Spelling suggestions: "subject:"kvalitetskontroller"" "subject:"kvalitetskontrollera""
1 |
The quality of quality controls. A study of the controlls for certifying building according to Miljöbyggnad. / Kvalitén av kvalitetskontroller. En studie om kontrollerna för kvalitetssäkring av en certifierad Miljöbyggnad.Bertilson, Anton January 2014 (has links)
Miljöbyggnadscertifieringarna har ökat markant sen systemet lanserades och allt fler byggnader uppförs i Sverige idag med stort miljöfokus. Men hur bra är kvalitetskontrollerna som ska säkerställa att byggnaden uppfyller certifieringskraven? Denna rapport syftar att svara på hur noggrant kvalitetskontrollerna för certifiering av Miljöbyggnad utförs samt hur bra dessa kontroller är på att säkerställa certifieringen ur ett kvalitetsperspektiv. För att svara på syftet så undersöks och kartläggs det vilka kvalitetskontroller som gjorts på referensobjektet framtidens US i Linköping. Efter att kvalitetskontrollerna kartlagts så har de utvärderas och fått ett betyg efter utvärderingsparametrar som tagits fram i samarbete med energiexpert, kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Alla olika typer av kontrollers betyg har lett till ett samlat indikatorbetyg som återspeglar hur bra kontrollerna kring varje indikatorn är på att säkerställa kvalitén på certifieringen. Resultatet ger en spridd bild över hur bra kontrollerna är på att säkerställa kvalitén på certifieringen. Det förekommer höga felmarginaler i kontrollerna och detta leder till ett sämre betyg. Generellt så har indikatorbetygen varit väldigt bra när det gäller att säkerställa kvalitén på certifieringen.
|
2 |
Saklig grund och entledigande av revisorn : en förändring i revisorsdirektivet / Unjustified dismissal and resignation of auditor : a change in auditor directiveNilsson, Anna, Gustafsson, Helena January 2010 (has links)
Bakgrund och problem: Den förste juli 2009 genomfördes förändringarna i revisorsdirektivet och enligt de nya reglerna får en revisor enbart sägas upp i förtid av sin uppdragsgivare om det finns saklig grund till det. Bolagsverket är den organisation som granskar att underrättelse har kommit in.Förändringen är till för att stärka revisorns oberoende så att en klient inte kan entlediga revisorn utan saklig grund. Då återstår frågan vad är saklig grund och kan ett entledigande bero på att de yrkesetiska reglerna inte följs av revisorn?Då klienten måste ange en motivering kommer frågan kan motiveringen som anges påverka det förtroende som klienten har mot revisorn? Då allmänhetens förtroende för revisorns rykte har stor betydelse för hur revisionen i sig skapar trovärdighet i de finansiella rapporterna. Revisorns förtroende baseras i grunden på oberoende, etik och kompetens. Kan ryktet som revisorn har påverkas av ett negativt utlåtande eller påverkas det inte alls? Problemformuleringen blir därmed följande; vilka effekter ger förändringen gällande entledigandet av revisorer på deras förtroende?Syfte: Uppsatsen förmedlar en djupare förståelse för de effekter och reflektioner som uppkommit genom förändringen av revisorsdirektivet. En djupare förståelse för hur förtroendet har påverkats samt vad saklig grund innebär redovisas i studien. Även en förståelse för vad intressenter som revisorer, Bolagsverket och Revisorsnämnden har för åsikter redovisas. Studien ger också en förståelse för hur direktivet har anpassats till Sverige.Metod: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden i uppsatsen och har intervjuat sex olika respondenter som arbetar inom revision, Bolagsverket och Revisorsnämnden. Respondenterna vi har intervjuat har varit informationsrika inom området och har medfört validitet till uppsatsen. Vi har genom intervjuerna fått en förståelse för hur de olika aktörerna ser på förändringen som har skett och vilka åsikter som förekommer.Resultat och slutsatser: Studiens resultat och slutsatser är att förtroendet inte har påverkats av lagändringen utan syftet är att stärka revisorns oberoende och hjälpa revisorn att inte bli entledigad utan orsak. Genom studien framkommer det genom respondenterna flera orsaker som kan tänkas vara saklig grund. Dock behöver begreppet preciseras och upprätta ett dokument som revisorer och företag kan följa.
|
3 |
Arbetshanteringen på godsmottagningen hos EFGHess, Elin January 2006 (has links)
The aim of this report is to investigate how the work handling at the department for arriving goods at EFG in Tranås is working, as well as how it could be improved and made more effective. EFG is a corporation who process and sell office furniture. The company is working with a project concerning delivery precision, the subject is therefore particularly interesting from the perspective of delivery accuracy. The number of orders has increased notably during the fall of 2005 and the spring of 2006. This has led to new demands at the department for arriving goods and the topic is as a result of that important also from this point of view. Interviews and investigations have been conducted at location since no written material earlier has been made in the topic. A description of the main flows at the department and how they are being handled has been the results of those investigations. The amount of material arriving is to great to be handled without problems. Large quantities are received in intervals in the current situation. Those quantities demands storage which are impossible to house in the existing storerooms in the building. The goods must be moved several times and the handling becomes unnecessarily inconvenient. It is impossible to carry out the quality controls in a fashionable manner as a result of this, simply as there is no time for it, which may lead to faults ad problems further on in the refinement process. The result of the analysis shows that a combination of measures could be appropriate to prevent this. The measures include the introduction of a new identification system to make the registration of goods easier and faster. It is also recommended to buy the goods loaded on EUR-pallets, which means that no reloading will be necessary. Finally EFG is proposed to increase their cooperation with their suppliers and order smaller and more frequent deliveries.
|
4 |
Arbetshanteringen på godsmottagningen hos EFGHess, Elin January 2006 (has links)
<p>The aim of this report is to investigate how the work handling at the department for arriving goods at EFG in Tranås is working, as well as how it could be improved and made more effective. EFG is a corporation who process and sell office furniture. The company is working with a project concerning delivery precision, the subject is therefore particularly interesting from the perspective of delivery accuracy. The number of orders has increased notably during the fall of 2005 and the spring of 2006. This has led to new demands at the department for arriving goods and the topic is as a result of that important also from this point of view.</p><p>Interviews and investigations have been conducted at location since no written material earlier has been made in the topic. A description of the main flows at the department and how they are being handled has been the results of those investigations. The amount of material arriving is to great to be handled without problems. Large quantities are received in intervals in the current situation. Those quantities demands storage which are impossible to house in the existing storerooms in the building. The goods must be moved several times and the handling becomes unnecessarily inconvenient. It is impossible to carry out the quality controls in a fashionable manner as a result of this, simply as there is no time for it, which may lead to faults ad problems further on in the refinement process. The result of the analysis shows that a combination of measures could be appropriate to prevent this. The measures include the introduction of a new identification system to make the registration of goods easier and faster. It is also recommended to buy the goods loaded on EUR-pallets, which means that no reloading will be necessary. Finally EFG is proposed to increase their cooperation with their suppliers and order smaller and more frequent deliveries.</p>
|
5 |
Automatiserade kvalitetskontroller för att säkra kvaliteten på limsträngar : En fallstudie på Scania OskarshamnEvergren, Emma, Tuhkunen, John January 2024 (has links)
Detta examensarbete har genomförts på Scania i Oskarshamn, vilket är den del i Scaniakoncernen som tillverkar lastbilshytter. Problem har identifierats med kvalitetskontrollen av limsträngar som används för att fästa vindrutan mot lastbilshytten. Under limsträngsapplicering kan avvikelser som håligheter eller luftbubblor uppstå, vilket kan leda till läckage. Idag används ett manuellt ultraljudstest som huvudsaklig kvalitetskontroll för att identifiera läckage. Det har dock visat sig finnas en risk för att ultraljudstestet släpper igenom avvikelser. Vidare är denna kvalitetskontroll placerad i slutet av produktionskedjan vilket bidrar till onödiga slöserier. Dessutom råder det idag bristande möjlighet till spårbarhet av limsträngen, vilket försvårar arbetet med rotorsaksanalyser när avvikelser identifieras. Till följd av detta har Scania önskat att säkra sin kvalitetskontrollprocess av limsträngen genom en eventuell implementering av en automatisk kvalitetskontroll. Syftet med arbetet har varit att bidra med kunskap om användningen av automatiska kvalitetskontroller inom fordonsindustrin. Detta har uppnåtts genom att uppfylla fyra mål: undersöka hur kvalitetskontroller bör användas för att säkra processen, undersöka nyttan av spårbarhet vid rotorsaksanalyser, genomföra intern benchmarking samt ge rekommendationer om huruvida en automatisk kvalitetskontroll bör implementeras i limcellen. Under arbetets gång har data samlats in genom litteraturstudier, intervjuer och en enkätundersökning. Analysen av data resulterade i åtta slutsatser som kan sammanfattas enligt följande: Visionsystem är lämpliga som kvalitetskontroll för att övervaka processer och objektplacering med hjälp av bilder; Flera kompletterande kvalitetskontroller är värdefulla för att upptäcka fler avvikelser; Kvalitetskontroller nära produktionsmoment underlättar vid genomförande av rotorsaksanalyser; Data bör sparas på ett användarvänligt sätt, exempelvis genom att koppla den till specifika objekt; All data bör samlas på samma plats för ökad användarvänlighet och underlättad datahantering; Samarbete mellan dataanvändare och systemutvecklare är viktigt för att säkerställa att rätt data fås fram; Ultraljudstest kan vara effektivt för att identifiera fel som luftbubblor och bristande vidhäftning i limsträngen. Scania rekommenderas att implementera ett visionsystem vid limsträngsapplicering för att övervaka och identifiera avvikelser direkt i limcellen. Vidare föreslås att visionsystemet ska agera som ett komplement till de nuvarande kvalitetskontrollerna och inte ersätta ultraljudstestet.
|
6 |
Hur skiljer sig kvalitetskontroller vid revision mellan Big 4 och små revisionsbyråer?Hasselblom, Miranda, Ernstsson, Erik January 2020 (has links)
Dagens revisionsbransch är stöpt ur företagsskandaler och har under drygt hundra år utvecklats. Många revisionsbyråer har kommit och gått och det samma gäller reglering kring yrket. ISQC 1 är en standard som började gälla i Sverige under 2009 och som ställer krav på att revisionsbyråerna har kvalitetskontrollsystem. Men hur ser egentligen efterlevnaden av denna standard ut i olika revisionsbyråer? I studien tittar vi närmare på två grupper, Big 4 och smårevisionsbyråer. Syftet med studien är att undersöka och jämföra kvalitetskontrollerna i revisionsprocessen hos revisionsbyråer av olika storlek. För att kunna genomföra detta tittar vi i uppsatsen närmare på likheter och skillnader i byråernas kvalitetskontrollsystem. Detta för att analysera om några eventuella samband finns i termer av kvalitetskontroll mellan de olika byråerna beroende på deras storlek samt försöka förklara vad dessa samband kan bero på. Studien utförs med en induktiv ansats och har subjektiva förtecken. Forskningen bedrivs på ett kvalitativt sätt med hjälp av ett intervjuförfarande av två revisorer från Big 4 och fem revisorer från små byråer som utgör uppsatsens empiri. Det görs också en kompletterande studie av samtliga ur Big 4:s “transparency reports”, vilket är ett dokument där respektive byrå beskrivit sina system för kvalitetssäkring. För ökad förståelse görs en dataanalys på samtliga intervjuer, indelade i en mönsterkodning per grupp. Uppsatsen innefattar även en referensram med tidigare forskning kring olika delar inom ISQC 1 och revisionskvalitet samt kring det teoretiska perspektivet vilket är utifrån den institutionella teorin med inriktning på tvingande-, mimetisk och normativ isomorfismer. I studiens analys och slutsatser framgår att Big 4 har ett egenutvecklat större digitalt system, medan små revisionsbyråer istället har enklare lösningar som policys och kvalitetshandböcker för att uppfylla kraven i ISQC 1. Big 4 har tydliga befattningar avseende ansvar, medan små byråer har mer decentraliserad struktur kring ledningsansvar för kvalitet. Något som är gemensamt för båda grupperna är dock att den påskrivande revisorn har huvudansvaret vid pågående uppdrag. Yrkesetiska krav är något som båda grupper följer, men där Big 4 även interagerar egna etiska värderingar utöver de krav som ställs på IESBA. Oberoendet är något som är otroligt viktigt för samtliga revisorer och som genomsyrar hela deras arbete. Accepterandet av nya kunder är den del som skiljer sig mellan grupperna i denna kategori då Big 4:s acceptans sköts centralt i Stockholm, medan små revisionsbyråer gör det lokalt. Vid bibehållandet av kundrelationer sker det dock lokalt både hos Big 4 och små revisionsbyråer. Big 4 och små revisionsbyråer har liknande krav vid anställande av ny personal och även vid vidareutbildning av befintlig. Hur uppdragen utförs är också likt mellan grupperna då båda har revisionsprogram att följa, även om dessa är inköpta av små revisionsbyråer och egenutvecklade av Big 4. Stora skillnader finns mellan Big 4 och små revisionsbyråer vid övervakning då Big 4 har godkända interna kontroller, varför FAR och RI inte behöver kontrollera enskilda revisorer, medan små revisionsbyråers revisorer blir individuellt kontrollerade av FAR eller RI. Oavsett omfattning på byråns kvalitetskontrollsystem eller storleken på revisionsbyrån uppnås ändå kraven i ISQC 1.
|
Page generated in 0.1069 seconds