Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier. Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter. Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet. / Background: Violence in close relationships is about all types of violence between relatives and it occurs in all forms of relationships. Every Fourth woman in Sweden is subjected to violence in a close relationship. In 2017, 10 100 cases of violence against women were reported in Close relationships, there are more than 27 cases per day, but about 80 % of cases is never reported to the police. Women who have been subjected to violence in close relationships often suffer from ill-health and there is a correlation between violence and ill-health, which is why it is so important to be able to discover these and offer them help. Purpose: The aim was to describe how women subjected to violence in close relationships wish to be met by health professionals Methods: In this qualitative literature, articles were analyzed after Fribergs (2017) method of analysis. Results from each item were aggregated and divided into subcategories and categories. Result: Categories that emerged were approach, pay attention to violence and support and help. The most comprehensive finding shows that battered women want health professionals to ask them about violence. Conclusion: There is a value in that it appears that all patients are asked for no one to feel convicted or designated. Better knowledge of the subject of all health professionals also contributes to an improvement for the victims of violence who could then be met with a deeper understanding. It is important that the healthcare professional sees the problem even though it is a difficult and sensitive subject. The studies showed that the response is incredibly important for those who are subjected to violence to dare to talk about violence.

Byggbranschen   har länge varit och är fortfarande en mansdominerad bransch. Inom   produktionen är två procent kvinnor och det finns ett intresse både från   samhället och företagen i branschen att öka andelen kvinnor. Det handlar inte   enbart om att få fler kvinnor att söka sig till byggbranschen utan även om   att få dem att stanna kvar i företagen. Mycket handlar om att skapa hållbara   organisationer med mångfald och inkludering där alla har rätt att komma till   tals på samma villkor. Skanska är ett av Sveriges största bolag i   byggbranschen och vill förbättra sitt arbete att vara en attraktiv   arbetsgivare för kvinnor. Syftet med studien är att undersöka   hur kvinnor som arbetar eller har arbetat i branschen inom produktionen   upplever sin arbetsvardag och vilka svårigheter de stöter på. Studien   undersöker också vilka parametrar som är viktiga för att få kvinnor att   stanna i företaget. Undersökningen utgår från arbetsmiljö,   organisationskultur, ledarskap och den rådande jargongen i branschen. Studien   består av två delar en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. En   kvantitativ studie i form av enkäter med studerande på byggprogrammen och   snickarlärlingar och vad de anser om sin framtid i branschen. Därefter en   kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med kvinnor inom   produktionen där de berättar om sina upplevelser av branschen. Resultatet visar på att många av   yrkesutbildningarna har en låg andel tjejer.    Elever på byggprogrammen anser att   mer information om programmen bör finnas och fler kvinnliga förebilder såsom   kvinnliga lärare behövs. Det behöver även spridas kunskaper om att det finns   positiva upplevelser av branschen från kvinnor. Alla är överens om att Skanska är en   bra arbetsgivare. De flesta av kvinnorna i studien anser att Skanska är jämställt   men att det förekommer omedvetna skillnader mellan könen och det finns en   föreställning om att branschen är för män. Några kvinnor anser att   svårigheten att vara kvinna beror på attityder hos enskilda medarbetare men   att det har skett en stor förändring de senaste åren och att det kommer ta   tid att förändra en hel bransch. Alla är även överens om att de behandlas   lika med avseende på krav från företaget, och att de förväntas klara samma   typer av uppgifter och att de ha samma möjlighet att utföra sitt ledarskap.   Resultatet visar även på att stödet och ledarskapet från chefer har varit bra   i många fall men flera uppfattar även att den kontakten kan förbättras. / The construction industry has long been and still is a man-dominated   industry. Within production, two percent are women and there is an interest   both from society and from the company in the industry to increase the   proportion of women. It is not just about getting more women to take an   interest to the construction industry, but also to keep them in the   companies. Much is about creating sustainable organizations with diversity   and inclusion, where everyone has the right to speak on the same terms.   Skanska is one of Sweden's largest companies in the construction industry and   wants to improve its work as an attractive employer for women. The purpose of the study is to   investigate how women who work or have worked in Skanska in production   experience their working day and the difficulties they encounter. The study   also examines which parameters are important to make women stay in the   company. The study focuses on the work environment, organizational culture,   leadership and the prevailing vocation in the industry. The study consists of   qualitative semi-structured interviews with women in production where they   tell about their experiences of the industry. The result shows that many in vocational education have a low proportion   of girls. Pupils on the construction programs consider that more information   about the programs should be more female role models such as female teachers   and spreading knowledge that there is a positive experience of the industry.  Most women believe that Skanska is equal but that there are unconscious   differences between the sexes and there is an idea that the industry is for   men. Everyone agrees that Skanska is a good employer. Some women believe that   the difficulty of being a woman depends on attitudes of individual employees   but that there has been a major change in recent years and that it will take   time to change an entire industry. Everyone even agrees that they treats   equally with respect to requirements, are expected to handle the same types   of tasks and the ability to execute their leadership. The result also shows   that support and wage loss have been good in many cases, but several also   perceive that that contact can be improved. / <p>Betyg 2018-06-05</p>

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor. Den primära behandlingen för bröstcancer är kirurgi. Ett kirurgiskt ingrepp kan vara en mastektomi vilket innebär att hela bröstet tas bort. Alla kvinnor har en egen livsvärld, därför är alla upplevelser individuella. Syfte: Kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt där resultatet grundades på tio artiklar som var kvalitativa. En induktiv ansats användes. Resultat: Resultatet visar att kvinnor som har genomgått en mastektomi upplever en förändrad kroppsbild vilket resulterat i en dålig självkänsla. Mastektomin ledde till en upplevelse av en förändrad sexualitet, kvinnorna upplevde att kvinnligheten försvann med det borttagna bröstet och intima relationer påverkades. Kvinnorna upplevde även acceptans då sjukdomen försvann med det borttagna bröstet. Slutsats: Resultatet ger kunskap om vad kvinnor upplever efter en mastektomi. Anpassat stöd och förståelse från sjuksköterskor kan förbättra den individuella livskvalitén för kvinnorna.

Bakgrund: Kvinnor har historiskt sett haft en position underordnad mannen och detta präglar än idag bemötande, behandling och omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Den normativa synen på kön bygger på antaganden och fördomar som försvårar för att kvinnors symtom ska bli tagna på allvar, vilket medför lidande och försämrad livskvalité. Trots tydligt skrivna lagar, etiska koder och satsning på jämställdhet från riksdagen så sker en ojämlik fördelning av vårdens resurser.  Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av vård avseende bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal samt erfarenheter av genusbias.  Metod: En litteraturöversikt utfördes på tio vetenskapligt granskade artiklar som söktes fram på fyra olika databaser. Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger, diskuterades och analyserades av författarna. Skillnader och likheter eftersöktes och ställdes samman för att vidare användas som underlag till resultatet.  Resultat: Två teman växte fram (1) interaktion med hälso- och sjukvårdspersonal och (2) tilldelade könsroller. Tema (1) delades vidare in i tre underteman: Kvinnors upplevelse av att inte känna sig sedd och hörd som en följd av empatibrist; Kvinnors upplevelse av att vara en opålitlig patient; Kvinnors upplevelse av bristande information och autonomi. Tema (2) delades in i följande tre underteman: Att bli tillskriven en egenskap; Genusbias påverkan på den egna självbilden; Genusbias påverkan på vårdgivaren.

Bakgrund:Amning är ett omtalat och hett ämne i dagens samhälle. Många har åsikter om och erfarenheter av fenomenet och delger dem gärna, oavsett om delgivning efterfrågas eller inte. Forskning visar att barnmorskor ställs inför stora utmaningar i sin stödjande roll till ammande kvinnor. Amningsfrekvensen i Sverige ses minska, trots dess positiva hälsoeffekter för både kvinna och barn. Forskning visar på orsaker såsom bristande kunskap och stöd från vårdpersonal samt påverkan från omgivningen.Eftersom omgivningen tycks påverka den ammande kvinnan vill författarna vidare undersöka hur kvinnorna upplever de anhörigas inverkan på amning. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser av anhörigas inverkan på amning. Metod:Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. 12 bloggar hittades under datainsamlingen vilka låg till grund för analysen. Resultat:Analysen resulterade i ett tema:Anhörigas inverkan på amning kan leda till både positiva och negativa upplevelser hos kvinnorna. Framträdande i resultatet var partnernspositivainverkan på amningen. Konklusion:Kvinnorna upplever anhörigas inverkan på amning som både positiv och negativ. Kvinnor som upplevdeett gott partnerstöd upplevde amningen mer positiv och uttryckte i högre grad att de ammade längre.

<p>Chefsrollen förknippas främst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktär, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lämpade som chefer. Kvinnor kan därmed ha svårare att se sig själva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus på kvinnors svårigheter att bli chefer snarare än att titta på deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgångsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjälp av fokuserade intervjuer. Data analyserades genom en tematisk analys där fyra teman framkom: självförtroende, yttre påverkan, flexibilitet och förhållningssätt till traditionella könsroller. En stor tilltro till sin egen förmåga, bekräftelse på denna från omgivningen, och en stor flexibilitet i både karriärmål och ledarskap i kombination med en distans till rigida könsroller, har gett framgång i arbetslivet. Studien visar att kvinnor innehar styrkor som de kan tillföra arbetslivet, om de vågar tro på sig själva.</p>

<p>The subject of my thesis is what I have chosen to call the “action babe cinema” of the 21st century, essentially action-movies featuring a female heroine in the lead role. Inspired by the theories of Vladímir Propp, author of Morphology of the Folktale, I have tried to reveal the underlying structure of these films. I have chosen eleven films which form my material, and from these extracted a number of functions (which means the actions of a character), that reoccur frequently. The heroines’ transformation can be seen as a central theme of the action babe cinema, and I have divided the films into two groups depending on the course of the transformation, either from soft to hard or the other way around. One of my findings is how there seems to be a constant need to explain the hard and tough characteristics of the female action-heroine, implying that it isn’t a natural trait for a woman. The functions have been further visualised and exemplified throughout the text, and I have found that the functions tend to be repeated in a similar pattern depending on which group they belong to. I also use the functions in an extended analysis of Kill Bill vol. 1 and Kill Bill vol. 2. The application of Propp is discussed and I present my point of view on the subject. Finally I discuss the results of my study, and what binds these films together and set them apart.</p>

No description available.

<p>Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. <em>Problem</em>: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. <em>Syfte:</em> Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. <em>Metod</em>: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. <em>Resultat:</em> Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. <em>Slutsatser</em>: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.</p>

<p>Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; <em>Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom </em>och<em> Skam och skuld</em>. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs. </p>