Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsbedömningen inkluderades nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Presenterades utifrån Katie Erikssons (2003) teori om lidande. De olika lidandeformerna som hon beskriver var livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Kvinnorna upplevde olika varianter av lidande när de exempelvis fick för lite information, tid och stöttning av vårdpersonalen i samband med deras sjukdom. Vissa kvinnor kunde även uppleva lidande när de kände sig som ett objekt eller nummer i kontakt med vårdpersonalen. Vidare upplevde många kvinnor att de kände sig ensamma och att de hade svårt att tala om existentiella frågor vilket även det kunde resulterade i ett lidande. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever i många fall ett onödigt lidande. Det är viktigt för kvinnan att hon blir bekräftad som en unik individ och att hon ses utifrån ett holistiskt synsätt av sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan är observant och uppmärksammar kvinnan kan hon på så sätt minska hennes lidande.

Introduktion: Mäns våld mot kvinnor är ett vanligt samhällsproblem i de flesta länder. Forskning har visat att de flesta kvinnorna till slut lämnar en våldsam relation. Dock stannar en stor del av kvinnorna i våldsamma relationer fastän våldet kan ha pågått en längre tid. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar en kvinnas beslut att stanna i en våldsam nära relation. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes genom en systematisk sökning av databaserna PsycInfo och PubMed. Resultat: Fyra stycken teman framkom vid analysen: Kvinnors rädsla och känslor av skuld och skam, där framförallt rädsla kan vara en faktor som håller kvinnorna kvar i relationen. Kvinnors känslor och upplevelse av mannens beteende, i synnerhet tycks kvinnors starka känslor för männen samt deras förmåga att förlåta mannens beteende ha stor betydelse för beslutet. Kvinnors erfarenheter av våld och hot, har kvinnorna upplevt våld i barndomen tenderar de att stanna i en våldsam relation. Våldet i en nära relation kan vara både ett hinder och en förklaring till att lämna relationen. Kvinnors sociala kontext; barns välmående, bristande socialt stöd, bristande ekonomi samt samhällets normer tycks ha betydelse för om kvinnan stannar i en våldsam relation. Implikation: Förslag ges på olika samhällsåtgärder i form av ekonomiskt stöd och boende, som kan underlätta för kvinnor som är i processen att lämna en våldsam relation. Dessutom ges förslag på hur den framtida forskningen kan utvecklas. / Introduction: Male violence against women is a serious and widespread social problem. Research has shown that most women eventually leave a violent relationship. However, a large proportion of women in violent relationships decide to stay, despite the potentially on-going violence. Aim: The aim was to determine what affects a women’s decision to stay in a violent relationship. Method: The method that was used was a literature study. Data collection was performed through a systematic search of the databases PsycInfo and PubMed. Results: Four themes emerged from the analysis: Women's fears and feelings of guilt and shame; fear seems to be an important factor that keeps women remain in the relationship. Women’s feelings and experience of the man’s behavior; women’s strong feelings for the men and their ability to forgive the man’s behavior seems to affect the decision to stay. Women's experiences of violence and threats; women who have experienced violence in childhood tend to stay in a violent relationship. Violence in intimate relationship seemed to be both an obstacle and an explanation for leaving the relationship. Women's social context; children's wellbeing, lack of social support, financial dependence and social norms appears to influence a woman to stay in a violent relationship. Implication: Suggestions are given on different community arrangements in the form of financial aid and housing, which can help women who are in the process of leaving a violent relationship. In addition, suggestions are given on how future research can be improved.

Bröstcancer är en av de vanligaste cancerdiagnoserna. Cirka 7000 kvinnor i Sverige drabbas årligen och diagnostisering har blivit lättare. Därmed upptäcks bröstcancer tidigare vilket lett till ett mindre radikalt kirurgiskt ingrepp. Bröstcancer kan behandlas på olika sätt, t.ex. genom mastektomi och bröstbevarande kirurgi. Bröstrekonstruktion erbjuds oftast i samband med mastektomi och blir allt vanligare. Att förlora ett bröst kan påverka kroppsbilden hos en kvinna, det är en subjektiv uppfattning som vårdpersonal bör känna till i arbetet för att tidigt kunna fånga upp dessa kvinnor och på ett adekvat sätt kunna stödja och informera dem om behandling, resultat och förväntningar. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som genomgått en bröstcanceroperation uppfattar sin kroppsbild. En litteraturstudie genomfördes med en beskrivande design där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO.Resultatet av 13 artiklar visar att kvinnors kroppsbild påverkas efter att de genomgått en bröstcanceroperation. Kroppsbilden påverkas olika mycket beroende på kirurgiskt ingrepp. Bröstcanceroperationen påverkade även kvinnornas känsla av attraktivitet och graden av rädsla över hur deras partner efteråt skulle reagera på deras kropp. De kvinnor som valt att göra en bröstrekonstruktion visade på bättre resultat gällande sexlivet och att känslan av attraktivitet till skillnad från de som inte valt att göra det. Det framkom även att kvinnorna hade svårt att acceptera sina nya bröst och att dessa inte kändes naturliga eller motsvarade deras förväntningar, men i det stora hela var kvinnorna nöjda med att ha gjort en bröstrekonstruktion eftersom de upplevde att de hellre hade skadade bröst än inga alls. Kvinnors kroppsbild blev påverkad av både cancerdiagnos och kirurgiskt ingrepp, dock i varierande grad. Det är därför viktigt att vårdpersonal är uppmärksam på hur en patient kan reagera efter en operation och finnas där och ge stöd vid behov.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga.

Background The lifeworld describes the experience of being a humanbeing, how we experience life and how we live our lifes. When a disease, such as depression occurs, the whole lifeworld can be filled with suffering. Depression is an affective disease, which means it involves the emotions. The patient gets dejected and the emotional devotion abates. Broken sleep, anxiety, pain, concentrations difficulties, fatigue and reduced appetite is some of the symptoms. Depression is a disease that increases, especially with women. The gender differences can be explained by biological, social and psychological reasons. Earlier research shows that suffering is central. Depressed women isolate them self from the world and it is hard for them to make people around them to understand. They have suicidal thoughts. Aim The aim with the study was to describe women's experience of depression and how the disease affects their daily life. Method A content analysis of narratives, with a qualitative approach. Results The result shows that women with depression suffer deeply because of their disease. The suffering consists of fear, helplessness, tearing, and feelings of incomprehension, loneliness and suicidal thoughts. The suffering affects the daily life and changes the sick person's whole life world. Conclusion Depression is a condition that must be taken just as serious as a somatic disease, because of the enormous and devastating effects it has on the person's life. It also effect the society, because of the large number of suicidal victims and increasing numbers of patients that will seek medical service for help in the future. It is necessary to change the attitude, initiative and readiness to help this people.

No description available.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera på dessa missbrukskarriärers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lämnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gällande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras väg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har använt mig av tematiska intervjuer då jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mån låta kvinnornas berättelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rättvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild händelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lämna missbruket bakom sig. Beslutet föranleddes hos alla kvinnor av flera händelser som tillsammans gjorde att de valde att gå en annan väg.

<p><em><strong>Bakgrund: </strong>Självskadebeteende hos unga kvinnor är ett fenomen som har blivit allt vanligare under de senaste åren. Dessa patienter söker sig till alla delar av vården, vilket gör att det som sjuksköterska är viktigt att kunna bemöta dem på bästa sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att utifrån självbiografier beskriva självskadande unga kvinnors upplevelser av lidande och välbefinnande. <strong>Metod:</strong> Vi använde oss av en kvalitativ innehållsanalys, där vi utgick från fem självbiografier. <strong>Resultat:</strong><strong></strong> Resultatet visar på två huvuddrag som kännetecknar de unga kvinnornas upplevelser av ohälsa och hälsa. Dessa är relationen till de närstående, om denna var god kände de sig tillfreds. Det andra huvuddraget var att makt/vanmakt påverkade dem negativt när vårdpersonalen tog makten.</em><em><strong>Slutsats:</strong> Närståendes betydelse för de unga kvinnornas upplevelse av lidande och välbefinnande är viktigt därför bör ökat stöd till närstående prioriteras i vården. Vidare bör vårdpersonalen använda sin makt till att lindra de unga kvinnornas sjukdomslidande istället för att åsamka ett vårdlidande.</em></p>

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.   Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren. För den drabbade blir det en kamp att finna en ny identitet och för familjen innebär sjukdomen förändrade roller. Om kvinnorna blir annorlunda behandlande på grund av sina funktionshinder kan de känna sig kränkta och missförstådda. I gemenskap med andra MS-sjuka kan kvinnorna finna tröst och förståelse. För att som sjuksköterska kunna möta kvinnornas behov krävs insikt och ökad förståelse för hur det är att leva med MS. För att livet ska bli hanterbart trots sjukdomen kan sjuksköterskan hjälpa till att lägga fokus på möjligheterna istället för begränsningarna.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad. Omgivningen har därmed en central roll i vilka värderingar kvinnor får och vilka åtgärder kvinnor tar i sin strävan eller i sitt motstånd mot den normativa kroppen. Syfte: Att undersöka unga kvinnors (16-18 år) kroppsuppfattning i relation till deras nivå av känsla av sammanhang (KASAM), användning av sociala medier och familjemiljö. Metod: Totalt delades 176 enkäter ut, varav 166 användes i analysen. Resultat: Majoriteten av kvinnorna hade hög KASAM och stark kroppsuppfattning. Av dem som hade låg KASAM var det betydligt fler som kände sig obekväma i sina kroppar. Att vara bekväm i sin kropp relaterade till stark kroppsuppfattning. En association mellan att ofta tänka på sin vikt och att vara obekväm i sin kropp framkom även. Kvinnor som talade mycket om kost och motion hemma tenderade att tänka ofta på sin vikt. Huvudsakligen följde kvinnorna utseendeinriktade konton/bloggar på sociala medier. Konklusion: För att stärka och främja kvinnors kroppsuppfattning föreslår författaren av denna studie att hälsoarbetare aktivt arbetar med att ifrågasätta kroppsidealet genom att i sitt hälsoarbete till exempel inkludera fler kroppsstorlekar och former.