Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att leva med Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS). Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet baserades på 14 evidensbaserade artiklar. Resultat: Kvinnor med Polycystiskt ovariesyndrom hade större risk att utveckla ångest och depression jämfört med normalpopulationen, orsaken till detta är inte klarlagd forskarnas åsikter går isär. Majoriteten av artiklarna i denna litteraturstudie hävdade att att ett högt Body Mass Index (BMI) var den största bidragande faktorn som orsakade psykisk ohälsa och reducerad livskvalité hos denna patientgrupp. Kvinnor med ett högt BMI hade större risk att utveckla psykisk ohälsa. Sjukvården negligerade ofta de psykologiska aspekterna som syndromet medförde. Vilket kunde leda till onödigt lidande för dessa kvinnor. Slutsats: Kvinnor med PCOS upplevde mer psykisk ohälsa och reducerad livskvalité i jämförelse med normalpopulationen. Personal inom hälso- och sjukvård behövde mer kunskap om syndromet för att kunna hjälpa denna patientgrupp på bästa sätt.

Bakgrund: Relativt många barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av någon som står dem nära. Detta ger ofta livslånga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utsträckning i barndomen än vad män gör. Syfte: Att ur ett livsvärldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgångspunkt och den baseras på fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2008) innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att kvinnorna på grund av övergreppen upplever en mängd negativa känslor, exempelvis oförståelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa känslor och övergrepp innebär bland annat tomhet, återupplevelse av övergreppen och psykiskt dåligt mående. Kvinnorna använde sig av olika strategier för att hantera övergreppen, där missbruk och att berätta om övergreppen var utmärkande. De använde sig också av olika verktyg för att uppnå en högre grad av välbefinnande och trygghet. Kvinnornas förmåga att skapa betydelsefulla och nära relationer påverkades även av övergreppen. Slutsats: Kvinnor använder sig av konstruktiva och destruktiva metoder för att hantera de sexuella övergreppen som de blivit utsatta för som barn. Allmänsjuksköterskan bör ha en förståelse gentemot dessa kvinnor i alla vårdsammanhang.

The purpose of this essay is to identify how violence against women is understood in the government's policy action plan called Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. The main issue that the study is based on, is whether there is a feminist gendered understanding that permeates the action plan. To examine this, I have formulated two more specific questions:      - What is considered to be the main problem of men's violence against women?      - What is considered to be the reasons for men's violence against women?     The empirical material of the study consists of the government's action plan. With the help of Carol Bacchis discourse analytical approach "What's the problem approach", important patterns in the material have been detected. Previous research and feminist theory has in turn been the basis for the analysis of the action plan.          Regarding the first question, I found that the government primarily looking at men's violence against women from a child's perspective, and as a problem for the whole society. The main causes of male violence against women that the government refers to are particular characteristics of the individual men who use violence and also cultural factors. Some elements of a feminist gendered understanding can be identified, but my assessment is that this explanation is subordinate to a deviation thinking.

Vi har studerat tolv avsnitt av den amerikanska dokumentären Kvinnor som mördar. Dokumentären presenterar tolv kvinnors bakgrunder och deras liv fram tills de begår mord och får sitt straff i domstol. Vi har fokuserat på att studera brottslingar av det kvinnliga könet, eftersom detta område inte är lika utforskat som brottslingar av det manliga könet. Vårt syfte med studien är att studera hur dessa kvinnor som mördat sina män/pojkvänner presenteras i dokumentärserien. Då det är ett ovanligt fenomen att kvinnor begår mord, fann vi det intressant att studera detta forskningsområde. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi studerade och analyserade avsnitten i dokumentärserien, enligt ett materialdrivet tillvägagångssätt. Vår ambition var att hitta mönster och samband mellan avsnitten om presentationen av de tolv kvinnorna. De mönster vi fann delade vi in i kategorierna "utseende och beteende", "omgivande människors uppfattning", "straff", "kontraster" och "make/pojkvän". Resultatet av studien visar att det finns en tendens till att kvinnorna i vår dokumentär presenterades som typiskt kvinnliga mördare. Deras kvinnlighet och kvinnliga egenskaper framhävdes tydligt i detta program, såsom deras roll som mödrar i familjen, deras utseende och sexuella beteende. Konsekvensen av detta är att mördarnas kvinnlighet betonas, snarare än det faktum att de är mördare.

I uppsatsen undersöks hur män och kvinnor representeras i Piteå Tidningen, en av Norrbottens största lokaltidningar. I Norrbotten pågår en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors svårigheter att slå sig fram på näringsmarknaden. Följande studie utgår ifrån en kvantitativ innehållsanalys, som genom en rad variabler söker besvara uppsatsen frågeställningar: [1] Hur stort utrymme ges män respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang förekommer män respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framställningen av kvinnor och män? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion. I nyhetsrapportering skulle det generellt kunna upplevas att män och kvinnor värderas olika, genom att de inte tilldelas lika utrymme och förekommer på lika villkor. Hypotesen bekräftas i denna studie av norrbottnisk lokalpress, som landar i ett resultat som visar på mäns överrepresentering i nyheterna. I de analyserade artiklarna förekommer kvinnor främst i ämnen som vård och utbildning, medan män främst porträtteras i ämnen som företagsamhet och sport. I tidigare genusstudier framgår ett synsätt där mannen är samhällets norm som kvinnan jämförs med, vilket kan innebära att manliga egenskaper värderas högre. Resultatet av denna studie visar på ett mönster där män visas i Piteå Tidningen på bekostnad av kvinnor, som i sig kan vara ett tecken på ett samhälle som inte är jämställt.

Uppsatsen syftade till att 1) öka förståelsen varför kvinnor lämnat rollen som chef och 2) om det fanns skillnader mot män som lämnat rollen som chef. Resultaten visade att kvinnor i lämnade pga. "push"-orsaker, dvs. att man ej var nöjd, medan männen lämnade pga. "pull"-orsaker, positivt motiverande faktorer. Studien visade också att de kvinnor som stannade kvar i rollen som chef gjorde det pga. "pull"-orsaker. Arbetet baserades på en intervjustudie av 16 personer under våren 2010. Slutsatsen var att kvinnor oftare trycktes ut ur chefsrollen genom missnöje, medan männen drogs ut ur chefsrollen genom att lockas vidare. / The thesis was aimed to 1) increase the understanding of why women left the role as a manager and 2) if there was any differences between them and the men who left the role as a manager. The results showed that women left because of push-factors, that they weren’t satisfied, whereas men left because of pull-factors, positively motivating factors. The study also showed that women who stayed in the role as a manger did so because of pull-factors. The study was based on interviews of 16 persons during spring 2010. The conclusion was that women more often were pushed out of the manager role because of discontent, whereas men were pulled out because of attraction to something else.

Uppsatsen är en analys där de två amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sänts i både svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet är att titta närmare på hur kvinnor och deras kroppar framställs i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas de båda serierna, där fokus har legat på hur de kvinnliga karaktärerna framställs i båda serierna men också på hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sänts. Uppsatsen är uppdelad i tre teman; ”den kvinnliga hjälten”, ”kvinnans roll” och ”den kvinnliga kroppen”. Serierna har valts ut eftersom de båda är gjorda av regissören Joss Whedon som tidigare gjort serien Buffy the Vampire Slayer (Joss Whedon, 1997), en serie som hyllats för sin positiva framställning av kvinnor. I slutdiskussionen finns sedan en sammanfattning på vad som uppsatsen har kommit fram till. Diskussionen innehåller även reflektioner över Joss Whedons ambition att framställa kvinnor på ett bra och accepterat sätt, men också hur andra serier idag gör framsteg i sina porträtt av kvinnor och deras kroppar.

Bröstcancer är idag den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i Sverige. Årligen drabbas cirka 7000 kvinnor, varav de flesta är medelålders eller äldre. Tidigare forskning har fokuserat på hur kvinnor i övriga världen upplever sin sjukdom och behandling. Följaktligen krävs ytterligare forskning i Sverige, för att öka kunskapen och förståelsen hos sjuksköterskor för hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplever sin situation. Detta för att på så sätt kunna bemöta dem på ett adekvat sätt och därmed kunna lindra deras lidande och öka välbefinnandet. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med och efter behandling av bröstcancer i Sverige. Fyra självbiografier analyserades genom manifest innehållsanalys, där det vårdvetenskapliga perspektivet utgick från Ericssons teori om människa, hälsa och lidande. Detta resulterade i fyra kategorier indelat i sexton underkategorier. Resultatet visar bland annat att kvinnornas framträdande upplevelser var ett känslomässigt kaos, svårigheter att se kroppen förändras och hur betydande stödet var från anhöriga, vänner samt sjukvårdspersonal. Slutsatsen är att bemötandet från sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur kvinnorna hanterar sjukdomen och dess behandling. Detta betonar därmed vikten av att sjuksköterskor får en ökad kunskap och förståelse för hur de kan bemöta dessa kvinnor på ett lämpligt och professionellt sätt.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa. Studien stödjer sig främst på genusteorier bl.a. på Yvonne Hirdmans begrepp genussystem. Denna studie genomfördes med ett hermeneutiskt förhållningssätt genom intervjuer med fem kvinnor som arbetar i mansdominerade yrken. Resultatet presenteras i form av en huvudtolkning som visar att kvinnor trivs bra i mansdominerade yrken men att de behöver anpassa sig och hantera vissa svårigheter.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet på Arosdöttrarna. Lågutbildade, invandrande kvinnor har länge varit en utsatt grupp i samhället, präglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohälsa. Samhällets insatser för integrering har inte varit tillräckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera år utan någon huvudsysselsättning utanför hemmet. Språkinlärning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sätt har varit att ge kvinnor verktyg för att främja deras empowerment, det vill säga, förmågan att hantera exempelvis problem. Arosdöttrarna har varit en verksamhet som genom utbildningsprogrammet fått ut några lågutbildade invandrarkvinnor ut på arbetsmarknaden. En kvalitativ metod med enskilda intervjuer med fyra av Arosdöttrarnas tidigare elever har genomförts. Därutöver har författaren även granskat tidigare uppföljningsdokument. Arosdöttrarnas elever var nöjda med både lärare och klasskamrater. De ansåg att de gått från att vara hemma, deprimerade och stressade till att bli självständiga, fått kontroll över vardagen och fått nya vänner. 74 procent av Arosdöttrarnas elever anses ha blivit ekonomiskt självständiga efter utbildningen. Arosdöttrarna ansågs även ha ökat invandrarkvinnornas empowerment. Studien kunde leda till ytterligare forskning inom ämnet samt verka som underlag till beslut om expandering av Arosdöttrarna.