År 2013 är ridsporten Sveriges näst största ungdomsidrott med cirka 500 000 utövare. Ridsport kan utövas på en mängd sätt: enskilt eller i grupp, privat eller på ridskola samt inom en mängd olika discipliner såsom dressyr, hoppning, fälttävlan och körning. Trots att ridsporten har så många aktiva utövare finns det i dagsläget inget företag som erbjuder ridsportinriktade hemsidestjänster; hemsidesföretagens fokus ligger i stället på lagsporter som fotboll och ishockey där utövandealternativen är starkt begränsade och likriktade till skillnad från ridsportens rika flora av möjligheter. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för att skapa ridsportspecifika hemsidestjänster för den svenska marknaden. En fallstudie av hemsidesföretaget Svenskalag.se utfördes för att få kunskap om vad utvecklande företag strävar efter och finner viktigt ur affärssynpunkt samt för att få insikt i vilka tjänster det erbjuder i dagsläget. Tre stycken ridsportverksamheter med olika inriktning undersöktes genom intervjuer med flertalet verksamhetsansvariga för att söka identifiera vilka problemområden som skulle avhjälpas med riktade hemsidestjänster. Slutligen utfördes kortintervjuer med flertalet verksamhetskunder för att få en uppfattning om hur de upplevde verksamheternas nuvarande hemsidor och vad de ansåg saknades på dessa. Sammanlagt undersöktes således tre olika perspektiv. Analysen visar att de olika verksamheterna har mycket disparata behov och endast ett fåtal gemensamma beröringspunkter. Även de olika verksamheternas kunder har skilda behov och de har dessutom en annan bild av verksamheternas existerande hemsidor än vad verksamheterna själva har. Slutsatsen blir att det inte är realistiskt att utveckla en tjänst som uppfyller alla dessa behov. Om ett företag vill utveckla tjänster för ridsporten bör det inrikta sig på ett av de marknadssegment som identifieras i studien. Såväl verksamheter som deras kunder bör involveras i framtagningen av tjänsterna eftersom de har olika önskemål och behov. Det är också viktigt att de verksamhetsansvariga förstår vikten av att inkludera tjänster som kunderna önskar även om sådana tjänster, som koppling till sociala medier, kan tyckas onödiga ur driftssynpunkt. / In 2012, equestrian sports was the second largest youth sport category in Sweden with approximately 500,000 practisers. Equine sports may be practised in multiple ways: individually or in a group, privately or at a riding school, and through a choice of numerous different disciplines such as dressage, show jumping, three-day eventing and driving. Despite the large number of equestrian sport practicers, no company presently offers equestrian sports-related website services. Instead, the focus has been placed on team sports such as football and ice hockey, i.e. sports which offer highly limited practice alternatives when compared to the extensive choices available in equestrianism. The purpose of this study is to examine the attainability of creating equestrian sports-related website services for the Swedish market. A case study of the sports website company Svenskalag.se was performed in order to gain knowledge of what a developing company strives towards, finds important from a business point of view, and what it currently offers in terms of services. Furthermore, three different equestrian sports businesses were examined through interviewing individuals with varying degrees of operational responsibility, the goal being to identify problems which might be resolved through targeted website services. Finally, several short interviews with the businesses’ customers were performed to obtain information on how they perceive the current business websites and what they may be lacking. Thus, three different perspectives were examined.

<p>Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning?</p><p>Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på.</p><p>Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: <em>Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? </em>För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. <em></em></p><p>Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.</p>

Kunddriven fastighetsförvaltning handlar om att bostadsföretag i sin strävan efter att utvecklas, bör förändra sin service och värna om sina kunder, det vill säga sätta hyresgästerna i fokus. För att lyckas som bostadsföretag måste verksamheten inriktas på det som är viktigast för hyresgästen och det är enligt kundundersökningarna trygghet. Att sätta kunden i centrum blir allt viktigare, men hur kan bostadsföretag kombinera det med en effektiv ekonomisk förvaltning? Ett arbetssätt för att skapa trygghet är brottsförebyggande åtgärder, eller situationell brottsprevention som det också kallas. Det handlar om att minska antalet gynnsamma brottstillfällen och att ta bort vinningen med att begå brott. Fastighetsförvaltning är ett vågspel av uppoffringar och prestationer som ger olika ekonomiska konsekvenser, vilket gör att bostadsföretagen måste vara noggranna i sina avvägningar av vad de ska satsa på. Denna studie syftar till att redogöra för hur bostadsföretag har identifierat lönsamhet i att arbeta med att skapa trygghet i sina bostadsområden genom frågeställningen: Hur kan kunddriven fastighetsförvaltning skapa värde i allmännyttiga bostadsföretag? För att kunna svara på frågan användes variablerna omflyttning, skadegörelse och vakanser. Studien har utförts kvalitativt med intervjuer i fem allmännyttiga bostadsföretag, spridda över landet. Undersökningen visar att resultaten har haft stor variation mellan företagen. Några kan se minskningar i skadegörelsen, andra ser att omflyttningarna har minskat. Gemensamt för företagen i undersökningen är dock att samtliga satsar mycket på trygghetsskapande åtgärder och företagen menar att de gör det för att hyresgästerna ska trivas och stanna kvar.

Fastighetsförvaltning var tidigare ett tekniskt område där arbetet utgick från fastigheterna.Detta är något som inte det närmsta passar in på dagens fastighetsförvaltning, som utgår från flera intressenter och parametrar. Förvaltningen utgörs idag av flera tjänster som fungerar som ett helhetserbjudande för hyresgästerna. Hyresgästerna kan därför idag räknas som konsumenter till funktioner och tjänster kopplade till fastigheten. Detta har inneburit att fastighetsförvaltning i allt större utsträckning utgår ifrån kundens behov och förväntningaroch att möta dessa är en förutsättning för att lyckas. Dessa funktioner och tjänster som fastighetsbolagen erbjuder för sina hyresgäster består av aktiviteter som utförs i förhoppning om att kunna öka kundnöjdheten. Det görs genom att ett mervärde skapas då förvaltningen möter hyresgästens behov och överträffar deras förväntningar. Det råder däremot en osäkerhet vilka aktiviteter som utförs i syfte att höja kundnöjdheten, vilket denna studie syftar till att undersöka. Utifrån detta har en kvalitativ metod valts bestående av litteraturstudier och empirisk tmaterial insamlat från årsredovisningar. Resultaten visar att aktiviteter som kundservice, kundkommunikation, kundundersökningar och arbete mot att skapa engagerade medarbetare kopplas direkt till kundnöjdhet och genomförs av alla bolagen. Vidare visar resultaten att kundnöjdhetsarbetet skiljer sig något mellan bostadsbolag och kommersiella bolag, där vissa aktiviteter anses viktigare än andra. Studien bidrar genom detta till att kartlägga vilka aktiviteter som ses som kundnöjdhetsarbete av olika typer av fastighetsbolagen.Avslutningsvis så anser vi att det skulle varit intressant att vidareutveckla studien genom att kolla på ett mer varierat urval av fastighetsbolag för att hitta större skillnader i deras kundnöjdhetsarbete. / Property Management was previously a technical area where the work was based around the properties. This is something that is not very accurate for today´s property management,which consists of interests of several stakeholders. Today the management consists of several services that serve as a comprehensive offer for the tenants. The tenants can therefore be observed as consumers for functions and services linked to the property. This has led to that property management is increasingly based on the customer's needs and expectations and to fulfill those is a prerequisite for success. These services that the real estate companies offer to their tenants consist of activities that are carried out in the hope of being able to increase customer satisfaction. This is done by creating value when the management meets the tenant's needs and exceeds their expectations.On the other hand, there is an uncertainty to which activities are carried out with the aim of increasing customer satisfaction, this is therefore the aim of the study. Based on this a qualitative method has been chosen consisting of literature studies and empirical material collected from annual reports. The results show that activities such as customer service, customer communication, customer surveys and a work towards creating engaged employees are directly linked to customer satisfaction and are carried out by al lcompanies. Furthermore the results show that customer satisfaction work differs somewhat between housing companies and commercial real estate companies, where some activities are considered more important than others by the different companies. The study helps to identify which activities are seen as customer satisfaction work of different real estate companies.Finally, we believe it would have been interesting to further develop the study by looking at amore varied selection of real estate companies to find greater differences in their customer satisfaction work.

Rådande marknadssituation för lokaluthyrning är tuff. I konkurrensutsatta branscher är nöjda kunder en klar målsättning och ett måste för att överleva. Fastighetsbranschen har tidigare haft andra mål med sin verksamhet än kundnöjdhet, byggandet har varit i fokus och förvaltningsfrågorna har varit lågprioriterade. Idag är många fastighetsföretag på vägen mot att bli mer kundorienterade, det vill säga sätta kunden i fokus istället för fastigheten. Den kunddrivna fastighetsförvaltningen innebär att maximera värdet för sina hyresgäster. Genom ökade resurser på förvaltningen kan man skapa bättre relation med sina hyresgäster vilket medför många fördelar och på sikt kanske även en högre värderad fastighetsportfölj. Dock uppkommer en del ovisshet kring hur stor påverkan kundnöjdhet kan ha på fastighetsvärdet, vilket denna studie undersöker närmre. Studien utreder vilka parametrar kundnöjdhet kan komma att påverka i en fastighetsvärdering, samt hur mycket, med hjälp av markandssimuleringar för vissa antaganden. Resultatet för best case scenario blev en ökning på ungefär 10 % för en fastighet med hög kundnöjdhet kontra en med låg kundnöjdhet. Att hög kundnöjdhet påverkar fastighetsföretagens siffror verkar branschkunniga personer eniga om, dock finns tvivel på om man kan värdesätta kundnöjdhet. Man anser att kundnöjdhet är ett diffust mått och för tillfälligt för att applicera på fastigheters värde. Men då kundnöjdhet i allra högsta grad styr uthyrningsmöjlighet och hyressättning bör kundnöjdhet ändå få mer uppmärksamhet än vad det har idag, vilket studien syftar till att ge förståelse för. / This bachelor thesis focuses on the economic advantages of a service minded property management. It describes why real estate companies should invest in being more service minded with focus on the tenants instead of the buildings. The report provides an overview of possible factors that influence the property valuation when putting more resources into the service management. The customer-driven property management is about to maximize the value for the tenants and to create a stronger relationship, so you get to know their needs and can fulfill them. In return the company will increase their profitability. By adapting a cash flow method it shows that a building with higher customer satisfaction can be around 10 % more worth than a building with more unsatisfied customers, with a best-case scenario. But there are a few question marks, customer satisfaction is a very abstract and diffuse measurement. Experts say it is to temporarily to apply on the property value and further on it depends on too many considerations. Although, customer satisfaction should get more attention as it affects both the rental opportunity and the rent level. The report aims to provide a closer insight in what it means to be more customer oriented for a real estate company and that it has become more important to have a high quality management since there is a lot of competition on the rental market.

The financial sector, as we know it, is radically transforming. As a result of the European regulation PSD2, customers banking data is becoming available for third parties by APIs [Evry n.d]. The traditional banks are now being exposed to competition from FinTechs and BigTech [Evry 2017]. The transformation is on-going and to the tunes of to new technologies, new regulations and new customer demands [Tornjanski et al. 2015]. This study aimed to identify the nature and behavior of the trend leaders, Generation Y (18 to 30 years old), and in the context of open banking, diagnose the transformation of banking services to meet new digital needs.To achieve this, a sequential embedded explanatory methodology was applied. The quantitative phase, identified and generalized the behaviors of Generation Y. The qualitative phase was exploratory, where multiple focus groups (38 individuals) developed the future banking services they request and want. This was analyzed based on Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] and a new service development framework for customer co-creation [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. The results imply that Generation Y, abide to be courted on their conditions and on-demand. They request a further expansion of the banks operational context, to supply with open banking platforms including both financial- and non-financial services. Hence, to meet these requests and remain the primary financial service provider the future banking services most transform into becoming digitally personalized and to seamlessly assist in everyday life. / Finanssektorn, som vi känner till den, förändras radikalt. Som ett resultat av den europeiska förordningen PSD2 blir kundernas bankdata tillgängliga för tredjepartsaktörer via API:er [Evry n.d]. De traditionella bankerna utsätts nu för konkurrens från FinTechs och BigTechs [Evry 2017]. Transformationen pågår och möjliggör för ny teknik, nya regler och nya kundkrav [Tornjanski et al. 2015]. Denna studie syftar till att identifiera trendledarna, Generation Ys (18 till 30 år) natur och beteenden, och inom ramen för open banking, diagnostisera omvandlingen av banktjänsterför att möta nya digitala behov. För att uppnå detta tillämpades en sekventiell inbäddad förklarande metodik. Den kvantitativa fasen identifierade och generaliserade Generations Y: s beteende. Den kvalitativa fasen var undersökande, där flera fokusgrupper (38 individer) utvecklade de framtida banktjänster som de efterfrågar och vill ha. Detta analyserades utifrån Business Model Canvas [Osterwalder and Pigneur 2010] och ett ramverk för utveckling av ny tjänster genom kundsamverkan [Ozdemir, Trott, and Hoecht 2007]. Resultaten påvisar att Generation Y förväntar sig att bli betjänade på sina villkor och begäran. De efterfrågar en framtida expansion av bankernas operativa kontext, till att förmedla öppna plattformar som inkluderar både finansiella och icke-finansiella tjänster. För att möta efterfrågan och förbli den primära finansiella tjänsteleverantören, måste de framtida banktjänsterna transformeras till att bli mer digitala och personanpassade hjälpmedel i vardagen.