Introduktion: Psoriasis är en hudsjukdom som drabbar en till fyra procent av världens befolkning. Symptomen av psoriasis visar sig på huden vilket är ett stort och synligt organ hos människan. En frisk och välmående hud är viktigt för människans fysiska- och psykiska välmående. Syfte: Att beskriva människors upplevelser av att leva med psoriasis. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att människor med psoriasis kan ha upplevelser av att bli sedd och behandlad som annorlunda och upplevelser av att känna sig hindrad av en förändrad kropp. Resultatet visade även att det fanns känslor av att inte få den hjälp och det stöd som behövs samt att en personlig livssyn kan användas för att finna kraft i vardagen. Slutsats: Ökad kunskap om vad det finns för upplevelser hos personer som lever med psoriasis kan ge vårdpersonal större förståelse för de behov som individerna uttrycker. Att lyssna till dessa individers uttryckta behov och vara uppmärksam på behov av stöttning både fysiskt och psykiskt skulle bidra till en bättre omvårdnad här hela människan tas i beaktande. Att ta vara på varje individs egna resurser och förmågor skulle kunna användas som medel för stöttning till att finna kraft i vardagen.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.

Bakgrund: Idag är det allt mer förekommande med utbrott av multiresistenta stammar på sjukhus, det blir då ett ökat behov av att patienter trots vårdform ska vårdas inom isolering. Smittsamma infektionssjukdomar kräver isolering för att förhindra spridning av infektion. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom på sjukhus. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har gjorts i Cinahl Complete och Pubmed. Granskningen av artiklarna gjordes genom Kristianstad Högskolas granskningsmall. Resultat: Patienternas upplevelser av isolering vid en infektionssjukdom kunde delas upp i tre huvudkategorier och nio subkategorier. Känslor i samband med isolering: Smittsam och smutsig, diskriminering, ensamhet. Att vara inlåst: Instängd och övergiven, begränsad, konsekvenser och isoleringsrummets betydelse. Mötet med sjuksköterskan:Informationsbrist och bemötande. Diskussion: Patienter med infektionssjukdom som kräver isolering upplevde i stor utsträckning att hälso- och sjukvårdspersonal saknade kunskap om deras infektionssjukdom och om riktlinjer vid isolering och att deras upplevelse av diskriminering stärktes för att de blev åtskilda från andra patienter. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters upplevelser av isolering vid infektionssjukdom för att kunna ge de en god omvårdnad och en jämlik vård.

Celiaki beskrivs som en kronisk autoimmun sjukdom som triggas av konsumtion av gluten, vilket är ett protein som finns i vete, korn och råg. Gluten leder till att tunntarmen blir inflammerad på grund av att kroppen inte klarar att bryta ner proteinet. Vilket leder till att tunntarmen inte kan ta upp näring. Att leva med en osynlig sjukdom kan leda till att sjukdomen inte tas på allvar av omgivningen, och personer som drabbades av osynlig sjukdom kan lätt skuldbelägga sig själv och ha svårt att acceptera sjukdomen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxnas upplevelse att leva med celiaki. Författarna använde sig av metoden kvalitativ litteratstudie, där 11 stycken vetenskapliga kvalitativa artiklar granskades och valdes ut att ingå och som analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; Sjukdomen påverkar identiteten och tvingas acceptera det, Psykiska och fysiska symtom försvårar vardagen, Att inte kunna lita på andra som är okunniga, Glutenfri diet är dyr och utbudet är begränsat, Bristande stöd från sjukvård och omgivning. Resultatet visade på att celiaki upplevdes påverka flera aspekter av livet och upplevelsen varierar mellan olika personer. Okunskap och oförståelse av andra var något många upplevde som svårt att hantera. Okunskap, oförståelse, glutenfri diet, sociala situationer och symtom beskrevs vara centralt för hur personer upplevde celiaki.

Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad inriktar sig på att öka livskvalitet hos patienter och deras anhöriga när en sjukdom inte längre går att bota. Syftet med palliativ omvårdnad är att lindra smärta oavsett om den är fysisk, psykisk eller andlig. I den palliativa omvårdnaden i hemmet har sjuksköterskan en viktig uppgift i att möta patienten för att det ska bli en god omvårdnad. Därför kan det vara av intresse att få en fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse, upplevelsen av att vara i patientens hem, stödets betydelse och upplevelser kring döendet. Slutsats: Relationen var en viktig del i omvårdnaden eftersom den bidrar till att sjuksköterskorna inte känner sig ensamma. Relationen kan bidra till att sjuksköterskorna tänker på sina patienter på fritiden då de blir påverkade av deras patienters lidande. Som det framkom i resultatet så upplevde vissa sjuksköterskor att det fanns en bristande kunskap inom palliativ omvårdnad vilket kan förbättras med olika former av stöd då en tillräcklig kunskap och stöd kan ses som en trygghet. Även fast sjuksköterskorna arbetade med döendet dagligen så var synen på döendet olika då sjuksköterskornas medvetenhet om döden hade en betydande del. En begränsad tid i arbetet kan vara ett hinder då sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid för varje patient vilket gjorde att arbetet kunde upplevas som stressande. En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskor skulle kunna bidra till att den palliativa omvårdnaden i hemmet blir bättre.

Bakgrund: Internetanvändningen i samhället ökar och allt fler invånare använder internet för att söka svar på hälsorelaterade frågor. Genom att ge patienter tillgång till deras patientjournaler via internet kan de lättare bli delaktiga i sin vård och samtidigt nå patientlagens krav på delaktighet. Genom den personcentrerade vården som genomsyrar hela sjuksköterskans arbete fyller journalportaler sin funktion genom att främja partnerskap och delaktighet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters synpunkter av att logga in och läsa sin journal digitalt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvalitativ respektive mixad metod. Analysen är gjord med inspiration från Lundman och Hällgren Graneheims (2017) metodbeskrivning för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier med sammanlagt 8 underkategorier. Första kategorin Användning av patientjournalen innehåller två underkategorier: Anledning till användning och Möjligheter och begränsningar. Andra kategorin Förståelse genom patientjournalen innehåller tre underkategorier: Förståelse för sitt hälsotillstånd, Förståelse och förtroende för vårdgivaren och Förståelse för innehållet. Tredje kategorin Patientjournalen och vårdmötet innehåller tre underkategorier: Kommunikation i vårdmötet, Stärkt patientroll och Partnerskap & delaktighet. Fjärde kategorin IT-säkerhet och integritet innehåller inga underkategorier.  Slutsats: Patienters synpunkter av att läsa sin patientjournal ser väldigt olika ut men många uttrycker att de får en ökad förståelse för dels deras hälsotillstånd dels för deras vårdgivare. Patienter nämner även hur de får en ökad kontroll över sin situation samtidigt som de blir mer delaktiga i sin vård och behandling tillsammans med att partnerskapet mellan patient och vårdgivare stärks.

Bröstcancer är den största orsaken till flest dödsfall bland kvinnor i världen. En cancersjukdom kan tillföra nya utmaningar i en parrelation, vilket gör att båda parterna kan vara i behov av stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelse av att ha en partner som drabbats av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tolv artiklar analyserades, vilket ledde till sex slutliga kategorier: Att få en förändrad vardag och en osäker framtid; Att få en påverkad relation; Att vara positiv och vikten av att ta hand om sig själv; Att hålla känslorna inom sig och inte prata om sjukdomen; Att inse vikten av information och stöd genom sjukdomen; Att tro och hopp gav vägledning. Resultatet visade att männen inte vågade berätta om sina känslor för sin partner, för att inte belasta henne ytterligare. Män upplevde även en förändrad relation och vardag, samt en upplevelse av bristande information och stöd från sjukvårdspersonal. Tro och hopp var en annan typ av stöd som männen beskrev var viktigt i samband med partnerns sjukdom. Männen kunde uppleva att deras behov kom sist, samt att det var viktigt att ha en positiv attityd. Slutsatsen visade att män som har en partner som drabbats av bröstcancer är i behov av mer stöd i allmänhet, samt information från sjuksköterskor. Detta för att kunna finnas där för sin partner och orka med genom hela sjukdomen. Som sjuksköterska är det av vikt att uppmärksamma och skapa en bättre förståelse för hur männen påverkas vid bröstcancer.

Bakgrund: Humant immunbristvirus är en kronisk infektionssjukdom som bryter ner immunförsvaret. En obehandlad HIV leder till döden. Allmänhetens fördomar kring HIV påverkar den drabbade i form av diskriminering. Det livsviktiga vårdbehovet som utgörs av HIV patienterna måste förlita sig på sjukvården som innefattar möten med sjukvårdspersonal. I ett möte är bemötandet grunden och sjukvårdspersonalens bemötande utgör patienters upplevelser av sjukvården. En god omvårdnad innefattar gott bemötande. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnad vilket innebär ett patientnära arbete med mål att ge evidensbaserad och anpassad sjukvård, lindra lindande och främja hälsa. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser hos patienter med HIV i möten med sjukvårdspersonal Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys med kondensering av meningsenheter följt av kodning och kategorisering. Resultat: Resultatet framkommer i tre huvudkategorier som är Upplevelser av stigmatisering, kommunikationens betydelse och Att bemötas som alla andra. Resultatet visar att patienter med HIV upplever stigmatisering med känslor av skuld och skam i möten med sjukvårdspersonal. Bemötanden upplevs undvikande, fördomsfulla och kränkande och är stigmatiserande. Patienterna upplever att kommunikationen i möten med sjukvårdspersonal är kränkande och känner missmod och förakt. Patienterna upplever dock även möten med sjukvårdspersonal som ger patienterna känslor av tillit, trygghet och uppmuntran. Patienterna upplever en vänskaplig relation till sjukvårdspersonalen. Patienterna upplever att de blir bemötta som alla andra. Slutsats: Studien ger en överblick hur patienter med HIV upplever möten med sjukvårdspersonal. Hur vida patienter upplever bemötandet av sjukvårdspersonal påverkar patienters upplevelser. Patienter upplever stigmatisering och kränkande kommunikation i möten med sjukvårdspersonal och känner skuld och skam över sin HIV. Dock upplever flera patienter även varma och positiva känslor av möten med sjukvårdspersonal. Forskning som berör sjukvårdspersonals uppfattning och kunskap kring HIV bör studeras för att undersöka sjukvårdspersonalens bemötande mot patienter med HIV. Ytterligare studier som belyser patienter med HIV och upplevelserna av sjukvården kan rekommenderas för framtida forskning.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ett barn i cancer nästan varje dag. Sveriges cancervård är världsledande och överlevnadsprocenten ligger på 85%. I låg- och medelinkomstländer där majoriteten av världens barn lever är överlevnaden inte lika hög. Anledningen till att överlevnaden i Sverige är hög beror främst på kunskap inom området samt bra förutsättningar gällande behandlingar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer. Metod: Till studien användes en kvalitativ design där 13 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Studiens resultat visar att föräldrarna känner ett stort lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrarna använde olika strategier för att klara av den svåra situationen. Något som hade stor betydelse för föräldrarnas välmående var stödet från omgivningen samt att de fått vara involvera i och blivit välinformerade om sjukdomsförloppet. Resultatet visar även att föräldrarna både hade positiva och negativa upplevelser från vården och vårdpersonalen. Det var många av familjerna som kände att efter lång tid på sjukhus var det svårt att hitta egna rutiner i hemmet. Samt att eftervården inte uppfyllde några av föräldrarnas behov. Slutsats: Föräldrarna upplever många olika känslor i samband med att deras barn får en cancerdiagnos. God kommunikation och anpassad information från vårdpersonalen är en god förutsättning för relationsskapande till föräldrarna. Relationsskapandet medför trygghet och tillit till vården som sedan föräldrarna överför till sina barn. Vidare forskning inom området med fokus på hur man som vårdpersonal bemöter föräldrar samt hur man stöttar dem krävs för att skapa bättre upplevelser.