Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform i Sverige (GY11) och förutsättningarna på gymnasienivå förändrades. Eleverna ska nu välja mot en yrkesförberedande eller studieförberedande examen redan i årskurs nio. De gemensamma kärnämnena har minskat, möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesförberedande program har förändrats och det har tillkommit två nya examensformer. Skolan har, i Sverige, under de senaste två seklerna förändrats, både inom organisationen och gentemot samhällsförändringar. Skolan har under åren haft många olika uppdrag, bland annat som kunskapsförmedlare, förvaringsplats och producent av arbetskraft. Under det senaste seklet har skolan även använts som sortering av människor från olika klasser i samhället. Tidigare fanns det en skola för arbetarklassens barn och en för högre klassers barn och skolans uppdrag var att sortera eleverna till rätt plats i livet. Under efterkrigstiden, och fram till 2000-talet, gjordes strukturella förändringar av skolan för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildningar och gymnasieskolan gjordes om. Det som nu, år 2011, skett är en förändring i motsatt riktning. Även om skolpolitiker eller partier inte talar om sortering handlar det om att vissa sociala klasser har andra förutsättningar att ta till sig och utnyttja, utbildning på olika sätt.   Denna uppsats handlar om den nya gymnasiereformen (GY11) och huruvida valet till gymnasiet påverkas av elevernas sociala bakgrund. Uppsatsen handlar även om gymnasiereformens historiska kontext och hur de förändringar som gjorts har påverkat den sociala sorteringen. Resultatet av undersökningen visar att det finns en viss social skillnad mellan de ungdomar som valt att gå på ett studieförberedande program och de som valt att gå på ett yrkesförberedande, både efter gymnasiereformen 2011 men även före. Jämförelser med tidigare studier visar att det är svårt att dra några slutsatser om eventuella skillnader då resultatet visar det samma. Många elever som kommer från en högre social bakgrund väljer oftast att gå på ett studieförberedande program, såsom naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt. De elever som istället kommer från en lägre social klass, och kanske då även med ett mindre kulturellt kapital, väljer oftare att gå på ett yrkesförberedande program. Undersökningen visar även, i koppling till tidigare forskning och teori, att valet till gymnasiet görs i en kontext, en kontext eleverna allt som oftast känner sig hemma i.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval. Informanterna i studien menar att studievägledaren inte haft någon betydande roll i deras gymnasieval. Resultatet diskuteras i relation till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Avhandlingen, baserad på intervjuer med 58 studenter vid tre olika program vid Högskolan i Halmstad, behandlar de skäl olika studentgrupper beskriver för att börja studera, deras upplevelser av mötet med högskolemiljön, och vilken betydelse de en lokal högskola kan ha. Trots olika åtgärder var den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i stort sett oförändrad mellan 1960 och 1990. Under 1990-talet skedde en utjämning, men 1999 kom fortfarande bara 24% av studenterna vid svenska universitet från arbetarklasshem, trots att de utgjorde 35% av hela befolkningen. Studenter med högutbildade föräldrar uppger att de egentligen inte träffar ett aktivt val att börja högre studier, det uppfattas snarare som en naturlig del av vuxenblivandet. Barn från hem utan utbildningstraditioner ger en annan beskrivning. De beskriver valet att utbilda sig som ett val bland flera andra, och att de fått stöd från föräldrarna oavsett vad de valt. För barn till lågutbildade var det ofta fråga om en särskild händelse som gjorde att utbildning blev ett aktuellt alternativ. I studien har det varit möjligt att jämföra hur både klassresenärer och arvtagare beskriver mötet med och vistelsen på högskolan. Båda grupperna beskriver hur de upplever miljön som förvirrande och otrygg. Arvtagarna utvecklar emellertid strategier för att hantera situationen, eftersom den är svårare att ifrågasätta för dessa - utbildningen är ju en naturlig del av vuxenblivandet. Klassresenärerna är däremot mer benägna att ifrågasätta studierna. Klassresenärerna beskriver hur de upplever att de förändras ifråga om språk och förhållningssätt under studierna, männen i mer positiva ordalag, kvinnor med en viss tvehågsenhet.

Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat. Det visar sig även att eleverna inte i någon större utsträckning upplever att det är någon orättvisa inblandad i den sociala snedrekryteringen. Även om eleverna inte uttrycker direkt att de upplevt någon orättvisa i samband med sina gymnasieval så kan man ändå läsa mellan raderna att en del skulle önska att de hade haft bättre möjligheter att välja väg. Flera elever, speciellt vid barn och fritidsprogrammet önskar att de hade fått mer stöd i matematiken i grundskolan. Det visar sig också som en biprodukt till det egentliga syftet att pojkar upplever att de missgynnas på flera program där de är i minoritet. Teoretiskt anknyter uppsatsen till Pierre Bourdieus teori om habitus och utbildningskapital.

Antalet studenter har under de senaste 10 åren expanderats inom Sveriges högskolor och universitet. Bland dessa studenter råder en kraftig underrepresentation av icke-traditionella studenter. De åtgärder regeringen vidtagit i syfte att bredda rekryteringen har resulterat i att studenter från samtliga samhällsgrupper har ökat, vilket har reducerat utjämningseffekten. Studiens syfte är att undersöka vad icke-traditionella anser påverkat dem inför valet av lärosäte och program. Studiens deltagare är fem icke-traditionella studenter vars föräldrar är lågutbildade. Dessa deltagare har intervjuats under semistrukturerade intervjuer. För att analysera deltagarnas utsagor har Bourdieus begreppsapparat används som analysverktyg. Begreppen har bringat förståelse för hur deltagarnas tillgångar och inneboende egenskaper har påverkat deras val. Resultatet visar att deltagarna valt lärosäte baserat på den geografiska närheten samt möjlighet till bostadsgaranti och önskad programinriktning. Deltagarnas program har valts efter intresse, möjligheter till vidareutbildning, omfattning av studielån och vad deltagarna anser passar deras personlighet.

<p>Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas.</p><p>The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.</p>

Uppsatsen är en fallstudie om vad 18 ungdomar, som läser det sista året på det samhällsvetenskapliga programmet, har för framtidstro och framtidsdrömmar vad gäller studier och yrken de kommande tio åren. Studien avser att undersöka om det kulturella kapitalet påverkar ungdomarnas syn på framtiden vad gäller studier och yrken samt om det kulturella kapitalet påverkar vilka yrken som innesluts i ungdomarnas kognitiva karta. Eleverna har fått besvara enkätfrågor samt skriva två mindre uppsatsuppgifter. Undersökningen analyserar ungdomarnas skildringar kring deras framtidstro och framtidsdrömmar med hjälp av Pierre Bourdieus kulturella kapitalbegrepp samt Linda S Gottfredsons kognitiva karta över yrken. Resultatet visar en tendens att ungdomar med akademikerföräldrar har en kognitiv karta med mer prestigefyllda yrken inneslutna än vad de andra eleverna har. Dessa ungdomar har även en större tro på att framtidsdrömmarna kommer att förverkligas. De har även ett mer realistiskt resonemang kring sin framtidstro och sina framtidsdrömmar. Vår slutsats är att det kulturella kapitalet tycks påverka elevernas framtidsvisioner genom att deras kognitiva karta formas utefter individens kulturella kapital. Det kulturella kapitalet tycks påverka även, enligt denna studie, ungdomarnas tro på att framtidsdrömmarna kommer att kunna förverkligas. The essay is a case study over 18 young people that reads the last year in high school and their beliefs in the future and future dreams as regards studies and occupations in the ten years nearest future. The study wants to investigate if the cultural capital influences the young people's apprehension of the future, as regards studies and occupations and if the cultural capital influences which occupations that includes in the young people's cognitive map of occupations. The students have responded to a questionnaire. To describe their beliefs in the future and the future dreams, as regards studies and occupations in the ten years nearest future, they have written two small compositions. To analyze the questionnaire and the compositions Pierre Bourdieus theory about cultural capital and Linda S Gottfredsons theory about cognitive map of occupations have been used. The result in the study tends to that young people with university graduated parents have a cognitive map of occupations with more high class trades than what the other students had. These young people have also a big faith that the future dreams will be realized. They have also more realistic arguments around their beliefs in the future and future dreams. The cultural capital influences the students’ future visions through the cognitive map of occupations. The cognitive map of occupations is shaped along with the individual's cultural capital. The cultural capital influences as well as according to this study, the young people's faith if the future dreams will be realized or not.

Utbildning är en viktig del i många individers liv. Valet att studera vidare på högre nivå bör vara obundet från sådant som en individ inte kan påverka. Social snedrekrytering innebär en bristande jämlikhet där individers utbildning är beroende av deras sociala ursprung. Det är väl känt att barn från högre sociala grupper fortsätter i större utsträckning till högskolestudier jämfört med barn från lägre sociala grupper. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och strävan att utbilda sig har varit väletablerat under lång tid och finns även idag. I den här studien avser vi att undersöka om olika faktorer i barnens uppväxt kan mediera delar av sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. I det teoretiska ramverk som vi utgår från ingår teorier som används för att förklara hur individer socialiseras in i samhället och hur individer genom vissa sorters kapital får ett försprång till högre studier. Tidigare forskning har visat att vissa familjerelaterade faktorer i individers uppväxt kan ha en positiv inverkan på individers utbildning senare i livet. Dessa faktorer kan innefatta tid med föräldrar, utbildningsaspirationer för högskoleeller universitetsstudier och läsning. Denna studie utgår ifrån datamaterial från Levnadsnivåundersökningen med barn år 2000 som har återintervjuats år 2010. Resultaten visar, i likhet med tidigare forskning, ett positivt signifikant samband mellan föräldrars utbildningsnivå och individers val att studera på högskole- eller universitetsnivå. De visar även att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå delvis kan hänföras till barns läsintresse på fritiden och utbildningsaspirationer för högskole- eller universitetsstudier. Däremot visar resultaten att den upplevda tiden som barnet spenderar med en eller fler föräldrar inte har någon påverkan på det studerade huvudsambandet.

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier. För att ge ytterligare insikt i valet om vidare studier har Banduras teori om Self-efficacy använts. Resultatet visar på hemmiljöns betydelse för fortsatta studier efter gymnasiet.

Det är ett faktum att normer och föreställningar kring de nationella gymnasieprogrammen existerar bland dagens högstadieelever, vårdnadshavare och i samhället i stort. Det finns framför allt normer relaterade till yrkesprogrammens låga status. Denna studie undersöker studie- och yrkesvägledares roll i grundskolan gällande arbetet med att främja gymnasieprograms likvärdighet. Syftet med studien är att belysa hur studie- och yrkesvägledare i nuläget arbetar för att främja gymnasieprogrammens likvärdighet, samt hur de hade kunnat utveckla detta arbete utifrån deras egen uppfattning. Totalt har sex kvalitativa intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare som arbetar på grundskola. Empirin har analyserats med hjälp av Mark L. Savickas Career Construction Theory, Phil Hodkinson och Andrew Sparkes begrepp handlingshorisont och Lotta Björkman och Janne Bromseths normkritiska synsätt. Vårt resultat bekräftar i högsta grad att normer och föreställningar om gymnasieprogram framkommer hos högstadieelever, men även hos vårdnadshavare och skolpersonal. Tidigare forskning visar på att det finns ett dilemma för dagens studie- och yrkesvägledare i hur de ska arbeta. Detta dilemma är även något som framkommer i vårt resultat. Det finns ingen entydig uppfattning gällande hur vägledning ska utföras och resultatet av detta är distinkta svårigheter i yrkesrollen. Vägledarna i vår studie arbetar i dagsläget i viss mån med eleverna, vårdnadshavarna och lärarna. Det är märkbart att vägledarna är villiga och skulle kunna utföra ett omfattande arbete med att minska normer och föreställningar. För att möjliggöra detta behövs tid och ett större ansvarstagande från ledning och övrig skolpersonal.