<p>Bakgrund: Var femte kvinna kommer någon gång under sitt liv bli utsatt för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Utvecklandet av psykisk ohälsa är vanligt förekommande samband med sexuella övergrepp och kan yttra sig på många olika sätt. Hur dessa kvinnor blir bemötta i sjukvården kan få avgörande betydelse för hur de kan bearbeta och hantera sina upplevelser efter det sexuella övergreppet. Syfte: Att belysa kvinnors psykiska ohälsa efter att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med fem inkluderade vetenskapliga studier. Resultat: Tre teman formulerades: att anklaga sig själv eller finna en utväg genom inre styrka, att stänga ute verkligheten eller uppslukas av den samt att destruera eller existera. Resultatet i studiema visar på att känslor av skuld och skam förekommer hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp. Känsla av sammanhang (KASAM) visar sig ha betydelse för kvinnornas inre styrka som gjorde att de kunde bemästra situationen och finna en väg ut. En annan framträdande aspekt visade sig vara relaterat till hur stor plats erfarenheten av själva övergreppet fick i kvinnomas liv. I sina ytterligheter visar det sig att kvinnor helt kan stänga ute verkligheten eller uppslukas av sina upplevelser av övergreppet. Kulmen av psykisk ohälsa hos sexuellt utsatta kvinnor presenterats i studiema som olika grader av destruktion som yttrade sig på olika sätt. Slutsats: För att kunna bemöta sexuellt utsatta kvinnor på ett hälsofrämjande sätt behöver vårdpersonal kunskap om hur psykisk ohälsa kan yttra sig hos dessa kvinnor och om hur omvårdnadshandlingar kan utformas utifrån dessa kvinnors, många gånger speciella behov.</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Bakgrund: Varje dag insjuknar ungefär 20 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Efter diagnosbesked ska behandlingsperioden påbörjas och detta medför nya upplevelser av förändring i livet. För att kvinnorna ska få uppleva en god vård under behandlingsperioden är det viktigt att belysa kvinnors upplevelser för att kunna ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandlingsperioden. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys med kvalitativ design. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde svåra biverkningar under behandlingsperioden samt att behandling och biverkningarna ledde till en förändrad självbild som påverkade kvinnorna på flera sätt. Kvinnorna beskrev delaktighet i behandlingen, stöd från hälso-och sjukvården och stöd från familjen som en viktig del under behandlingsperioden. Det framkom även att kvinnorna upplevde förlust av tidigare roller och kände att deras sjukdom påverkade familjesituationen. Trots detta kände kvinnorna ändå hopp och ville kämpa för framtiden. Slutsats: Att studera kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer under behandling kan ge en ökad förståelse och kunskap för vårdpersonalen som kan bidra till en förbättrad vård för kvinnor med bröstcancer i framtiden.

Kvinnor som är utsatta för våld i nära relation är idag ett globalt hälsoproblem. Dessa kvinnor söker vård, men inte nödvändigtvis för den orsaken, vilket gör att sjuksköterskan bör vara välutbildad i ämnet. Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelser i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta anses vara viktigt för att kunna utveckla en god omvårdnad. Författarna har gjort en litteraturöversikt som har sammanställt sju kvalitativa studier och två kvantitativa studier som genomförts i olika länder. Resultatet presenteras i fyra olika teman; Sjuksköterskans känslor som uppstår i mötet, Hur känslorna påverka sjuksköterskan, Sjuksköterskans attityder och förförståelse och Sjuksköterskans förutsättningar i mötet. I mötet med den drabbade kvinnan upplever sjuksköterskan en rad olika känslor, både positiva och negativa. Utmärkande är att sjuksköterskan känner en stor sympati för kvinnan. De upplever det svårt att hantera de olika känslorna. Sjuksköterskans attityd och förförståelse påverkar identifieringen och mötet med kvinnan. Kunskapsbrist och arbetsmiljön ses som ett problem av de flesta sjuksköterskor. Känslorna sjuksköterskan upplever gör det svårt att separera jobb från privatliv samt att utföra sina arbetsuppgifter. Sjuksköterskan är inte medveten om de riktlinjer som finns tillgängliga. Det behövs mer utbildning och synliggörande av riktlinjer. Ett vårdvetenskapligt förhållningssätt skulle fungera som ett stöd i sjuksköterskans arbete.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 11000 kvinnor av hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som medför förändringar av kroppen, psyket och livet. Trots att både män och kvinnor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar har tidigare forskning om hjärtinfarkt främst bedrivits på män vilket innebär att kvinnor ofta bemöts och behandlas enligt en manlig standard. Detta trots att tidigare forskning har visat att kvinnor mår sämre under en längre tid efter infarkten jämfört med män.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.               Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats. Resultat: Resultatet innehåller fyra kategorier: Att leva i ovisshet, En förändrad tillvaro, Förändrade relationer och Upplevelser av sjukvården. Kvinnorna var rädda för återinsjuknande och hjärtinfarkten medförde fysiska förändringar som påverkade vardagen, familjen och relationer. Kvinnorna upplevde också bristande information och stöd ifrån sjukvården. Slutsatser: En hjärtinfarkt leder till ett förändrat liv och orsakar lidande för kvinnorna. Eftervården är ofta otillfredsställande vilket kan leda till onödigt lidande och ökad risk för återinsjuknande. Sjuksköterskan bör alltid eftersträva en förståelse för patientens situation för att kunna ge en så god vård som möjligt. Författarna anser att ett ökat samarbete mellan olika vårdprofessioner skulle kunna förbättra eftervården.

Bakgrund: Ungefär 16,5 procent av Sveriges befolkning är idag födda i ett annat land än Sverige. Under de senaste åren har invandringen till Sverige ökat med 12 procent av vilka 55,419 är kvinnor. De flesta av dessa kvinnor är ursprungligen från Afrika, merparten från Somalia. Många av dessa kvinnor talar varken svenska eller engelska och det förekommer stora kulturella skillnader från den svenska kulturen, vilket leder till svårigheter för dessa kvinnor i mötet med hälso- sjukvården. Syfte: Syftet var att sammanställa aktuell forskning som belyser kulturella aspekters betydelse i vårdkontakter ur afrikanska kvinnors perspektiv vid migration. Metod: En litteraturstudie. Resultat: Två huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades. Resultatet visade att tidigare erfarenheter inverkade på nuvarande vård, samt att det fanns hinder för kommunikation mellan kvinnorna och hälso- sjukvårdspersonal i form av att kvinnorna känner att de inte kan säga allt inför en tolk, speciellt inte om tolken var manlig eller inte igenkänd. Tolkning av familj och vänner kunde påverka att vissa saker inte översattes och att känsliga ämnen påverkade översättaren. Slutsats: Det framkom att det finns kulturella aspekter som har betydelse i vårdkontakten och det innebär att det finns behov av mer medvetenhet av kulturella aspekter i mötet med afrikanska kvinnor.

Bakgrund: Det finns många kvinnor i världen som har urininkontinens. Området är tabubelagt och många drar sig för att prata om det. Urininkontinens innebär onödigt lidande för kvinnorna som drabbas. Syfte: Att belysa hur livskvaliteten och det dagliga livet påverkas av urininkontinens hos kvinnor. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Analysen av datan granskades kritiskt och delades upp i kategorier. Resultat: Resultatet delades upp i en huvudrubrik; livskvaliteten påverkas, och tre huvudkategorier; begränsningar i det dagliga livet, påverkan på det sociala livet och emotionell påverkan, samt åtta underkategorier; vardagslivet, fysiska aktiviteter, fysiska hälsan, hantering och kontroll, sociala relationer, personliga relationer, känslor och psykisk/mental hälsa. Livskvaliteten och det dagliga livet påverkades i olika aspekter på grund av urininkontinensen. Diskussion: Det visade sig att urininkontinensen påverkade de grundläggande behoven, den psykiska och fysiska hälsan samt det sociala livet. Därför är det viktigt som sjuksköterska att vägleda, stötta och informera om förebyggande strategier och åtgärder. Slutsats: Genom att få en djupare förståelse för kvinnorna som drabbas och lyfta fram dem trots tabubeläggningen som urininkontinensen medför kan vi öka livskvaliteten hos dem. / <p>Godkännande datum: 2017-11-06</p>

Bakgrund: Bröstcancer drabbar flest kvinnor i världen och dessa kvinnor upplever och påverkas av bröstcancer på individuella sätt. De kan drabbas fysiskt, psykiskt och emotionellt. Bröstcancer behandlas främst genom kirurgi och då avlägsnas aningen hela bröstet eller en del av bröstet. Som sjuksköterska är det essentiellt att ha kunskap om bröstcancer och dess påverkan på kvinnans livsvärld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer från diagnos till remission. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet framkom från 13 artiklar med kvalitativ design. Resultat: Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra kategorier. Dessa kategorier beskrivs som: Den första chocken, rädslan och tanken om döden, Att ha stöd för att orka kämpa vidare, Att inte se ut som det var tänkt och Att skapa en ny identitet. Slutsats: Studien visade att kvinnor som lever med bröstcancer reagerar olika men också visar ett mönster med den initiala chocken och sedan tecknen på inre kraft. Att diagnostiseras med bröstcancer är traumatisk för en människa och det är viktigt att som sjuksköterska identifiera olika reaktioner för att bemöta dessa kvinnor på bästa möjliga sätt. / Background: Breast cancer affects most women in the world and these women experience and are affected by breast cancer in individual ways. They can suffer physically, psychologically and emotionally. Breast cancer is mainly treated by surgery which means that either the entire breast or part of the breast is removed. As a nurse, it is essential to have knowledge about breast cancer and its influence on the woman's life. Aim: The purpose of this study was to describe women’s experiences of breast cancer from diagnosis to remission. Method: Literature review with inductive approach. The result emerged from 13 articles with qualitative design. Result: The result was divided into four headings. The headings were; The first chock, fear and thoughts about death, Having the support to have the power to fight, To not see yourself in the way it was meant to and To create a new identity. Conclusion: Conclusion of the study showed that women who live with breast cancer react differently, but also show a pattern with the initial shock and the signs of inner power. Being diagnosed with breast cancer is traumatic to any human being and it is therefore important as a nurse to identify different reactions in order to treat these women in the best way possible.

No description available.

Bakgrund: Över 300 miljoner människor i världen uppskattas lida av depression och i Sverige antas var femte individ drabbas någon gång i livet. Andelen kvinnor som drabbas av depression och ångest är större än andelen män, nästan var fjärde kvinna får diagnosen depression någon gång under sitt liv. Depression kännetecknas av symtom som exempelvis nedstämdhet, nedvärderande tankar om sig själv och självmordstankar. KASAM utgör individens motståndskraft mot svårigheter som kan uppstå i livet och består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den personcentrerade vården lägger stor vikt vid att hela individen uppmärksammas och att hälsan främjas genom att tillgodose fysiska, andliga, existentiella, sociala och psykiska behov. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenhet av att leva med depression. Metod: En litteraturstudie av självbiografier med narrativ analys. Resultat: Resultatet gav fyra kategorier. Att sträva efter hjälp handlar om att söka en grundorsak till insjuknandet men också sökandet efter effektiv behandling. Kategorin Att förlora identiteten beskriver ensamhet och utanförskap, självförakt, förlorade förmågor, skam och känslor som pendlar mellan ytterligheter. Att få vardagen att fungera beskriver olika strategier som kvinnorna använder sig av för att inte fastna i depressionens djup men också hur gemenskap hjälper. Att inte orka längre handlar om hopplöshet, hur depressionen upplevs som ett mörker men också om en önskan att dö.   Slutsats: Att sträva efter effektiv behandling, att förlora identiteten genom förlorade förmågor, att finna strategier för att orka fortsätta leva och dödstankar är det mest framträdande i vår studie av kvinnors erfarenheter av att leva med depression. För att stödja en kvinna som insjuknat i depression är sjuksköterskan hjälpt av att kunna urskilja hennes KASAM för att kunna ge en personcentrerad vård