<p>Ämnesbakgrund: Bröstcancer är en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebära ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsbedömningen inkluderades nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Presenterades utifrån Katie Erikssons (2003) teori om lidande. De olika lidandeformerna som hon beskriver var livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande. Kvinnorna upplevde olika varianter av lidande när de exempelvis fick för lite information, tid och stöttning av vårdpersonalen i samband med deras sjukdom. Vissa kvinnor kunde även uppleva lidande när de kände sig som ett objekt eller nummer i kontakt med vårdpersonalen. Vidare upplevde många kvinnor att de kände sig ensamma och att de hade svårt att tala om existentiella frågor vilket även det kunde resulterade i ett lidande. Slutsats: Kvinnor med bröstcancer upplever i många fall ett onödigt lidande. Det är viktigt för kvinnan att hon blir bekräftad som en unik individ och att hon ses utifrån ett holistiskt synsätt av sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan är observant och uppmärksammar kvinnan kan hon på så sätt minska hennes lidande.</p>

<p>Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Stor</p><p>betydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandling</p><p>av bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning.</p><p>Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med denna</p><p>litteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas av</p><p>bröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna till</p><p>litteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samt</p><p>genom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar. Dessa artiklar har</p><p>värderats, bearbetats, analyserats och sedan sammanställts. Resultatet visar att en</p><p>cancerdiagnos innebär många olika känslor för de yngre kvinnorna, vilket får dem att</p><p>fungera sämre i det dagliga livet. Förhållandet till familjen förändras och sjukdomen</p><p>får en stor inverkan på kvinnans yrkesliv och ekonomi. De stora områden som</p><p>påverkas i samband med bröstcancer hos yngre kvinnor är infertilitet, för tidig</p><p>menopaus, förändrad kroppsuppfattning samt påverkan av kvinnans sexualitet.</p><p>Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av yngre kvinnor med bröstcancer och kan</p><p>påverka kvinnan både positivt och negativt. Det framkommer också att behovet av</p><p>relevant information för kvinnans ålder är stort. När yngre kvinnor drabbas av</p><p>bröstcancer påverkar det hennes liv på många sätt. Områdena som berörs skiljer sig</p><p>många gånger från andra grupper med bröstcancer. Detta måste tas hänsyn till inom</p><p>sjukvården, för att ge optimal vård.</p>

<p> </p><p>Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter mastektomi upplevde kvinnor förlust och saknad av bröstet/brösten och att en del av deras identitet har tagits bort. Många upplevde sin kropp som grotesk och vanställd och hade svårt att acceptera sin kropp. Intimiteten och relationen till andra människor påverkades både positivt och negativt. Oro inför partnerns reaktion ledde till försämrad sexuell hälsa. Kvinnor som fick stöd av sin omgivning upplevde att det underlättade bearbetningen av situationen. Många upplevde lättnad då hotet om bröstcancer inte fanns kvar, detta var vanligast förekommande efter förebyggande mastektomi. Konklusion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi kan vara så väl positiva som negativa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan utgår ifrån en individanpassad omvårdnad. Ett stort problem är att sexualitet och intimitet förbises inom vården, vidare forskning om hur detta kan förbättras är nödvändigt.</p><p> </p>

No description available.

<p>Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences. The results revealed that participants try to create a norm of practising reindeer-herding, in spite of the male norm and less physical strength. They experience that job sharing between genders has changed over time. The majority society was experienced as threatening due to diffused intentions for reindeerherding.</p> / <p>Mycket litteratur behandlar samerna ur juridiskt, politiskt, ekonomiskt och historiskt perspektiv. Forskningen om samiska kvinnor är begränsad och därför är det angeläget att undersöka samiska kvinnors levnadsvillkor. Syftet med denna studie var att studera samiska kvinnors levnadsvillkor i rennäringen i förhållande till socialt kön och majoritetssamhället. Fyra kvinnor som arbetar helt eller delvis med renskötsel intervjuades. Intervjuerna har varit semi-strukturerade och har utförts i norra Sápmi. Data analyserades med den fenomenologiska metoden Interpretative phenomenological analysis, som fokuserar på människors upplevelser av fenomen. Tvärtemot normen så visar resultatet att kvinnorna själva kan göra det möjligt att klara av att anta renskötarrollen, trots fysiska hinder, maskulinisering och strukturer. Renskötseln är uppbyggd som en manlig struktur och arbetsdelning har omvandlats under olika tider. Majoritetssamhället upplevdes som ett hot eftersom informanterna kände sig osäkra på dess avsikter med näringen.</p>

No description available.

<p>Denna undersökning handlar om hur elever ser på sina studier inom Grundläggande vuxenutbildningen. Genom intervjuer med fyra kvinnor i 40-årsåldern, har jag kommit fram till att de trivts med utbildningen och den har gett dem ökat självförtroende. Flera av dem anser att den specialpedagogiska hjälp de fått har varit avgörande för att klara av sina fortsatta studier. De elever som har provat ut hjälpmedel har använt dom aktivt när de läst vidare efter den grundläggande utbildningen.</p><p>Samtliga elever tycker att de har förändrats av sina studier detta gäller främst som tidigare nämnts självförtroendet. De tycker också att de har utvecklats som människor, de ser på händelser på nytt sätt. Någon säger att hon följer mer med i det som händer i världen, hon följer med i nyheterna på ett annat sätt än tidigare.</p>

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. <strong>Method:</strong> Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. <strong>Results:</strong> Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. <strong>Conclusion:</strong> Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal olika faktorer påverkar arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige från olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för år 2005 använts för att skatta probit-modeller.</p><p>Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushållet, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal år i Sverige påverkar arbetskraftsdeltagandet olika beroende på var kvinnorna kommer ifrån. Vi tror dock inte att det enbart är dessa variabler som påverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tänkas vara viktiga så som tillgänglighet på dagisplatser och lediga jobb i närområdet, hade vi tyvärr inte tillgång till.</p>

Chefsrollen förknippas främst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktär, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lämpade som chefer. Kvinnor kan därmed ha svårare att se sig själva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus på kvinnors svårigheter att bli chefer snarare än att titta på deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgångsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjälp av fokuserade intervjuer. Data analyserades genom en tematisk analys där fyra teman framkom: självförtroende, yttre påverkan, flexibilitet och förhållningssätt till traditionella könsroller. En stor tilltro till sin egen förmåga, bekräftelse på denna från omgivningen, och en stor flexibilitet i både karriärmål och ledarskap i kombination med en distans till rigida könsroller, har gett framgång i arbetslivet. Studien visar att kvinnor innehar styrkor som de kan tillföra arbetslivet, om de vågar tro på sig själva.