Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept". En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande. Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period. Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser.

Background: There are future challenges for public health and health care in meeting the needs of a growing and ageing population. Today there are evidence of how arts can contribute to health development and of the connections between arts, health, treating and rehabilitating measures. To be able to meet the future challenges there is a need for new methods, perspectives and views about how to stay healthy, enjoy our existence and for wellbeing. Health care has an important role in rehabilitation through the broad contact with the population. The background of the essay is the pilot project Arts on Prescription that was carried out in order to try a new way of rehabilitation with arts as a factor. The concepts, the results and the discussion from the project connect the pathogenic perspective with the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study is to examinate possibilities and obstacles to use arts as a part of a complementary method of rehabilitation in primary care. Method: The study is qualitative, and the empirical material is interviews with five individuals responsible for rehabilitation in primary care and a pilot interview. The method is based on a descriptive, ideation approach with a reflexive frame. Results: In the result appear a complex of possibilities and obstacles of using arts in primary care. Possibilities are formed by knowledge, understanding and scientific proof of arts intrinsic possibilities to promote health. Obstacles are formed by historical, economical, organizational and personal connections. Conclusion: The possibilities and obstacles of the study together constitute various dilemmas. The conclusion is that arts advantageously can be used in a number of ways in primary care (and other areas) to promote health, but with account taken to organizational, valuable and normative fields. / Bakgrund: Folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården står inför framtida utmaningar meatt kunna möta hälso- och vårdbehovet hos en både växande och åldrande befolkning. Definns idag forskning som visar att kultur kan bidra till hälsoutveckling och att det finns samband mellan kultur, hälsa och behandlande och rehabiliterande åtgärder. För att möta framtida utmaningarna krävs nya metoder, perspektiv och synsätt på hur vi ska hålla oss friska, trivas med tillvaron och uppleva välbefinnande. Primärvården har en viktig roll inorehabilitering genom sin breda kontakt med befolkningen. Bakgrund till uppsatsen är Kulpå Recept som genomfördes som pilotprojekt i ett försök att testa en annorlunda rehabilitemed kultur som påverkansfaktor.  Konceptet, resultaten och resonemangen kopplar ihop depatogena och de salutogena perspektiven. Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder att använda konst och kultur som komplementär rehabiliterande metod inom primärvården. Metod: Undersökningen är kvalitativ där det empiriska materialet utgörs av intervjuer mefem personer som är ansvariga för rehabilitering inom primärvården och en pilotintervju. Metoden utgörs av en deskriptiv, idéskapande ansats med en reflexiv ram. Resultat: I resultatet framträder ett komplex av möjligheter och hinder för att använda kooch kultur inom primärvården. Möjligheterna utgörs av kunskap, förståelse och vetenskapförankring i konst och kulturaktiviteters inneboende möjligheter att främja hälsa. Hinder utgörs av historiska, ekonomiska, organisatoriska och personliga sammanhang. Slutsats: De möjligheter och hinder studien påvisar utgör tillsammans olika dilemman. Slutsats är att konst och kultur med fördel kan användas på olika sätt inom primärvården andra områden) för att verka hälsofrämjande, men att det finns organisatoriska, värdemäsoch normativa områden som måste beaktas.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera. Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept. / This thesis’ aim is to investigate the meanings that Culture on prescription for long-term sick-listed persons may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis’ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis’ conclusions are that many stakeholders may benefit from Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the ‘right’ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription.