Det har länge varit målsättningen i svensk utbildningspolitik att minska social snedrekrytering till högre studier. Forskning har gång på gång konstaterat fenomenets förekomst och påverkansfaktorer som social, kulturell och etnisk bakgrund. Utifrån den breda forskningen om social snedrekrytering som fenomen, var syftet i undersökningen istället att studera hur och när den sociala snedrekryteringen uppstår enligt studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Vi vill även studera hur vägledarna arbetar för att begränsa den sociala snedrekryteringen till högre studier. I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av tio studie- och yrkesvägledare verksamma i den kommunala grundskolan. Det empiriska resultatet visade på att studie- och yrkesvägledarna är medvetna om social snedrekrytering till högre studier och att de på olika sätt arbetar för att stävja fenomenet och vidga elevernas perspektiv och handlingsutrymme så att de gör medvetna val. Utifrån deras utsagor, såg vi ett antal mönster i hur studie- och yrkesvägledarna tänker kring och arbetar för att stävja social snedrekrytering till högre studier. Vi analyserade resultatet utifrån begrepp som habitus, handlingshorisont, fält och kapital i den sociologiska karriärteorin i Careership av Hodkinson och Sparkes och av sociologen Pierre Bourdieu. I analysen såg vi att status och uppväxtmiljö är stora påverkansfaktorer. Analysen visar att det kan vara eftersträvansvärt att forska mer om social snedrekrytering till högre studier och hur det kan förebyggas och motverkas tidigt i grundskolan.Nyckelord: Fält, habitus, handlingshorisont, kapital, studie- och yrkesvägledning, social snedrekrytering, social bakgrund och tidigare vägledningsinsatser.

Social snedrekrytering till högskolan är ett sedan länge känt fenomen som innebär attmänniskor med föräldrar utan akademisk bakgrund söker sig till högre utbildning i mycketlägre utsträckning än de människor som har föräldrar med akademisk bakgrund. Eftersomdet redan finns bred forskning inom social snedrekrytering som fenomen, så valde vi attstudera vad som de facto görs, och kan göras inom ramen för studie-och yrkesvägledningen för att begränsa förekomsten av den sociala snedrekryteringen till högre studier. Syftet med vår studie är att undersöka hur studie-och yrkesvägledares roll ser ut i arbetet mot social snedrekrytering till högre studier, och att undersöka vilka förbättringsmöjligheter som finns för att motverka problemet. Studien genomfördes med kvalitativ metod, där sju stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom gymnasieskolan intervjuades. Deras svar analyserades genom de teoretiska begreppen Habitus, kapital, handlingshorisont, och self- efficacy, samt jämfördes och analyserades mot tidigare forskning på ämnet,internationell såväl som nationell. Resultatet av vår studie visar att studie-och yrkesvägledarna på gymnasiet känner till fenomenet social snedrekrytering och samtliga har någon form av strategi för att minska den sociala bakgrundens betydelse vid karriärvalssituationer. Utifrån deras berättelser kunde vi lokalisera ett antal mönster som var genomgående för alla informanter vid deras arbete för att motverka social snedrekryering. Dessa mönster tematiseras genom tre olika teman: tidig vägledning, få eleven att tro på sig själv och vidgad handlingshorisont. Vår förhoppning är att studien kan komma andra till dels som ämnar att studera motverkandet av social snedrekrytering.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka sambandet mellan social bakgrund ochskolprestationer. Metoden har varit en litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.I uppsatsen definieras social bakgrund som den bakgrund en grupp av människor harberoende på att de delar likartade grundläggande materiella, sociala och existentiella villkor.Den sociala bakgrund som en elev har påverkar hur han eller hon ser på skolan, kunskap, sinamöjligheter, sin framtid mm.Det är entydigt i materialet att det finns ett samband mellan social bakgrund ochskolprestation. Fram till och med grundskolans införande på 60-talet och femton till tjugo årefter införandet hade skolan en tydlig idé om att med likvärdig utbildning försöka utjämnaklasskillnader. Då var det skolsystemets organisation som skulle lösa den uppgiften. Principenom alla elevers rätt till en likvärdig utbildning finns fortfarande i skollagen. På 80- och 90-talet påverkade Public Choice-teorin organisationen av välfärden. Inflytande skulle utövasgenom att medborgaren väljer vem som ska leverera den aktuella välfärden. I skolan blev detmöjligt med fritt skolval. Elever och vårdnadshavare med en högre social bakgrund utnyttjaroftare sin valmöjlighet. Vid en internationell jämförelse märks att det svenska skolsystemet ärrelativt likvärdigt, social bakgrund har totalt sett inte så stor påverkan på prestationerna.Utbildningssystem har alltid en reproducerande funktion, men i dagens skola ökar klyftornamellan elever med lägre respektive högre social bakgrund.

<p>The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school.</p> / <p>Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.</p>

The social imbalance recruitment has been a current topic for years. Since much research has focused on the higher education's problems with this, this thesis aims to investigate if you are already at the high school choice were influenced by your social background. To get a further dimension to this topic, the French sociologist Bourdieus thoughts on people's possession of, what he calls cultural capital was used, and we made use of it in the sense of parental education. Through a survey conducted in four ninth grades in two municipalities with different characteristics in terms of socio-economic conditions, we asked questions about their choice to high school. What programs did they choose? What factors were important? And which person had influenced them? The results showed a pretty clear dividing line between the pupils who came from homes with strong cultural capital to those who did not in the same sense. Students from these homes selected by an overwhelming majority a study preparatory program, the school's reputation was important and they had parents who were very active along with the student. Students who chose vocational programs, prioritized to a higher degree to begin work after high school, had discussed a lot with their parents but they (the parents) had not otherwise been so active. Conclusions of the study is that it largely follows the previous literature found on the subject, i.e. that the social background largely affects how we choose in specific situations. The parents' influence is great, which is useful for counsellors to know about and make use of in meeting with students and their families in school. / Den sociala snedrekryteringen har varit en aktuell fråga i många år. Eftersom mycket av forskningen har fokuserat på den högre utbildnings problem med detta, syftar denna studie till att undersöka om du redan vid gymnasievalet påverkas av din sociala bakgrund. För att få en ytterligare dimension till detta ämne, använder vi oss av den franska sociologen Bourdieus tankar om människors innehav av, vad han kallar kulturellt kapital, i betydelsen av föräldrarnas utbildning. Genom en undersökning som genomfördes i fyra nionde klasser i två kommuner med olika förutsättningar i fråga om socioekonomiska förhållanden, ställde vi frågor om deras val till gymnasiet. Vilket program har de valt? Vilka faktorer var viktiga? Och vilken person hade påverkat dem? Resultaten visade en ganska tydlig skiljelinje mellan de elever som kom från hem med starka kulturella kapital till dem som inte hade det i samma utsträckning. Studenter från dessa "kulturstarka" hem valde en överväldigande majoritet ett studieförberedande program, skolans rykte var viktigt och de hade föräldrar som var mycket aktiva tillsammans med eleven. Elever som valde yrkesinriktade program, prioriterade i högre grad att börja arbeta efter gymnasiet, hade diskuterat mycket med sina föräldrar men de (föräldrarna) hade inte annars varit så aktiva. Slutsatsen av studien är att det i stort sett följer det tidigare litteratur på området kommit fram till, nämligen att den sociala bakgrunden till stor del påverkar hur vi väljer i specifika situationer. Föräldrarnas inflytande är stort, vilket är användbart för vägledare att känna till och använda sig av i mötet med elever och deras familjer i skolan.

<p>The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed.</p><p>The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century’s discussions about social imbalance in recruitment to higher education. The material shows a discursive struggle between ways of constructing widening recruitment and underrepresented groups, as well as the hegemonic, implicit conviction that higher education is advantegous.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka berättelser om breddad rekrytering som finns i några politiska dokument från 2000-talet. Jag använder kritisk diskursanalys så som den utvecklats av Norman Fairclough. Det innebär analyser av såväl text, som social praktik och diskursiv praktik, som innefattar villkor för produktion, distribution och konsumtion av texter.</p><p>De huvudsakliga resultaten visar en diskursordning som innehåller fyra diskurser: en postmodern diskurs, en neoliberal ekonomisk diskurs, en politisk diskurs om mångkulturalism och en modern diskurs med rötter i 1900-talets diskussioner om social snedrekrytering. Materialet visar också en diskursiv kamp mellan olika sätt att konstituera breddad rekrytering och under-representerade grupper, såväl som en outtalad, gemensam övertygelse om det fördelaktiga med högre utbildning.</p>

The aim of this study is to investigate the discourses of widening recruitment to higher education in some political documents from the 21st century. The scientific method applied is critical discourse analysis as developed by Norman Fairclough. This implies the analyses of the actual texts, the social practice as well as the discursive practice, i.e. the conditions under which the texts are produced, distributed and consumed. The major results include four discourses: a post-modern discourse, a neoliberal economic discourse, a political discourse of multi-culturalism and a modern discourse with its roots in the 20th century’s discussions about social imbalance in recruitment to higher education. The material shows a discursive struggle between ways of constructing widening recruitment and underrepresented groups, as well as the hegemonic, implicit conviction that higher education is advantegous. / Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka berättelser om breddad rekrytering som finns i några politiska dokument från 2000-talet. Jag använder kritisk diskursanalys så som den utvecklats av Norman Fairclough. Det innebär analyser av såväl text, som social praktik och diskursiv praktik, som innefattar villkor för produktion, distribution och konsumtion av texter. De huvudsakliga resultaten visar en diskursordning som innehåller fyra diskurser: en postmodern diskurs, en neoliberal ekonomisk diskurs, en politisk diskurs om mångkulturalism och en modern diskurs med rötter i 1900-talets diskussioner om social snedrekrytering. Materialet visar också en diskursiv kamp mellan olika sätt att konstituera breddad rekrytering och under-representerade grupper, såväl som en outtalad, gemensam övertygelse om det fördelaktiga med högre utbildning.

Bakgrund: De Nationella idrottsutbildningarna [NIU] utformades för att göra specialidrotten på gymnasiet mer elitfokuserad. Inom både utbildningssystemet och idrottsvärlden finns en social snedrekrytering som innebär att individer med den högsta sociala positionen gynnas mest. Något som dessutom blir tydligare om det finns en hög selektering vilket kan innebära en risk för ojämlikhet och minskad fysisk aktivitet hos ungdomar. Syfte: Syfte med studien var att redogöra för den sociala bakgrunden hos NIU- fotbollselever samt att identifiera hur representativ utbildningen är jämfört med Sveriges totala sociala bakgrundsindelning.   Metod: Kvantitativ metod, tvärsnittsdesign, valdes för att genomföra den aktuella studien. Datainsamlingen planerades att genomföras med enkäter samt inhämtande av jämförelsematerial från Statistiska centralbyrån (SCB).  Resultat: I och med samhällssituation våren 2020 på grund av Covid-19 kunde ingen data insamlas.   Diskussion: En genomgång av tidigare studier inom aktuellt område gav en i det närmaste samstämmig bild av social snedrekrytering till elitidrott. Med utgångspunkt i dessa studier diskuteras möjliga orsaker till denna snedrekrytering.  Slutsatser: Baserat på tidigare studier finns det sannolikt ett samband mellan social bakgrund och att tillhöra NIU-fotboll, där NIU-elever antas inneha mer gynnsamma sociala bakgrundsfaktorer jämfört med Sverige överlag.

Social snedrekytering är ett stort samhällsproblem, och en av orsakerna till klassbildningen i samhället idag. För två decennier har universitet och högskolor i Sverige aktivt arbetat med att bredda rekryteringen av elever från icke-akademisk bakgrund, men detta utan framgång. Denna studie försöker ta ett första steg i att hitta effektiva metoder som univeristeten kan använda sig av. Det teoretiska ramverket utgörs av nudging-teorin som går ut på att "knuffa" elever mot rätt riktingt genom att exponera dem för högskolealternativet, något som elever med akadeiska bakgrund får naturligt hemifrån. Det är en experimentell studie där eleverna har delats in två gruppern där den ena gruppen för behandling, och den andra gruppen används som kontrollgrupp. Studien utgår från hypotesen att en ökad närvaro av universitetet i utsatta områden kommer påverka målgruppen positivt. Resultaten ger stöd åt denna hypotes. Trots att den misslyckade randomiseringen gjorde det svårt för hypotesen förblev sambandet positivt. Alltså elever som hade fått behandlingen var mer benägna att ange högskoleförberedande program som sitt först val på gymnasiet än kontrollgruppen.