I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen. Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll. Publikens/kundens roll, yrkets ramar och samarbete var tre aspekter på kreativa förutsättningar och begränsningar. Slutligen framkom att den kreativa processen upplevdes bestå av hårt arbete, någon sorts aha-upplevelse, samt att förloppet snarare verkade vara spiral- eller vågformigt än linjärt.

The topic of this study is creativity within counseling. The purpose has been to look closer at how counselors experience themselves as creative in meeting with clients. The term counselor refers to a person who works with non-clinical clients, but who supports individuals in an inquiry into a problem, as in career counseling. The methodological basis for this study has been a qualitative approach, inspired by phenomenological research. The data gathering consisted of individual interviews with four informants. In the analysis features from The Constant Comparative Method have been used. The results from the analysis consist of five main categories or themes: ”Presence”,”Looking for possibilities”, ” Variations in approach and method”, ”Experiences that inspire or challenge oneself”, and ”Persons in relation”. Furthermore, ”To use oneself” is a subcategory of ”Presence”. The study draws mainly on theories by Joseph Zinker, Rollo May, Carl Rogers and Allgood og Kvalsund. Additional theorists are presented within the paper. Theory from the Gestalt orientation is central. The study points to how counselors’ creativity is an interesting and important theme to further investigate, a theme that has seldom been explored in scientific literature. Central results are how counselors experience their creativity as closely interchanged with the meeting with a client, and how the nature of the meeting is essential. Furthermore, the counselor’s attitudes emerge as an important theme, in which the ability to create an approach or method in meeting with the client is important. Additionally, presence is seen as a key to opening up one’s own creativity. / Temaet for denne studien er rådgiveres kreativitet. Hensikten har vært å se nærmere på hvordan rådgivere opplever seg selv som kreative i møte med klient. Med rådgivere siktes det til en som arbeider med friske mennesker, og som støtter dem i en utviklings- eller bevisstgjøringsprosess, som for eksempel karriererådgiving. I studien er det benyttet en kvalitativ tilnærming inspirert av fenomenologisk forskning. Datainnsamlingen ble gjennomført ved bruk av intervju, av til sammen fire informanter. I analysearbeidet er karakteristikker fra den konstant komparative metode brukt. Resultatene fra analysen består av fem hovedkategorier som utgjør hovedtemaene i studien: ”Tilstedeværelse”, ”Å søke etter muligheter”, ”Varierte tilnærminger og metoder”, ”Opplevelser som inspirerer og utfordrer”, og ”Personer i relasjon”. Videre er ”Å bruke seg selv” en delkategori under tilstedeværelse. I studien er det hovedsakelig benyttet teori fra Joseph Zinker, Rollo May, Carl Rogers og Allgood og Kvalsund. Flere teoretikere er presentert i studien. Teori innenfor gestalttradisjonen er sentralt. Studien peker mot at rådgiveres kreativitet er et interessant og viktig tema å se nærmere på for fremtidig forskning. Et tema som kan sies å være lite utforsket. Sentralt er hvordan rådgivere opplever kreativitet som nært forbundet med et møte, og at møtets art er av betydning. Videre fremstår rådgiveres holdninger som en viktig faktor, der det å kunne skape en tilnærming eller metode i møte med klient er vektlagt. Videre er også tilstedeværelse pekt på som en nøkkel til egen kreativitet.

SAMMANFATTNING Den här rapporten handlar om kreativitet. Den bygger på att jag studerat, observeratoch reflekterat över min självupplevda process i samband med att jag komponeradelåtar. Detta blev mitt projekt. Mina tankar har nedtecknats i en projektdagbok som ärrapportens huvudkälla. Jag har även intervjuat två personer jag finner kreativa, om deras upplevelser ochidéer. Sedan har jag funnit en del intressant litteratur på området. Frågor som väglett mig rör vilka faktorer som utmärker sig i en kreativitetsprocessoch om/ hur jag kan påverka dem? Resultatet av mitt projekt blev fem låtar. Var och en med olika utgångspunkt ochteknik. Mina slutsatser hoppas jag kan leda till att jag kan stötta och peppa andra kreatörer påvägen mot skapande.

Fokus för arbetet är idéutvecklingen hos slöjdelever i grundskolans årskurs åtta och nio som arbetar enligt Lgr11. Syftet är att undersöka hur de ser på idé och inspiration i ämnet. Vad innefattar idéutveckling i praktiken? Hur ser de på skissen som verktyg? Studien innefattar observationer och enkätsvar från tre grupper i textilslöjd och tre grupper i trä- och metallslöjd. Via hermeneutisk vetenskaplig metod belyses elevers livsvärld samt hur den kan tolkas och beskrivas via litteraturen. Studien visar att elevernas idéer huvudsakligen hämtas från internet. Motiv för val av arbete är betyget, nyttoaspekten och nyfikenhet på tekniken. Inspirationen kommer från elevernas fritidsintressen och mediavanor. Det finns skillnader mellan stadier och slöjdarter i hur idéerna yttrar sig. Elevernas skisser fungerar som kommunikationsverktyg till läraren. För de elever som har svårt med de kreativa processer som idéutveckling innebär blir slöjden problematisk. Mallslöjdandet kan då vara ett bra alternativ. Framställningen eller görandet i slöjden är alltjämt fokus för slöjdarbetet. Elevernas idéutveckling äger rum, men hur mycket tid eleverna ägnar åt att utveckla sina idéer är en fråga för kommande forskning.

Projektformen har funnits länge och har förändrats med tiden. Idag har den ökat i popularitet vilket man tror kan bero på att den stimulerat flexibilitet och kreativitet. Kreativitet handlar om en förmåga att se annorlunda orsakssamband, att lämna gamla rutiner och finna nya bättre lösningar. Men som motvikt till kreativitet krävs stabilitet och förutsägbarhet annars är risken att kreativiteten går till överstyr och orsakar kaos. Det krävs även rätt balans mellan frihet och planering för att ge motivation till kreativitet. Designföretag består av kreativa individer och de arbetar oftast i projektform. Trots denna brist på struktur verkar de motiverade att vara kreativa. Därför var syftet med denna studie att kartlägga hur fyra designföretag hade organiserat sin verksamhet. Vidare var syftet att baserat på kartläggningen diskutera hur dessa designföretag hade utformat sina projektprocesser och vad som i deras organisering kunde ge upphov till motivation. För att kunna besvara syftet har vi studerat fyra designföretag i Stockholms län och intervjuat totalt 11 personer fördelade mellan dessa företag. Vi jämförde resultaten från intervjuerna med våra teoretiska utgångspunkter som bland annat är: den klassiska projektstrukturen, den övergripande designprocessen och Maslows behovshierarki. Vi fann att de designföretag vi studerade baserade sina projektprocesser på befintliga projektmodeller för att sedan anpassa dessa till sina unika verksamheter. Det verkar dessutom finnas ett samband mellan att ha en tydlig projektprocess och storleken på företag; storleken på projekt; mängden projekt; relationerna mellan de anställda. Vi fann även att individerna på designföretag kan motiveras av att ha ett högt arbetstempo och ambitiösa mål. Vidare verkar designföretag ha en arbetsmiljö som gör att flera steg i Maslows behovshierarki kan nås.

Kreativitet är ett begrepp som har fått stor slagkraft inom restaurangbranschen. Många kockar anses idag jobba kreativt med matlagning och använder denna egenskap som ett sätt att konkurrera på en hård marknad. Syftet i studien avsåg att undersöka vilka faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Metoden som användes var en granskning av fem vetenskapligt godkända artiklar. Materialet analyserades och ställdes samman i resultatdelen. Vidare skrevs artikelmatriser för att lättare kunna ta del av den väsentliga informationen artiklarna innehöll. Resultatet visade på att bakgrund, personliga egenskaper, studie- och arbetsmiljö är viktiga inre och yttre faktorer som påverkar en kocks kreativa arbete. Det kreativa arbetet är under ständig utveckling och måste anpassas efter marknadens krav och de gäster som ska tillfredställas / B-uppsatser

Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer i grupp med elever ur årskurs 6 och 8, samt individuella intervjuer med lärare i textil och träslöjd. Jag undersöker inspirationens betydelse i slöjden och om det finns något specifikt som kan öka lusten att skapa, och som lärare - öka möjligheterna att inspirera. Jag finner att inspirationen ur elevperspektiv i stort är platsbunden och att den förväntas infinna sig i slöjdsalens miljö och genom lärarens engagemang. Andra faktorer som påverkar inspirationen är uppgifternas utformning och innehåll samt existensen av förlagor. Lärarna förväntar sig att eleverna själva till större del ska finna inspiration och lust från sin omgivning utanför skolan. Genom intervjuer synliggörs skillnader i elevers och lärares förväntningar på varandra vad gäller att inspireras och inspirera. Den röda tråden verkar svag mellan samhället, marknaden och skolan, samt att kunskapen om sakers tillverkning är bristfällig.

Innovation är i dagens företagsklimat bland det viktigaste man har, inte minst inom forskning och utveckling. Ledarskap är en kritisk del för att skapa en kreativ miljö och företagskultur som möjliggör att snabb och flexibel forskning kan bedrivas. Denna studie har undersökt hur ledare för FoU-avdelningar arbetar för att skapa denna kreativa miljö samt om detta skiljer sig mellan företag i olika utvecklingsstadier. För att studera detta har en modell med fem kategorier av faktorer för kreativt ledarskap tagits fram; Strukturella-, finansiella- och hierarkiska faktorer samt arbetsklimat och kommunikation. Vi har funnit belägg för att samtliga faktorer påverkar kreativiteten på arbetsplatsen, dock har skillnader gentemot teorin funnits i huruvida faktorerna främjar eller hämmar kreativiteten. På det större företaget var den största faktorn avståndet till beslutsfattning och företagets ledning, något som speglades negativt inom flera kategorier. På det mindre företaget var faktorerna främst kopplade till företagets expandering, vilket inneburit att utveckling av processer ej hunnits med. Sammanfattningsvis finns tydliga skillnader mellan företag i olika utvecklingsfaser gällande vilka faktorer som påverkar kreativiteten och arbetet. Arbetet med faktorerna genomsyras av en ständig balansgång mellan nödvändig struktur och hämmande kontroll.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur skapande människor beskriver inspiration i sina skapandeprocesser genom att analysera texter skrivna utav fem olika skapande människor själva. Birger Gerhardsson (2014) har skrivit i Nationalencyklopedin att inspiration är ett andligt fenomen som övergår människans förmåga. Vidare i uppsatsen beskrivs den tidigare forskning och teori som funnits inom inspiration och kreativitet. Metoden som använts är textanalys och det för att kunna analysera vad det är författarna verkligen menar. Uppsatsen tar även upp kreativitet i relation till inspiration då de är två begrepp som relaterar till varandra. I resultatanalysen har Helene Billgren (2011) skrivit om hur hon kan titta på klippdockor för att hitta inspiration medan flera av de andra författarna inte har skrivit om inspiration med just det begreppet utan har skrivit mer om sina skapandeprocesser på ett sätt som går att tolka som inspiration. I summeringen av resultatanalysen beskrivs kortfattat vad uppsatsens resultat är, bland annat att det finns många olika sätt att beskriva inspiration och att alla beskrivningar kommer ifrån olika utgångspunkter. Diskussionsdelen diskuterar och argumenterar kring varför valet av metod var bra, hur frågeställningen blev besvarad och hur en vidare forskning på ämnet inspiration skulle kunna se ut.

Ordet kreativitet används flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter,konstnärer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomiskdrivkraft, andra tycker att den gör vårt liv mer spännande. På sistone har detvuxit fram många kreativitetsprofessioner, så kallade kreativitetsexpertersom säger sig veta vad kreativiteten är och har en universal lösning förstimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturerakreativiteten genom klichéspråk. Genom att kommunicera kreativiteten meddet klichéspråket gör vi illa själva kreativiteten. Vi beundrar kreativitetenoch vi plundrar kreativiteten. Vi förtar möjligheten med ordet, den renakreativiteten, spontana kreativiteten som finns i alla människor, som baraexisterar. Syftet med uppsatsen är att åstadkomma en reflektion runt fråganvad händer med kreativiteten när man utnyttjar den och jag förväntar mig attinte ställas till svar om vad kreativiteten är, för jag har ingen facit.Den här essän är en berättelse där jag, genom det hermeneutiska synsättet,tolkar teori och intervjuer med kreativa människor som jag har i studien urett ironiskt perspektiv. Det ironiska perspektivet hjälper mig att handskasmed motsägande situationer, och skyddar mig själv mot mina egnaemotionella reaktioner som den strukturerade kreativiteten förorsakar. Att visjälva är en del av den strukturerade kreativiteten utan att vi är medvetna omdet är svårt att förklara på något annat sätt än ironiskt. / Uppsatsnivå: D