Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier. För att ge ytterligare insikt i valet om vidare studier har Banduras teori om Self-efficacy använts. Resultatet visar på hemmiljöns betydelse för fortsatta studier efter gymnasiet.

<p>This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.</p><p> </p><p>The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.</p><p> </p><p>In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.</p>

This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.   The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.   In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.

Abstract The purpose of this study is to explore the organizational culture within the corporation The Body Shop. I have been working with two different question formulations. The first is to answer how the culture can be described. To answer this I have been using Edgar H. Scheins theory of cultural levels. I have been using the two lower levels, artifacts and espoused values. The second question formulation is to answer how the culture within The Body Shop can be reproduced. To my help to answer this I have been using John Van Maanens theory of strategies for socialization. I have been working with a qualitative approach. My data was collected through interviews, observations, printed texts and The Body Shops Swedish and global websites. My results using Scheins cultural levels points out that the culture within The Body Shop, at least outwards, is strong and distinct. The implementation of Van Maanens strategies of socialization indicates that the socialization of new members in the organization tends to have a high congruence with the organization´s culture and values. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att undersöka kulturen inom företaget The Body Shop. Jag har arbetat utifrån två frågeställningar. Den första är att besvara hur kulturen kan beskrivas med hjälp av Edgar H. Scheins kulturnivåer. Den andra frågeställningen är att besvara hur kulturen reproduceras med hjälp av John Van Maanens socialisationsstrategier. Studien har gjorts med en kvalitativ ansats. Det insamlade datamaterialet består av två intervjuer med butikschefer inom The Body Shop, tryckta källor samt företagets svenska och globala hemsidor. Beskrivningen av kulturen inom The Body Shop är gjord utifrån Scheins två första kulturnivåer, artefakter och värderingar. Tillämpningen av Van Maanens socialisations­strategier har visat att kulturen inom The Body Shop reproduceras genom socialisationen av nyanställda butiksmedarbetare. Mina resultat tyder på att The Body Shop utåt sett har en tydlig och stark kultur. Resultaten tyder också på att de sätt man socialiserar nyanställda på medför att dessa genom socialisationen uppnår en hög överensstämmelse med företagets kultur och värderingar.