I detta arbete har en undersökning genomförts angående hur spårbarhet upprätthålls vid användning av användarfall. Rapporten behandlar spårbarhet och användarfall separat för att belysa viktiga fakta inom båda områdena. Syftet med arbetet var att ta reda på hur olika tillvägagångssätt för att representera användarfall upprätthöll spårbarhet mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. Informationen inom problemområdet samlades in genom en litteraturstudie. I undersökningen identifierades flera olika typer av spårbarhet, vilka sedan låg till underlag för identifiering av spårbarhet i användarfall. Undersökningen visade också att det finns flera olika sätt att representera användarfall, i allt från naturligt språk till formella diagram. Resultatet av undersökningen visade även att användningen av ett modelleringsspråk som Unified Modeling Language (UML), med inbyggda relationer och namnkonventioner, gjorde att spårbarhet kunde upprätthållas mellan olika krav, och mellan krav och dess ursprung. En begränsad spåbarhet identifierades i samband med att mindre formella representationer av användarfall använts.

I dagens samhälle spelar informationssystem en viktig roll i de flesta företag och organisationer. Informationssystemets uppgift är att tillgodose och hjälpa användarna med information och informationshantering samt att leda till en effektivisering. Arbetet med att utveckla databaserade informationssystem är problematiskt och systemutvecklingsprojekt överstiger ofta budget både vad gäller tid och pengar. Återkommande problem är att systemen inte gör vad användaren vill samt att systemen inte utnyttjas till full kapacitet. Svårigheten med kravhanteringen är något som anses vara en orsak till misslyckandena. Den viktigaste informationskällan för systemutvecklarna då det gäller att ta reda på systemkraven är användarna. Då användarna spelar en viktig roll i kravhanteringen, vilken i sin tur spelar en viktig roll i systemutvecklingsprocessen, är detta ett intressant problemområde. Denna rapports fokus ligger på hur användarna ser på kravhanteringsprocessen. Syftet med rapporten är att ur ett användarperspektiv utvärdera användarmedverkan i systemutvecklingsprocessens samt att försöka finna om det finns ett samband mellan användares erfarenheter ifrån systemutvecklingsprocessen och deras åsikter kring det färdiga systemet.

Det är ett välkänt fenomen att kravhantering i systemutvecklingsprojekt har en kritisk på-verkan på resultatet. Kravhantering är dessutom betydligt mer mödosamt än för ett antal år sedan då tekniken idag är desto mer välutvecklad och avancerad. Få organisationer lyckas med kravhantering och intresset för att genomföra processen felfri växer sig allt starkare hos flera aktörer. Att särskilja problematiken och komma tillrätt med heltäckande lösningar är således en stor utmaning och inbjuder till ett hett forskningsområde. Syftet med uppsatsen är att tolka kravhanteringsprocessen i organisation X med målet att skapa förståelse för vilka faktorer som utgör problem i praktiken. Resultatet ska generera ett bättre och generellt applicerbart fundament för effektivare kravhantering i systemut-vecklingsprojekt. Det vetenskapliga synsättet som genomsyrar forskningen grundar sig på en hermeneutisk filosofi med intentionen att generera rikare, mer nyanserad kunskap. Metodiken bygger på två datasamlingsmetoder, litterära studier och kvalitativa intervjuer samt en databearbet-ningsmetod som karaktäriseras av en generell analysmodell. Resultatet av undersökningen påvisar en påtaglig trend av specifika problemkällor som speglar forskningens inriktning. Kravhantering i systemutvecklingsprojekt påvisas vara mer komplext och detaljerat i jämförelse med ordinära verksamhetsprojekt och det mesta talar för att processen måste tilldelas mer eftertanke för att kunna drivas optimalt. Tiden har vi-sat sig var en problemfaktor av stor betydelse liksom bristfällig dokumentation, inkom-pletta roller och otillfredsställande kommunikation. Det framgår också evidenta bevis för att kravhanteringsprocessens avancemang går hand i hand med hur väl projektteamet fun-gerar och förmåga till att kommunicera. Resultatet talar för att det i många fall är saker av tämligen enkel karaktär som utgör de mest påfallande problemen men det är viktigt att för-stå hur de små skavankerna ofta grundar för större skador. Resultatet speglar verkligt förhållande och översköljer oss med symtom på att kravhanter-ingsprocessen i systemutvecklingsprojekt i många fall inte resulterar i det som förväntas. Min förhoppning med uppsatsen är att föra forskningen inom ämnesområdet fram mot nya resultat som kan generera bättre förutsättning för att lyckas. / It is a well known fact that requirement engineering in system development project have a critical influence on the result. Requirement engineering is more demanding today then a few years ago as the information technology is highly more developed and complex. Few companies manage to handle requirement engineering successfully but the interest for a spotless result is growing as the impact of a well functioning process is overwhelming. It is a big challenge to create solutions for this specific matter and therefore a great challenging area to enter. The purpose with the paper is to interpret requirement engineering within company X with the ambition to create understanding for which features that generate difficulty in the proc-ess. The result shall make a better foundation for more efficient requirement engineering in general within system development projects. The scientific perspective is found on a hermeneutic philosophy with the intention to pro-duce richer and more distinct knowledge. The methodology represent two methods for gathering data, literature studies and qualitative interviews as well as one universal method for analysing the data collected. The result from the research shows a evident trend of specific sources of problems. Re-quirement engineering in system development project seem to be more complex and de-tailed in addition to ordinary activity project and there is a obvious need for more consid-eration to be able to carry on the process in best possible manner. The time allocated the process is an unmistakable problem identified and with significance for the outcome ex-pected. Also insufficient documentation, incomplete occupational characters and unsatis-fying communication adds up to the source of inconvenient factors disturbing requirement engineering. The study also shows evident proof that the team and ability to communicate have a great deal of influence on whether to success or not. Most of the time the result in-sinuate that in fact it is small simple things that adds up and create the big disasters. The result mirror reality and provide us with symptom that indicate on that requirement engineering in system development project rarely generate the result expected. With this paper I hope to be able to pave the way for further studies within the area that hopefully one day will lead to new and better conditions for successful requirement engineering.

Då IT idag spelar en central roll inom i stort sett varje organisation ökar även kravet på organisationen att förstå verksamheten och dess processer och vilka problem man försöker lösa med hjälp av IT. I denna studie kommer vi försöka identifiera de problem som är kopplade till kravhantering och kommunikation i ett multi-nationellt företag där kravinhämtningsprocessen sker kontinuerligt snarare än projektbaserad. Vi kommer också att försöka föreslå lösningar på de problem vi identifierar. Datainsamlingen har skett via enkäter och intervjuer. Enkäten skickades ut till slutanvändarna av systemen och intervjuerna riktades till fyra nyckelintressenter i kravhanteringsarbetet. Den insamlade datan har ställts mot tidigare studier inom området som berör utmaningar inom kravhantering samt vanliga problem inom kommunikation. Vi har även försökt utvinna användbar insikt i ämnet genom att titta på teman i datan. Resultaten av vår studie tyder på en avsaknad av en definierad kravvalideringsstruktur, och att kravhanteringsprocessen i denna kontext är ett väldigt komplext åtagande som kräver en tydlig kommunikationsstrategi.

The failures of IT projects are common. It has been proven that a poorly executed requirements engineering process often is one of the reasons. The literature also shows that methods and approaches advocated in theory about the requirements management process are not often followed in reality. This study aims to investigate and analyze a requirements engineering process in an IT project in the public sector that is performed by users without previous experience of requirements engineering. To answer the purpose, we have conducted a qualitative case study at Stockholm University Library. What is being investigated is a user-driven requirements engineering process within an IT project, whose goal is to develop a new search interface for the library's website. The study's theoretical frame of reference is made up of the requirements engineering process, system development methods, user participation, Soft Systems Methodology and the public sector. As data collection, four interviews were conducted with project members from the surveyed project. To analyze the collected data, all interviews were transcribed and a thematic analysis was performed. The thematic analysis resulted in the themes: working methods, the requirements engineering process (with subheadings), and user participation. The study's conclusion tries to answer how a user-driven requirements engineering process takes place, what challenges arise and what lessons can be learned.

Kravhantering inom systemutveckling utgör basen för vad som ska utvecklas. Agila systemutvecklingsmetoder blir vanligare för varje dag som går. Det har dock ofta visat sig finnas utmaningar med hur man anpassar just kravhanteringen till de agila metoderna. Verksamheter har olika förutsättningar för att arbeta agilt. Lantmäteriet i Gävle uttryckte ett behov att undersöka varför den agila praxis man hade inte följdes av alla utvecklingsteam i samband med kravhanteringen. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka varför vissa utvecklingteam i en verksamhet arbetade agilt med sin kravhantering medan vissa inte gjorde det. För att undersöka detta utförde jag en fallstudie där jag med hjälp av enkäter och intervjuer samlade in data från både utvecklare och personer på verksamhetssidan som var inblandade i kravhanteringen. Resultaten visade att orsakerna till att en agil kravhantering fungerade så olika var flera. Genom att använda en tematisk analys kunde jag urskilja några framträdande orsaker. Kommunikation och flexibilitet samt kunskap och förståelse för olika perspektiv var teman som utgjorde positiva faktorer. De teman som istället utgjorde negativa faktorer var bland andra otydliga roller, brist på direktiv, en övertro till metoder och processer, osynk mellan verksamhet och IT, prioriteringsproblem, förvaltningsplaner, attityder och IT-arkitektur. / Requirements engineering within software development is the foundation of what needs to be developed. Agile methods in software development become more common every day. It has however often been shown that there are certain challenges with how to adopt the requirements engineering to the agile methodology. Businesses have different preconditions for agile methods. Lantmäteriet in Gävle had a need to examine why not all the developing teams followed agile methods within the requirements engineering process. The purpose with this thesis was thus to examine why some developing teams in an organization worked in an agile manner with the requirements engineering, and some did not. To do this I performed a case study where I collected data through questionnaires and interviews from both developers and people from the business side. The results showed that the reasons for these differences were multiple. Communication and flexibility, and knowledge and understanding for different perspectives were the positive factors. The themes that hindered an agile way of working were, among others, unclear roles, lack of direction, too much reliance on methods and processes, discrepancy between business and IT, prioritizing issues, management plans, attitudes and IT architecture.

Många projekt misslyckas pga. felaktiga krav. Detta kan komma sig av att systemutvecklarna har låg förståelse för kundernas verksamhet eller dålig kommunikation mellan systemutvecklare och kund. Så kravhantering är central för framgångsrika projekt. Samtidigt har vi gått in i en period med allt snabbare teknikutveckling och att allt fler system börjar användas tillsammans med andra system, så kallade system-av-system. Synergieffekten med system-av-system är stor vilket ytterligare förstärker trenden ytterligare. Detta försvårar systemarbete och kravhantering. Allt detta gäller i allra högsta grad också Försvarsmakten. Försvarsmakten använder sedan tidigare scenariostyrd verksamhetsanalys för att identifiera och dokumentera krav. Denna metod har dock svagt stöd för kravprioritering som i dag sker vid sidan om metoden. Detta arbete undersöker möjligheten att kombinera scenariostyrd verksamhetsanalys med delar av en annan välbeprövad metod för kravhantering och prioritering nämligen den japanska metoden Quality Function Deployment känd från tillverkningsindustrin. Utvärderingen sker genom en fallstudie där utfallet är tillräckligt lovande för fortsatta försök och metodutveckling.

Systemutveckling handlar om processen för att underhålla, anpassa eller utveckla befintliga program och system. Systemutveckling är en komplex aktivitet som är påverkad av ett antal faktorer, ofta tid, budget och eskalerande problem. För att kunna hantera detta i en värld där tekniken utvecklas med snabba steg har systemutvecklingsprojekt börjat använda sig av agila metoder. Agila metoder syftar till att arbete sker iterativt, repeterande processer. Dessa metoder anses flexibla och rörliga inom projekt och målet är att kunna leverera en liten del av slutprodukten efter varje iteration.  Löpande kravhantering syftar till kravarbetet som sker löpande under ett helt projekt, detta är en del av den agila metodiken som används för att kunna vara mer flexibel och anpassningsbar vid arbete i projektform. Istället för att kravlistan ska vara helt färdig och svår att ändra innan projektet drar igång ska löpande kravhantering underlätta dagens snabbt svängande systemutvecklingsprojekt. Mätningar av projektresultat syftar till mätningar som kan genomföras för att få en bild av hur projektet har gått. Kritik har riktats mot hur mätningar sker och att resultat blir missvisande, även att kravhanteringen, trots medvetenheten hos företag, fortfarande försummas och skapar problem med bristfälliga kravställningar. Syftet med uppsatsen är att identifiera riktlinjer för löpande kravhantering och mätning av projektresultat, samt undersöka hur relationen mellan dessa ser ut. Detta kan bidra till att fler företag kan undvika missförstånd mellan leverantör och kund, samt även skapa en fortsatt förståelse för vikten av kravinsamlingsarbetet för att kunna genomföra trovärdiga mätningar. Studiens metod bygger på en kvalitativt inriktad insamlingsform, empiri samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra personer, samtliga konsulter, med bred erfarenhet från branschen har deltagit i studien och intervjuats. Studien resulterade i en analys om hur löpande kravhantering kan påverka mätningar av projektresultat och vilka effekter detta kan leda till. Även en diskussion kring utmaningar, samt lösningar och verktyg för att hantera detta stod i centrum. Slutsatsen beskriver hur relationen mellan löpande kravhantering och mätning av projektresultat ser ut, samt presenterar i punktform utmaningar och riktlinjer kopplade till denna relation.

Many IT-projects becomes complicated to an unnecessary level since the requirements hasn´t been worked through correctly. In fact, bad requirements engineering is one of the most expensive errors within IT-projects. This thesis presents a qualitative study on the challenges associated with requirements engineering in the context of agile software development. The reason for that, is because challenges in the requirement process in traditional IT-projects are well-known. But they are less known within agile IT-projects. The purpose is therefore to gain knowledge so that the study can help and inspire upcoming IT-projects so that success is easier to achieve in the future. The study is performed together with an IT-consultant company which seeks to find answers and solutions to this complex process. The methods used to collect data in order to create more ground for the subject is done through qualitative interviews and through one observation.  Today we can display the evidence of what kind of challenges that exists and potentially how to avoid them during the beginning-face of a project. The result show tendencies of challenges that stands in the way for successful end-results within the requirement engineering area in agile IT-projects. The main findings are three major categories of challenges in agile IT-projects that are enriched with earlier research within the subject of the study. These challenges can cause even bigger issues if not considered correctly in the planning process before the start of a project. The project will demand more resources in order to reach completion and a successful product for the customer.   The knowledge gained from this study can be critical to the future of requirement engineering in agile projects.

Inom IT-projekt beskrivs kravhantering som en av de inledande aktiviteterna i systemutveckling som syftar till att specificera beställarens behov. Kravhantering har länge brottats med många problem. Ett är att krav blir låsta tidigt i ett projekt och kan därefter inte förändras, detta minskar beställarens flexibilitet. Användning av agila metoder har blivit allt vanligare bland IT-leverantörer. Agila metoder förespråkar att IT-leverantör och beställare har ett nära samarbete. Eftersom beställaren ansvar ökar under kravhantering i agila projekt fann vi det intressant att undersöka vilka faktorer som är viktiga för beställaren att beakta under kravhantering i agila projekt. I litteratur finns mycket beskrivet om agila metoder generellt, men väldigt lite kring beställarens roll, varför vi ville undersöka detta närmare. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. För att undersöka hur IT-leverantören ser på beställarens roll under kravhantering i agila projekt har vi intervjuat fem respondenter från fyra olika IT-företag som använder agila metoder. Intervjuerna var semistrukturerade eftersom vi sökte respondenternas uppfattningar och tolkning av kravhanteringen. Intervjumaterialet analyserades sedan med en tematisk analys. Datainsamlingen visade att det fanns flera faktorer som är viktiga för beställaren att beakta under kravhanteringen. Engagemang är viktigt för att beställaren ska ha möjlighet att påverka och ha åsikter om kraven under projektets gång. Inledningsvis samlas kraven in på en övergripande nivå och det blir därför viktigt med en kontinuerlig kommunikation mellan IT-leverantör och beställare för att detaljera kraven under projektet. För att kunna ha ett nära samarbete med IT-leverantören krävs det att beställaren är delaktig i projektet i allt större utsträckning. Det har också visat sig att IT-leverantörens användning av agila metoder inte ställer orimliga krav på beställaren. Tvärtom är de väldigt flexibla gentemot beställaren och anpassar metoden på ett sätt som passar beställaren. Studien visar att det ibland är känsligt för IT-leverantören att ställa allt för höga krav på beställaren, eftersom beställaren är en kund. Studiens resultat indikerar att när IT-företagen använder agila metoder under kravhanteringen krävs det att beställaren är engagerad under merparten av projektet, eftersom kraven samlas inledningsvis in på en övergripande nivå och detaljeras sedan. Beställarna är inte vana vid att så höga krav ställs på deras engagemang. Det har också visat sig vara svårt att motivera beställarna att vara delaktiga i projektet, beställarens måste själv inse vikten av engagemang och delaktighet. Det krävs att båda parter tar sitt ansvar under kravhanteringen för att beställaren ska kunna få det system de vill ha och betalar för. / Program: Interaktions- och kommunikationsdesignerutbildningen