Bakgrund: I vår globaliserade värld ökar antalet invånare födda utomlands i Sverige, vilket utmanar sjuksköterskor vid vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Forskning visar att språkbarriärer kan leda till frustration hos både sjuksköterskor och patienter. Genom att öka förståelsen för sjuksköterskors upplevelser av att vårda mångkulturella patienter kan vi förbättra vården och skapa en tryggare miljö. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter avvikande från majoritetskulturen inom sjukvården. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt. Sökningar i PubMed och Cinahl resulterade i 12 artiklar som granskades noga och sammanställdes i en tabell. Dessa analyserades med Fribergs (2022) fyra analyssteg. Resultat: Vid möten med patienter från olika kulturella bakgrunder låg det primära ansvaret hos sjuksköterskor att upprätthålla hälsa och vård på lika villkor. Respekt för individens värdighet och mångfald, samt anpassning av vården för den mångkulturella befolkningen, var avgörande. Sjuksköterskors kulturella kompetens var central för anpassad vård. Kommunikationsbarriärer, tolkstrategier, fördomshantering och andliga behov var viktiga fokusområden. Diskussion: Utmaningar uppstår vid transkulturella vårdmöten på grund av språkliga hinder, anhörigas deltagande samt kulturella skillnader. Kulturell kompetensbrist påverkar vården negativt vid möten med patienter från olika kulturella bakgrunder då sjuksköterskor inte upplever sig ha tillräckligt med kompetens för att vårda på ett transkulturellt sätt.  Slutsats: Fortsatta brister finns i att integrera kulturell kompetens i sjukvårdssystemet, vilket påverkar sjuksköterskors förmåga att möta olika kulturella behov. Det blir alltmer viktigt att skapa en miljö som främjar kulturell mångfald för att kunna erbjuda högkvalitativ vård till en varierad patientpopulation. / Background: In our globalized world, the number of foreign-born residents in Sweden is increasing, which challenges nurses when caring for patients with a different cultural background. Research shows that language barriers can lead to frustration for both nurses and patients. By increasing the understanding of nurses' experiences of caring for multicultural patients, we can improve care and create a safer environment. Purpose: To describe the nurse's experiences of caring for patients deviating from the majority culture in healthcare. Method: A qualitative literature review. Searches in PubMed and Cinahl resulted in 12 articles that were carefully reviewed and compiled in a table. These were analysed using Friberg's (2022) four analysis steps. Results: In encounters with patients from different cultural backgrounds, the primary responsibility of nurses was to maintain health and care on equal terms. Respect for the individual's dignity and diversity, as well as adaptation of care for the multicultural population, was crucial. Nurses' cultural competence was central to adapted care. Communication barriers, interpreting strategies, prejudice management and spiritual needs were important areas of focus. Discussion: Challenges arise in transcultural healthcare encounters due to linguistic barriers, participation of relatives and cultural differences. The lack of cultural competence negatively impacts care during interactions with patients from diverse cultural backgrounds, as nurses feel they lack the expertise to provide transcultural care. Conclusion: Continued shortcomings persist in integrating cultural competence into the healthcare system, affecting nurses' ability to address diverse cultural needs. It becomes increasingly crucial to foster an environment that promotes cultural diversity to deliver high-quality care to a varied patient population.

Bakgrund: I ett alltmer mångkulturellt samhälle blir det märkbart hur förutsättningarna för en god hälsa skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Hälso- och sjukvården har som uppgift att främja hälsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta ställer nya krav på den svenska sjukvården, då en mångkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vården. Dessa möten innehåller ofta hinder som kan vara svåra att överbrygga, vilket kräver en kunskap om vilka faktorer som påverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan.   Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som påverkar vårdrelationen i transkulturella möten.   Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanställdes genom ett kvalitativt analysinnehåll.  Som teoretiska utgångspunkter användes en definition av kulturell kompetens och vårdrelation.   Resultat: Resultatet visar att kommunikation och språkbarriärer utgör det största hindret i den transkulturella omvårdnaden. Användning av tolk som hjälpmedel visade sig ha både för- och nackdelar. Organisatoriska hinder försvårade förutsättningen för en fungerande vårdrelation och kulturella skillnader visade sig kunna leda till konflikter i vårdmötet. Sjuksköterskan använde sig av olika strategier som hjälpmedel vilket illustrerade en viss kulturell medvetenhet, medan bristen på förståelse ledde till generaliseringar som resulterade i en diskriminering av patienter. Många sjuksköterskor saknar utbildning i transkulturell omvårdnad, vilket efterfrågades av merparten. De sjuksköterskor som genomgått en utbildning i kulturell kompetens uppgav positiva effekter som lett till en ökad medvetenhet.   Diskussion: Sjuksköterskan behöver bli medveten om de negativa konsekvenser som en bristande kommunikation och kulturella konflikter har för etablerandet av en vårdrelation till patienten. Enligt de dokument som styr professionen har sjuksköterskan en skyldighet att skapa de bästa förutsättningarna för en god omsorg om patienten. Okunskap och oförståelse leder till en diskriminering av patienten som inte hör hemma i vården. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen positiva effekter för att motverka generaliseringar och öka medvetenheten hos sjuksköterskan. För att främja en kulturell medvetenhet bör mer fokus läggas på dessa frågor i sjuksköterskans grund – och fortutbildning.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning ökar kontakten med närstående då patienten är svårt sjuk och oftast sederad. Närstående kan ses som en resurs med sin kunskap om patienten samtidigt som de behöver stöd då de ofta befinner sig i kris. Tidigare forskning lyfter hur intensivvårdssjuksköterskan upplever hinder i interaktionen med närstående från olika kulturer där språkbarriärer, sjukdomsförståelse och kulturella vanor försvårar interaktionen. För att optimera interaktionen har intensivvårdssjuksköterskan en viktig roll där behov av kulturell kompetens föreligger. Nationella studier som berör intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens i samspel med närstående saknas. Syfte: Studiens syfte var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av interaktionen med närstående från olika kulturer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom nio intervjuer där en semistrukturerad intervjuguide användes. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas upplevelser av interaktionen med närstående beskrivs genom fyra huvudkategorier med underkategorier: Intensivvårdssjuksköterskans kulturella kompetens, kommunikation, närstående och närståendes närvaro. Slutsats: Kommunikation påverkar alla aspekter av interaktionen med närstående från olika kulturer. För att optimera interaktionen behövs ökad kunskap hos intensivvårdssjuksköterskor. / Background: In an intensive care unit the contact with the patients family increases since the patient is seriously ill and often sedated. The family can be seen as a resource, with their knowledge of the patient while they need support as they often are in crisis. Previous research highlights how intensive care nurses experiencing obstacles in meeting with families from diverse cultures where language barriers, understanding of disease and cultural habits complicate the interaction. In order to optimize the interaction with the patient’s family the intensive care nurse has an important role where the need for cultural competence exists. There is a lack of national studies involving intensive care nurses' cultural competence in interaction with families. Objective: The aim of this study was to examine the intensive care nurses' experiences of interaction with relatives from diverse cultures. Method: The study was conducted with a qualitative design and data was collected through nine interviews where a semi-structured interview guide was used. Interviews were analyzed using manifest content analysis. Results: Intensive care nurses' experiences of interaction with relatives are described by four main categories with subcategories: The intensive care nurses cultural competence, communication, families and presence of families. Conclusion: Communication affects all aspects of the interaction with families from diverse cultures. Intensive care nurses require increased knowledge in order to optimize the interaction.

Bakgrund: Allt fler människor migrerar till Sverige och de flesta av dem kommer att komma i kontakt med sjukvården. Därför är det viktigt för sjuksköterskor att de är utrustade med kulturell kunskap.  Det ligger i en sjuksköterskas intresse att identifiera behovet som föreligger i situationer med patienter med en annan kulturell bakgrund för att kunna ge ett professionellt bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av transkulturell omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 är kvalitativa och en kvantitativ samt en mixed method. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Ett av det stora problem sjuksköterskor står inför är den kulturella mångfalden som är nödvändigt att sjuksköterskan är utrustad med kulturell kunskap. Sjuksköterskans erfarenheter som utmaning, brist kunskap om kulturella kompetens, osäkerhet, svårigheter att bedöma smärta, självkännedom och språkbarriär är de faktorer som beskrivs av sjuksköterskor som vårdar patienter med annan kulturell bakgrund. Att sjuksköterskan inte har kulturell kompetens kan leda till att relationen med patienten inte skapas. Slutsats: Kulturkompetens inom omvårdnad är en viktig aspekt vid omvårdnad av patienter med olika kulturer. Kulturell mångfald bland patienter är en av de utmaningar som sjuksköterskor står inför. Sjuksköterskor anser att vården av kulturellt olika patienter är en svår utmaning på grund av brist på kunskap om patientens olika kulturer. Sjuksköterskor behöver ha kulturell kunskap så att de kan ge individuell omvårdnad när de möter människor med olika åsikter, idéer och värderingar om hälsa, ohälsa och omvårdnad. På grund av detta finns det ett stort behov av ökad kunskap och fortbildning av transkulturell omvårdnad för att förbättra kulturella färdigheter inom sjuksköterskeutbildningen. / Background: More and more people are migrating to Sweden and most of them will come in contact with health care. It is important for the nurses that they are equipped with cultural knowledge. It is in the interest of a nurse to identify the need that exists in these nursing situations, such as security and safety, in order to be able to provide a professional treatment and a good nursing care. Aim: the aim of this study is to describe the nurse’s experience of transcultural nursing Method: a literature review based on 15 scientific articles, of which 13 are qualitative and one quantitative, one mixed method with both qualitative and quantitative. The articles were found in the databases CINAHL and PubMed. Results: One of the major problems nurses face is the cultural diversity that requires the nurse to be equipped with cultural knowledge. The nurse's experience as a challenge, lack of knowledge, uncertainty, religion, difficulties in assessing pain, cultural differences, seeing the individual and language barrier are the factors described by nurses who care for patients with different cultural backgrounds. The fact that the nurse does not have cultural competence can lead to the relationship with the patient not being created. Conclusion: Cultural competence in nursing is an important aspect in the care of patients with different cultures. Cultural diversity among patients is one of the challenges faced by nurses. Nurses believe that the care of culturally different patients is a difficult challenge because of a lack of knowledge about the patient's different cultures. Nurses need to have cultural knowledge so that they can provide individual care when they meet people with different opinions, ideas and values about health, illness and nursing. Because of this, there is a great need for increased knowledge and training of transcultural nursing in order to improve cultural skills in nursing education.

<p>Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning. <strong></strong></p> / <p>Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.</p>

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov. Kunskap och förståelse om andra etniciteter krävs för att kunna utöva adekvat omvårdnad. Sjuksköterskan bör därtill utveckla sin kulturella kompetens genom utbildning. Ämnet bör ingå i grundutbildningen för all vårdpersonal. Dessutom bör en evidensbaserad eller åtminstone forskningsförankrad handlingsplan för transkulturella möten finnas på varje vårdavdelning. / Since Sweden is a multicultural country with an expanding population we are faced with many meetings in the care of patients of different origin. The aim of the study was to describe the factors that may influence the nurse’s meeting whit patients of different ethnical background than the Swedish. The study was conducted as a literature review in which 14 scientific articles were analyzed. The result shows the different factors that affect the meeting, which may be communication, education, attitudes, environment, ethnicity and religion, were communication is seen as both verbal and non-verbal, and can be seen as the most important aspect of a high-quality patient meeting. The personnel need an understanding of how people of different ethnicity express themselves in order to understand their needs. Knowledge and understanding of other ethnicity is required to provide an adequate care with the best results. Nurses should develop their cultural competency through education. These skills should be learned in the basic education for health professionals. In addition, clinical practical guidelines for multicultural meetings should be found on each nursing ward.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att många samhällen idag är mångkulturella. Detta ställer högre krav på sjuksköterskor då de måste kunna bemöta de många och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvårdnadsteori är en förutsättning för att kunna tillfredställa de patienter som sjuksköterskor möter inom hälso- och sjukvården SyfteSyftet med studien är att utifrån sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som påverkar vårdrelationen när patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund. MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. Innehållet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur. ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vårdrelation är språkbarriärer samt kommunikationsproblematik. Kulturella skillnader kan leda till konflikter vid vårdandet av patient med annan kulturell bakgrund och även detta är ett överhängande problem. I resultatet uppmärksammas även situationer som uppstår då kulturella traditioner krockar med sjukhusets regler. Även sjuksköterskors förhållningsätt uppmärksammas och dessa varierar avsevärt beroende på vilken kulturell kompetens som de besitter.   DiskussionDet övergripande hindret i vården är kommunikationsproblematik, detta diskuteras utifrån den transkulturella omvårdnadsteorin. Utifrån resultatet diskuterar författarna sjuksköterskornas förhållningssätt gällande generaliseringar, fördomar, rasism, stereotypa idéer samt makutövande över patienter. Detta är ej acceptabelt då alla människor skall vårdas under lika förutsättningar. / BackgroundThe effects of globalization has resulted in many societies today are multicultural. This places greater demands on nurses when they need to face the many and diverse cultures. To do this nurses need to be cultural awareness and competent. Transcultural nursing theory is a prerequisite for being able to satisfy the patients that nurses face in health care AimThe aim of this study is that by the nurses' experiences to identify the factors that affect the care relationship with the patient and family members have different cultural backgrounds. MethodThe study will be a literature review. The content will include qualitative and quantitative research articles and literature. ResultsNurses feel that the greatest obstacle to create a good care relationship is the language barriers and communication problems. Cultural differences can lead to conflict in the care of patients with different cultural background and this is also an imminent problem. The results also draw attention to situations that arise when cultural traditions clash with the hospital rules. Although nurse´s attitudes draw attention and these vary considerably depending on the cultural competence they possess. DiscussionThe main obstacle in healthcare is communication problems; this is discussed from the transcultural nursing theory. Based on the results, the authors discuss nurses' attitudes regarding generalizations, prejudice, racism, stereotypical ideas and exercise of power of patients. This is not acceptable when all people should receive health care at the same conditions.

Bakgrund: År 2017 var nästan 1,9 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands. För patienter med språksvårigheter och som vårdas inom den svenska hälso- och sjukvården finns säkerhetsrisker, vilket kan hota patientsäkerheten och då är kommunikationen av stor vikt. Personcentrerad vård men även kulturell kompetens ger möjlighet för vårdpersonalen att se hela människan och ge individuell omvårdnad.Syfte: Att beskriva invandrares erfarenheter av den svenska hälso-och sjukvården.Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 artiklar, varav 13 kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Databaserna PubMed och Cinahl användes för artikelsökning.Resultat: Resultatet visade på både positiva och negativa erfarenheter från den svenska hälso- och sjukvården. Olika former av kommunikation var det största hindret för patienter med invandrarbakgrund, men även kulturella skillnader påverkade deras upplevelser. Patienterna uttryckte både känslor av tacksamhet och att bli bemött med respekt men även känslor av osäkerhet, rädsla och oro.Slutsats: Kommunikationssvårigheter och kulturella skillnader är hinder som både patienter med invandrarbakgrund och sjukvårdspersonal måste hantera i den svenska hälso- och sjukvården. Kulturell kompetens hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan hjälpa patienter med invandrarbakgrund att få förståelse för det svenska hälso-och sjukvårdssystemet. / Background: In 2017, nearly 1.9 million of Sweden's population were born abroad. For patients with language difficulties there are safety risks in the Swedish healthcare system, which can threaten the patient safety, and therefore are the communication of great importance. Person-centred but also cultural competence care provides the opportunity for health professionals to see the whole person and provide individual care.Aim: To describe immigrants’ experiences of the Swedish healthcare system.Method: A literature review based on 15 articles, including 13 qualitative, a quantitative and a mixed method. Databases PubMed and Cinahl were used for article search.Results: The results revealed both positive and negative experiences from the Swedish healthcare system. Different forms of communication were the main obstacle for patients with immigrant backgrounds, but also cultural differences affected their experiences. The patients expressed both feelings of gratitude and being treated with respect but also feelings of uncertainty, fear and anxiety.Conclusion: Communication difficulties, but also cultural differences are barriers that both patients with immigrant backgrounds and healthcare professionals must manage In the Swedish healthcare system. The cultural competence of health professionals can help patients with immigrant backgrounds gain an understanding of the Swedish healthcare system.

Bakgrund Idag beräknas 200 miljoner flickor och kvinnor världen över ha utsatts för könsstympning. Det utövas med hänvisning till kultur men fyller inget medicinskt syfte utan orsakar somatiska såväl som psykiska komplikationer och kan i värsta fall leda till död. Övergreppet står i kontrast med mänskliga rättigheter. I dagens globaliserade värld sker transkulturella möten och som sjuksköterska världen över finns en sannolikhet att möta kvinnor som utsatts för könsstympning. Större förståelse och respekt för kulturella skillnader hos sjuksköterskan skulle kunna öka upplevelsen av en god och trygg vård. Sjuksköterskan har möjlighet att uppfylla patienternas behov genom ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv och därav finns intresse att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Syfte Syftet var att belysa vad som har betydelse för att transkulturell omvårdnad ska kunna genomföras för kvinnor som har utsatts för könsstympning. Metod I förevarande studie har en icke-systematisk litteraturöversikt genomförts med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. De 17 artiklar som inkluderades i resultatet har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag och analyserats genom en integrerad analysprocess. Både kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultat Huvudfynden var att bristande kunskap förekom kring kvinnlig könsstympning och förståelse för kulturella aspekter, att relationen var ett viktigt verktyg för att kunna ge en kulturell och individanpassad omvårdnad, kommunikation behövdes för att etablera god relation och kunna identifiera omvårdnadsbehov, och delaktighet kunde bidra till att kvinnorna kände sig trygga inför omvårdnaden. Slutsats Den slutsats som kunde dras baserat på resultaten var att sjuksköterskan kan applicera studiens huvudfynd för att möjliggöra en god transkulturell omvårdnad för kvinnor som utsatts för könsstympning.

Bakgrund Den ökande migrationen i Sverige ökar kraven hos sjuksköterskor att möta och vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Kultur är en avgörande faktor som påverkar patienten och sjuksköterskan behöver ta hänsyn till denna med hjälp av kulturell kompetens. Att ha kulturell kompetens innebär att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för patientens kultur och anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund. Patienterna upplever att kulturella och språkliga skillnader mellan dem och sjuksköterskorna påverkar omvårdnaden och försämrar vårdkvaliteten. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att utforska sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund. Metod Metoden för arbetet är en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Det består av 14 kvalitativa artiklar insamlade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell i tre steg och kvaliteten med artiklarna granskades med hjälp av Ulrika Nilssons granskningsmall. Resultat Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: upplevelser av kommunikation; kulturella skillnader och kulturella kompetens samt dess strategier för förbättring av vården av patienter med annan kulturell bakgrund. Resultatet visade att språkskillnader försvårade patientvården, att sjuksköterskorna mötte diskriminering och att brist på kulturell kompetens orsakade känslor av osäkerhet och rädsla. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde utmaningar som var bland annat kulturella och språkliga skillnader, brist på kulturell kompetens samt att bemöta och bli bemött av patienter. Trots dessa utmaningar kunde sjuksköterskorna navigera sig i olika situationer och använda olika strategier för att överkomma utmaningarna. / Background The increasing migration in Sweden increases the demands on nurses to meet and care for patients with a different cultural background. Culture is a decisive factor that affects the patient, and the nurse needs to take this into account with the help of cultural competence. Having cultural competence means that the nurse has knowledge and understanding of the patient's culture and adapts care to the patient's cultural background. The patients feel that cultural and linguistic differences between them and the nurses affect the care and reduce the quality of care. Aim The purpose of the literature review is to explore the nurse's experiences of caring for patients with a different cultural background. Method The method for the work is a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. It consists of 14 qualitative articles collected from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The articles were analysed using Friberg's analysis model in three steps and the quality of the articles was reviewed using Ulrika Nilsson's review template. Results The results were presented in three main categories: experiences of communication; cultural differences and cultural competence and its strategies for improving the care of patients with different cultural backgrounds. The results showed that language differences made patient care more difficult, that the nurses faced discrimination and that a lack of cultural competence caused feelings of uncertainty and fear. Conclusions The nurses experienced challenges that included cultural differences, language differences, lack of cultural competence and meeting and being met by patients. Despite these challenges, the nurses were able to navigate different situations and use different strategies to overcome the challenges.