Projektets syfte var att finna en konceptlösning som gjorde det möjligt att fleradörrmodeller enklare kunde anpassa olika dörrtillbehör. På så sätt minskar denvariantflora som uppstod på grund av att olika lösningar tillämpats.

Informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt internet är en orsak till den så kallade ”informationsrevolutionen”. Ingenting i ett företag sker utan att det föregåtts av någon form av utväxling av information. Information är till för att underlätta för företaget att göra affärer. Det är säljaren som möter kunden har en viktig roll då denna person verkar som koordinator mellan det egna företaget och dess kunder. Säljaren oftast utgör kontaktlänken mellan företaget och marknaden och förmedlar därför informationsflödet uppåt i organisationen. Det finns flera problemområden vad det gäller informationsflödet mellan franchisetagare och franchisegivare. Lokalt etablerade franchisetagare inom klädbranschen i Växjö och deras förhållande till och syn på uppåtriktat informationsflöde om feedback från marknaden pekar på flera problemområden. Man kan ställa sig frågan vilka olika anledningar det finns till varför inte feedback från marknaden når fram till franchisegivaren – mycket av problematiken verkar kretsa kring det faktum att franchisegivare inte inser vikten av information från marknaden och vilken betydelse den har för franchiseorganisationen som helhet. Utmaningen för franchiseorganisationer inom klädbranschen är att förstå slutkundens behov och ta till sig av den feedback som ger indikationer om vart marknaden är på väg. Detta är speciellt viktigt för franchiseorganisationer som verkar i klädbranschen eftersom att de säljer sina produkter direkt till slutkund. Studien är av en empirisk explorativ sort. Metoden består av en semistrukturerad explorativ intervju. Franchisetagare har i en kvalitativ studie intervjuats om hur deras informationsflöden, till exempel gällande kundkrav och kundönskemål, strömmar från marknaden via franchisetagaren till franchisegivare. Informationsutbyte mellan franchisetagare och franchisegivare ses som avgörande för att nå företagsspecifika och systematiska mål inom franchisesystem. Franchisetagarna som blivit intervjuade i studien beskriver att de ibland har en opersonlig relation till sin franchisegivare och att franchisegivaren inte alltid ger franchisetagaren bekräftelse på förmedlad information. De känner ibland att franchisegivaren redan verkar veta allt om marknaden och därför inte är så engagerad av att få mer information. Dessutom tycker franchisetagarna att informationsflöde som handlar om statistik är överskattat. Främst vill man ha fler fysiska möten för att förbättra informationsflödet av feedback. Franchiseorganisationer behöver bland annat decentralisera och fokusera på fler informationskvalitéer för att förbättras. Dessutom bör man vara noga med att konstruera rättvisa avtal, visa engagemang och coacha. Bland det viktigaste är att kalla till fler fysiska möten med franchisetagare så att informationsflöde om feedback förmedlas bättre.

Syfte: På svenska småhusföretag kan kommunikationsbrister uppstå både internt och externt vilket kan leda till ett resultat som ej överensstämmer med kundens förväntningar. Detta beror på att luckor bildas i kommunikationen och en slags "visklek" uppstår. Det finns en modell vid namn GAP-modellen, vilken hjälper till att identifiera dessa luckor i organisationer. Målet med arbetet är att med hjälp av GAPmodellen ta fram ett arbetssätt för att förbättra hanteringen av kundönskemål hos småhustillverkare. Metod: För att besvara målet har litteraturstudie, intervjuer och en fokusgrupp utförts. Dessa har gjorts i samarbete med småhusföretaget Mjöbäcksvillan. Resultat: Ett antal förbättringsförslag har tagits fram för att förbättra Mjöbäcksvillans hantering av kundönskemål. Förbättringsförslagen kan sammanfattas till ”3 U” – utveckla huvudkontoret, utbilda säljarna och underlätta säljarens arbete. Konsekvenser: I arbetet har konkreta förbättringsförslag tagits fram för att undvika kommunikationsluckor på Mjöbäcksvillan. Dessa förbättringsförslag kan företaget använda sig av för att förbättra sin hantering av kundönskemål och därmed öka produktkvaliteten och kundnöjdheten. Begränsningar: Endast ett småhusföretag har undersökts, vilket leder till att resultatet ej är generaliserbart för alla företag i branschen. Dessutom valde företaget själva ut vilka kunder som skulle intervjuas, vilket kan leda till att endast de nöjdaste kunderna blev intervjuade. / Purpose: For Swedish house manufacturers, communication shortages can occur both internally and externally, which can lead to a result that does not match customer expectations. This is because gaps are formed in communication and a "whispering game" occurs. There is a model called "Gap Model of Service Quality" which helps identify these gaps in organisations. The aim of this report is to use the "Gap Model of Service Quality" to develop a way of working to improve the management of customer requests for house manufacturers. Method: To reach the aim, literature studies, interviews and a focus group have been conducted. These have been done in cooperation with the house manufacturer Mjöbäcksvillan. Findings: Several improvements have been developed to improve Mjöbäcksvillan´s management of customer requests. The improvement proposals can be summed up to: develop the headquarters, educate the sellers and facilitate the seller´s work. Implications: In the report, concrete improvement proposals have been developed to avoid communication gaps at Mjöbäcksvillan. These improvements can be used by the company to improve its customer demand management, thereby increasing product quality and customer satisfaction. Limitations: Only one house manufacturer has been investigated, which means that the result is not generalizable for all companies in the trade. In addition, the company itself selected which customers would be interviewed, which could result in only the most satisfied customers being interviewed.