är ett sådant. / Working agile is nowadays common within the IT industry where companies constantly have to cope and adapt to change. Scrum is today the most applied agile method and is strongly linked to development projects and requirements engineering. Despite this, there are few empirical studies on Scrum and it also lacks comparative studies where requirements engineering in practice are compared to what is formulated in the literature. As a result of this, we have in this survey, examined how requirements engineering in an organization that is using Scrum is conducted in practice in accordance to what is formulated in the literature. We also identified problems and difficulties that may arise in the work with requirements engineering and also which aspects practitioners considers as most important. In order to be able to realize this study we interviewed four practitioners from Arris, all with different positions and connections to requirements engineering. The conclusion of this study shows that the requirements engineering in practice in most aspects is consistent with what the literature advocates. However, there are areas that not fully correspond to what is written in the literature, documentation of requirements is one such area.

Detta examensarbete ger en introduktion till området systemutveckling. Kravhantering har i alla tider varit en viktig del i systemutveckling. För att kunna lyckas med kravhanteringen under ett systemutvecklingsprojekt är det viktigt att använda sig av rätt teknik. En teknik som finns för att kunna hantera de krav som ställs på ett system är Use Case som härstammar från UML. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på de för och nackdelar som har upplevts av användare som har arbetat med Use Case i samband med kravhantering. Presentation i detta examensarbete sker genom metoden intervju samt litteraturstudier. Det material som bearbetats fram via intervjuerna har analyserats med hjälp av olika litteraturer för att ge en klar bild av problemställningen. Resultatet visar att Use Case är en omtyckt teknik som innehar både fördelar och nackdelar där fördelarna överväger nackdelarna.