No description available.

No description available.

Innovation Policy has been a high priority matter on the political agenda in Norway during the first half of this decade. In 2003-2004 the first two official policy-documents on innovation policy where publicised with great publicity. Based on official policy-documents, Norwegian research and analysis of public action plans for innovation, this thesis aims at finding the essence of Norwegian innovation policy. In addition, this thesis also tries to prove the relevance between contemporary theories of innovation and Norwegian innovation policy. This thesis could be seen as a critical scientific based remark to whether or not innovation should be claimed as a distinct area of politics in Norway.

<p>I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet.</p><p>Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse.</p><p>Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år.</p><p>Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer.</p><p>Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch.</p><p>Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att:</p><p>Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat.</p><p>Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda.</p><p>Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs:</p><p>organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda.</p><p>De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper.</p><p>Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet.</p><p>Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft.</p> / <p>In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization.</p><p>Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective.</p><p>We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year.</p><p>We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations.</p><p>In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business.</p><p>It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees.</p><p>The most important conclusions of this thesis are:</p><p>The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others.</p><p>The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties.</p><p>Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis.</p><p>The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups.</p><p>The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.</p>

<p>The aim with my research is to illuminate the meaning of IKEAs settle in Haparanda, for the region Haparanda-Tornio, its economic growth and its inhabitants. The research has been carried out only through qualitative methods. Some interviews with a range of people from varying companies have been conducted.</p><p>Haparanda is a smaller Swedish city situated in the north, on the border to Finland and to a city called Tornio. These two cities, Haparanda and Tornio, has realised they are stronger in pairs, so they initiated cooperation across the border. Haparanda-Tornio is not a region of historically welfare and well-being. At least on the Swedish side, high numbers of unemployment, absence from work and many youngsters leaving the region because of pore prospects for the future, dominates. In this case, something very different happened when IKEA, one of Sweden’s most famous home furnishing companies, chose to settle their new store in Haparanda.</p><p>The settle of IKEA was a joyful message for the region and for the city of Haparanda in particular. A lot of other Swedish companies are now settling in the city as an effect of IKEAs arrival. It is surprising, though, that IKEA chose Haparanda, because of its low number of inhabitants and its geographical position. But, the increasing welfare in the region, satisfactory communication opportunities and the status on the Russian market, are probably factors behind the settle. Also, the Swedish and Finnish membership in the European Union gives them advantages on trading over the borders. Further, the settle in Haparanda give the company access to high number of consumers in four countries. The personal involvement of IKEAs founder, Mr Kamprad, states how exciting and unique this project is.</p><p>IKEA has become a symbol for the positive development in the region. More people may be offered employment since the municipality believe 1000-1500 new jobs could be the result of IKEA, and other companies settle. The effects on the inhabitants can be described as more opportunities to personal development and a higher well-being, a more shaded life. The region may become central to four countries, not only in consumption, but also in meetings and trade for example. But, the status of the region may grow stronger on the expense of other regions in the north. The language question could also be of high importance again. This is because the majority of the companies are settling on the Swedish side which gives the only Finnish-speaking population limited access to the new jobs.</p><p>The previous critiques to the region may soften, but new could rise. For example a greater load on the environment is inevitable, but also a social and cultural development that could change Haparanda and Tornio essentially.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.</p>

No description available.

<p>Studien grundar sig i hållbar utveckling anpassat på ett samhälle i form av Dubai. Den behandlar den hållbara utvecklingen och problematiserar Dubai som ett hållbart koncept. Den framhåller olika delar i ett samhälle som är viktiga att ta hänsyn till. Dessa områden redovisas och diskuteras kring. Det kritiska tänkandet är huvudtanken i studien, där det handlar om att kritisera och söka förståelse i vad det kan finnas för brister i ett samhälle och vad dessa kan få för konsekvenser för framtiden. Det innebär att undersökningen granskar relevanta delar och avgränsar sig genom att inte djupgående undersöka de olika aspekterna i ett samhälle. Studien uppmuntrar läsaren att vara kritisk genom att beröra delar i samhället som är viktiga för att dra slutsatser om kapaciteten att tillgodose människans och naturens behov. Det vi ibland anser vara fint och bra genom att se det med ögat, kan vi få en tvistande uppfattning om när vi diskuterar dess hållbarhet.</p><p>Materialet i studien är i form av litteratur om Dubais historia, ekonomi, politik och natur. Dokumentärer, artiklar, nyhetsrapporteringar och böcker har införlivats i studien. Dessa litterära källor är enbart valda för att få en inblick i Dubai och dess kapacitet att uppfylla ett hållbart koncept. Således är litteraturen avgränsad för att inte allt för djupt undersöka de enskilda delarna i ett samhälle, utan det handlar om att se dess samspel sinsemellan.</p><p>Materialet sammanställs för att avgöra vilka delar som är relevanta, och dessa delar har kopplats till ett hållbart förhållningssätt, där de olika delarna kopplas till hållbar utveckling för att kritiskt kunna diskutera dess hållbarhet. Exempelvis diskuteras energiförbrukningen från ett hållbart perspektiv. Detta fungerar som studiens tillvägagångssätt. </p><p>Det som framgår i studien är att hållbar utveckling är i all synnerhet ett diskutabelt ämne i Dubai då det råder hög produktivitet, hög energi förbrukning, förtäring av miljö och påverkande faktorer för det sociala livet som kan leda till segregation. Allt för snabb planering kan skapa negativa konsekvenser för framtiden och Dubais koncept där moderniseringen speglar vardagen kan visa sig vara en bristande idé. Resurser uppmärksammas också som en viktig aspekt i Dubais fall där man innehar goda resurser. Det framgår också att hållbar utveckling som förhållningssätt anpassat på Dubai är mycket diskutabelt.         </p>

No description available.

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.