Sammanfattning: - ”Den manliga och kvinnliga ledarens val av ledarstil – en studie om hur ledare väljer att styra för att förverkliga företagets ekonomiska mål”   Datum: 28 maj 2015 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Maria Jexby, Camilla Larsson                                                        Titel: Den manliga och kvinnliga ledarens val av ledarstil – en studie om hur ledare väljer att styra för att förverkliga företagets ekonomiska mål Handledare: Staffan Boström Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Ledarstil, Ekonomisk styrning, Organisering Frågeställning: Vilken ledarstil anammar den manliga och den kvinnliga ledaren för att förverkliga företagets ekonomiska mål? Syfte: Undersöka och beskriva eventuella skillnader i den manliga ledarens sätt att leda, genom val av ledarstil, kontra den kvinnliga ledarens. Metod: Valet föll på en kvalitativ forskningsmetod. Semistrukturerade intervjuer samt personlighetstest har genomförts med tre manliga och tre kvinnliga ledare inom olika verksamhetsområden. Slutsats: Arbetet mynnar ut i slutsatsen om att det inte finns några belägg för att hävda att män och kvinnor anammar olika ledarstil. Studien visar snarare att både manliga och kvinnliga ledare idag anammar den ledarstil som situationen och organisationen kräver, för att på så vis förverkliga företagets ekonomiska mål.

<p>Syfte:</p><p>Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap?</p><p>Metod:</p><p>Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef.</p><p>Resultat & slutsats:</p><p>Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare.</p><p>Förslag till fortsatt forskning:</p><p>Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang?</p><p>Arbetets bidrag:</p><p>Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.</p>

Syfte: Denna studie handlar om kvinnor och män som ledare samt deras förutsättningar på deras respektive företag. Syfte med detta arbete är att lyfta fram hur de båda könen kvinna och man har ställt sig gällande kvinnligt respektive manligt ledarskap inom näringslivet på Åland. Går det att utläsa olikheter och/eller likheter om hur kvinnor och män upplever sitt ledarskap? På vilket sätt har de båda könen kvinna/man ställt sig till om det finns kvinnligt respektive manligt ledarskap? Metod: Jag har valt att studera två privata företag, ett kvinnodominerat och ett mansdominerat genom att intervjua ledarna samt deras anställda som fick delta i en enkätundersökning. I mitt arbete likställer jag orden chef och ledare. Begreppet ledare utgör således enbart en synonym för ordet chef. Resultat &amp; slutsats: Min slutsats i detta arbete är att båda ledarna var positiva till manligt och kvinnligt ledarskap. Jag anser att kvinnor och män skiljer sig åt som ledare. Kvinnor i hög grad behöver diskutera, de förväntar sig att man lyssnar och visar att man känner empati. Män redogör för problemet, gör en analys och frågar efter åsikter. Enligt resultatet hindras kvinnorna hindras från en karriär på grund av hushåll och barn, eftersom en del män anser att kvinnan inte är kvalificerad för rollen som ledare. Förslag till fortsatt forskning: Hur ska samhället tolerera kvinnligt ledarskap på ett mera effektivt sätt samt vilka tillvägagångssätt bör man tillämpa för att kvinnan ska bli högre i samhällets rang? Arbetets bidrag: Denna studie bidrar till ny kunskap över vad ledarskap i en könsdominerad arbetsplats på Åland innebär.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger på fenomenologisk ansats och det är den egna upplevelsen av lärandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frågeställningar som kommer att ligga för grund i studien är hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare då det är en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. Likaså vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lärt sig i kommunikationen med sina medarbetare. Vi behöver kommunicera för att fungera i samhället som individer och det finns olika modeller för det hos män och kvinnor. Redan i tidig ålder lägger vi grunden för hur vi kommunicerar olika för att sen utveckla det till typiskt kvinnlig och manlig kommunikation. Det handlar också om hur ledares kommunikativa förmåga bör vara till sina medarbetare. Intervju har skett med en kvinnlig och en manlig ledare för att få fram just deras upplevelse i kommunikationen till sina medarbetare och vad de lärt sig i sin kommunikation. Det som framkom var att kommunikation är viktig och att det finns en tydlighet. Att informera, att kunna lära av varandra och att kommunicera på ett positivt sätt tycker ledarna är viktiga lärdomar som de har tagit med sig under sitt yrkesverksamma liv. Men för att kunna kommunicera rätt behöver du som ledare vara med klara med vad du själv menar innan du kan förmedla dig till andra.

Bakgrund: Begreppet ledarskap har över tid kopplats till starka, karismatiska och beslutsamma egenskaper, vilka ofta karakteriseras som manliga. Genom att ledarskapsrollen historiskt sett tillskrivits män har den traditionella bilden av den ideala ledaren medfört hinder för kvinnor att nå ledarpositioner, men också när det väl besitter en sådan. Problemet undersöks genom följande frågor; Vilka strukturella hinder upplever kvinnor i höga ledarpositioner att det finns? Hur skapas resiliens/motståndskraft hos kvinnor i potentiellt diskriminerande miljöer? Vilka strategier finns det för att tackla hinder och vilka har kvinnor i de högre ledarpositionerna använt sig av? Syfte: Studiens övergripande syfte är att identifiera strukturella hinder för kvinnor i höga ledarpositioner, för att sedan ge förslag på hur de ska tacklas. Syftet med uppsatsen är även att undersöka hur kvinnor skapar motståndskraft i diskriminerande miljöer. Metod: En studie av kvalitativ forskningsmetod, där datainsamlingen utgått från ett strategiskt urval. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som besitter en hög ledarposition. Analys: Studien visar att kvinnors ledarskap påminner om en transformativ ledare, med undantag för kvinnor som innehar mer maskulina drag baserade på samhälleliga normer. Vissa kvinnor har svårt att definiera exakta hinder och strategier, vilket kan bero på att diskriminering inte alltid syns. Labyrinten är den metafor som ger den mest exakta skildringen av de hinder som kvinnor kan uppleva. Att bygga motståndskraft tidigt kan ge fördelar senare i livet, men det är inte en avgörande faktor. Slutsats: I studien kan det fastställas att förminskningar och sexistiska kommentarer är vanligt förekommande hinder för kvinnor i höga ledarpositioner. Härskartekniker är även något som uppmärksammats. Det kan också konstateras att både en otrygg och trygg barndom kan skapa olika förutsättningar för skapandet av resiliens. Ett annat konstaterande är att stöttning från ett familjenätverk, främjar arbetsrelaterad motståndskraft hos kvinnor. Vanliga strategier vid diskriminering är att vara tyst och inte göra något i stunden. Informanternas råd gällande diskrimineringar: Våga säg ifrån, eller bolla problemet med en person man har förtroende för.