<p>Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag.</p><p>Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare.</p> / <p>There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company.</p><p>The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.</p>

No description available.

Det finns många små företag i Sverige. Dessa små företag bidrar till sysselsättning och nyskapande och är därför viktiga för samhällsekonomin. Till skillnad mot stora företag tenderar små företag att i mindre omfattning aktivt bedriva offensiv kvalitetsutveckling, vilket bland annat beror på skilda förutsättningar avseende resurser. Många verktyg inom kvalitetsutveckling är dessutom skapade och anpassade för stora företag, vilket leder till att små företag upplever dem för omfattande och komplexa. Utvärderingsverktyget Språngbrädan är utvecklat i syfte att vara mer anpassat till små företag. Eftersom det bland de små företagen finns en stor andel företag med ingen eller ett fåtal anställda, så kallade mikroföretag, kändes det intressant att studera hur Språngbrädan passar ett sånt företag. Syftet med denna studie var att studera tillämpbarheten av utvärderingsverktyget "Språngbrädan" vid självutvärdering i ett mikroföretag med ingen eller ett fåtal anställda samt att studera företagets värderingar, gentemot värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och baserat på en kundundersökning se hur företagets kunder uppfattar företagets värderingar. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av en fallstudie där ett litet företag, Företaget AB, med hjälp av Språngbrädan genomförde en självutvärdering. Parallellt med det genomfördes även med kvalitativ metod en kundundersökning avseende Företagets värderingar och kundnöjdhet i syfte att ta reda på hur väl Företaget ABs värderingar överensstämmer med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling och självutvärdering. Efter genomförd självutvärdering utvärderades huruvida självutvärderingen med Språngbrädan uppfyllt sitt syfte eller inte, samt några andra viktiga aspekter vid val av ett utvärderingsverktyg. Kundundersökningen visade att de av Företaget AB fastställda värderingarna till stor del genomsyrar verksamheten och är i linje med värderingarna inom offensiv kvalitetsutveckling. Resultatet visade att Språngbrädan till stor del kan tillämpas i mikroföretag. Det finns dock delar som med fördel skulle kunna anpassas för denna typ av företag, till exempel delar som handlar om medarbetare. / There are many small companies in Sweden. These small companies contribute to employment and innovation and are therefore important for the society. In difference to large companies, small companies in much less extent tend to actively pursue total quality management, which among other things are due to different conditions concerning resources. Many models within the quality development are also created and adjusted to fit large companies, which results in that small companies perceive them extensive and complicated. The self-assessment model Springboard was developed to be a more adjusted model for small companies. Since it among small companies exist a large amount of companies with none or only a few employees, so called micro-companies, it seemed interesting to see how the Springboard would fit such a company. The purpose of this study is to study the possibility to apply the self-assessment model Springboard in a self-assessment in a micro-company with none or only a few employees. The purpose is also to study the company values, towards the values within total quality management, and, based on a customer survey, find out how the customers see the company values. The study was accomplished by using a qualitative method, in terms of case study, where a small company, Företaget AB, by the help of the Springboard carried out a self-assessment. In parallel, also by using a qualitative method, a customer survey was carried out regarding the company values and customer satisfaction. The purpose of the customer survey was to assess how well the values of Företaget AB correspond with values within total quality management and self-assessment. After the accomplished self-assessment and customer survey, an evaluation was done, whether the self-assessment done by using the Springboard fulfilled its purpose or not, together with evaluating a few other important aspects when choosing a model for self-assessment. The customer survey showed that the values of Företaget AB to large extent imbue the business and correspond to the values within total quality management. The result showed that the Springboard to large extent is applicable in a micro-company. There are however some areas, which could be a more adjusted model for this type of company, for example the area of Employee commitment.

I detta arbete har undersökts hur egenkontroller används i ett medelstort svenskt byggföretag. Arbetet har visat att egenkontrollerna på byggarbetsplatser inte används som de är tänkta att användas. Egenkontrollerna har haft en ganska undanskymd tillvaro på arbetsplatserna hittills. Med den nya Plan- och bygglagen kommer de att få en betydligt mer framträdande roll.  Hur skall man hantera egenkontrollerna så att personalen genomför dem på rätt sätt – och genomför dem överhuvud taget? Undersökningen har visat att bristen på information är en viktig faktor för oviljan mot att fylla i egenkontrollerna. Undersökningen visar också att intresse finns för att förbättra utnyttjandet av egenkontroller, men de kollektivanställda för fram utbildning och upplysning som viktiga pusselbitar som saknas idag. Okunskapen som finns på det undersökta företaget borde åtgärdas fortast möjligast. Ledningen har bra argument för varför man skall utnyttja egenkontrollerna bättre, men om dessa argument inte förs fram till resten av personalen blir det svårt att motivera alla att delta. Egenkontrollerna upplevs ofta som något negativt, som en slags kontroll på hantverkarens kunskaper. Vissa hantverkare verkar dessutom tro att de blir personligt ansvariga för det som de tillverkat, fast det alltid är företaget som har det yttersta ansvaret för det man producerar.

För att ett företag ska vara framgångsrikt krävs generellt att fokus ligger på att tillfredsställa företagets kunder. Intresset för hur kundtillfredsställelse kan uppnås har därför ökat. Det finns en rad olika tillvägagångssätt, metoder och filosofier för hur ett företag ska handla för att leva upp till sina kunders förväntningar. Kunders krav är även något som ständigt förändras och det är något företag måste kunna förhålla sig till för att behålla sina kunder. Därmed har även intresset för ständiga förbättringar ökat. Att ständiga förbättringar är något som en verksamhet bör applicera råder det inga tvivel om. Hur det ska appliceras däremot, finns det en mängd metoder för. Något som passar perfekt för ett företag kan vara tämligen omöjligt i ett annat. Vilken bransch företaget är nischad inom har visat sig spela stor roll när ständiga förbättringar ska implementeras. Inom läkemedelsbranschen skiljer sig förbättringsarbete till stor del från hur det genomförs i andra branscher. Det här beror bland annat på de regulatoriska krav som ställs på läkemedelsproducerande företag. Intresset för hur ständiga förbättringar kan genomföras inom ett läkemedelsföretag ligger till grund för den här rapporten som skrivits under ett examensarbete på läkemedelsföretaget AstraZeneca. Under examensarbetet har en av AstraZenecas förbättringsmetoder utvärderats genom en empirisk studie på deras packningsavdelning, PET Packning. I den empiriska studien har packningsprocesserna studerats i syfte att identifiera orsaker till varför det inträffar oplanerade stopp i packningsmaskinerna. Målet med projektet var att identifiera orsakerna så att de kan elimineras med förhoppning att kunna öka graden av värdeskapande aktiviteter för kunderna. Resultatet pekar på att variationer inom förpackningsmaterial är en av orsakerna till att oplanerade stopp inträffar. Studien av AstraZenecas förbättringsarbete visar på att företaget generellt är duktiga att arbeta med ständiga förbättringar. Medarbetare och ledning visar på gott engagemang men uppföljning av implementerade förbättringar kan förbättras. Utifrån den empiriska studien rekommenderas AstraZeneca att fokusera mer på att följa upp deras förbättringar så att lärdomar kan spridas inom verksamheten. Vidare rekommenderas ett närmare samarbete med materialleverantören så att urskiljbara orsaker till materialvariationer kan elimineras. / In order for a company to become successful, it is crucial that the customers are satisfied. Consequently, the interest for customer satisfaction has increased. There are many approaches to satisfying customer expectations. Customer demands are constantly evolving and companies need to adapt in order to stay ahead. This has resulted in a growing interest for continuous improvements. There are no doubts that a company should implement continuous improvements. How this is done is a more complicated question. A work process that suits one company may be impossible for another company to implement. A company’s type of industry has proven to have great impact on how continuous improvements are best implemented. Continuous improvement work in the pharmaceutical industry differs greatly from other industries. This is mainly due to regulatory demands that other industries do not have to face. This report is part of a master’s thesis that has been done at the pharmaceutical company AstraZeneca. An empirical study has been conducted, at the packaging department PET packaging, in order to analyse the methods that the company is using when working with continuous improvements. The packaging processes have been studied to identify the reasons for any unplanned stops that occur in the packaging machines. The goal of the project is to identify the causes in order to eliminate any unplanned stops and to increase the amount of value adding activities that the company is performing. The result shows that variation in the packaging material is one of causes of unplanned stops. AstraZeneca is in general very good at working with continuous improvements. The employees and management show great enthusiasm but lack somewhat when it comes to following up the implemented improvements. Based on the empirical study, AstraZeneca is recommended to put more emphasis on following up the continuous improvement work in order to create a good environment for a learning organisation. A closer cooperation with the material supplier is also recommended in order to eliminate special sources of variation.

No description available.

This thesis is a feasibility study for a more comprehensive work at Process Automation (PA) ABB, Västerås. The business units this work is focusing on are Mining and Crane Systems with the mission to map their quality processes within supply collaboration, acceptance control and data such as their supplier’s fault frequency. This thesis was initiated because of an internal audit where these business units at PA received remarks on their long term quality development and that they didn’t calculated supplier faults. To evaluate these business units and to find the root causes of these problems, the involved staff was interviewed and their internal documentation database was examined. The work method that is used in this thesis is ABB’s 4Q and it’s practiced in quality development projects at ABB. The thesis report is also structured after 4Q. From the interviews could the conclusion be made that the remarks from the internal audit was correct, but that the business units had different root causes to their problems. It was made clear that Mining had problems with reporting faults found at site. It’s not possible to calculate metrics, that global ABB determined shall be used, if the occurring faults aren’t reported. A plausible root cause to why there are insufficient faults reported is that the business units’ decision-making authority haven’t succeed to reach out with enough information to the staff about the importance of the process. It has led to a staff that isn’t aware of the real usefulness of fault reporting. Even the 100k SEK guideline showed to be a root cause to the problem. This guideline hampers the possibility to collect relevant data and goes against ABB’s regulations to generate statistics. It makes it impossible to monitor field failure rates (fault at site) when minor fault are ignored because of the guideline. Crane Systems have on the contrary a functioning fault reporting process, but their shortage is in the generating of statistics. Even though the business unit has enough data to calculate and monitor their supplier’s error rate in the forms of lots accepted and PPM, are the statistics not communicated further. The statistics are neither reported internally within the organization, to the supplier or to central ABB. Both product and system managers generate their own statistics for their specific responsibility areas and needs, which mean that the general picture gets lost and the suppliers total fault frequency can’t be found. Summarized are these deficiencies leading to poor feedback to the suppliers about their delivered quality, and consequently makes it hard for the suppliers to know what to improve.

<p>Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.</p>

<p>Kvalitet är något som blir allt viktigare för både företag och dess kunder. Därför bör företag ständigt utveckla och förbättra sitt kvalitetsarbete. Syftet med detta examensarbete är just att undersöka hur kvalitetsarbetet på ett tjänsteföretag fungerar samt hur detta arbete kan förbättras och utvecklas.</p><p>Studien genomfördes på Gävle Energi som är ett medelstort energibolag i Gävle regionen med en omsättning på 1 miljard SEK. Undersökningen baseras på intervjuer med fyra anställda på Gävle Energi och på en enkätundersökning som skickades ut till alla anställda på företaget.</p><p>Gävle Energi har väldigt höga ambitioner med sitt kvalitetsarbete och överlag fungerar det bra. Det finns också en del förbättringspotential främst inom kommunikation. Bristen på kommunikation leder till att viktig information inte når alla på företaget. Detta kan bidra till att de anställda inte känner sig engagerade eller delaktiga i kvalitetsarbetet. För att öka delaktigheten och förändra synen på kvalitetsarbetet måste det ske en förändring i företagskulturen. Med en företagskultur som sätter kunden i centrum och prioriterar kvalitetsarbetet kan man få en högre delaktighet och ett större engagemang från alla på företaget.</p> / <p>Quality is something that will become more important both for companies and for its customers. It is therefore very important for companies to continuously develop and improve their quality. The purpose of this study is to analyze how the continuous improvement processes in a service company are operated and how these processes can be improved and developed further. The study was performed at Gävle Energi which is a medium sized energy company with a turnover of 1 billion SEK. The study is based on interviews with four Gävle Energi employees and a companywide survey.</p><p> </p><p>Gävle Energi is very ambitious with their quality improvement processes. And generally these processes work well. But there is also some room for improvements, primarily with the communication inside the organization. The lack of proper communication makes it hard for critical information to reach everyone in the company and is a contributing factor to why employees feel uninvolved and unmotivated in the company’s work with continuous improvements. By changing the company culture to a culture that stresses the importance of quality and of everyone’s involvement in the improvement process, the company will be able to obtain higher motivation and participation from the employees.</p>

Ett sjunkande intresse bland skolelever och försämrade matematikkunskaper har presenterats i tidigare studier, (PISA, 2003; TIMSS, 2003), vilket motiverar ämnesvalet: att undersöka kvalitetsarbetet inom gymnasieskolans matematikundervisning med fokus på att främja lärande. Hur undervisningen bedrivs samt samarbetet mellan lärarna har undersökts, men även vilket intresse som finns bland lärarna att utveckla matematiken, med målet att öka elevernas lust att lära. Studien genomfördes HT2006 och grundades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i mellersta Sverige, samt observation av en ämneskonferens. Resultaten visade att majoriteten av lärarna var nöjda med undervisningen, baserad på läroboken, med genomgång och enskilt arbete. Inget genomarbetat samarbete med fokus på kvalitetsutveckling pågick mellan lärarna. Alla intervjuade önskade större möjlighet till kompetensutveckling inom matematikdidaktik och mer tid för planering av undervisning. Ämneskonferensens innehåll var magert och bestod i stort av informationsspridning. Den slutsats som kan dras av detta arbete är att lärarnas egna initiativ till att arbeta motivationshöjande är det som avgör vilken undervisning eleverna får då inget utvecklingsarbete pågår mellan lärarna. Det finns dock möjlighet att använda ämneskonferenserna, effektivisera dessa och därmed skapa ett samarbete mellan lärarna för att kvalitetssäkra matematikutvecklingen.