Genom att analysera och skapa ökad förståelse för kulturer kan vi i större utsträckning förståhur de påverkar oss och agera därefter. Turkiet är ett kulturellt intressant land med influenserfrån både Europa och Asien samtidigt som landet har en utpräglad kultur. Kulturen har enrelativt traditionell och stark förhållning till kvinnors roll, inom akademin finns dock en storandel kvinnor verksamma. Denna uppsats har för avsikt att undersöka hur Turkietsnationskultur influerar akademin och kvinnans roll, samtidigt som en akademisk yrkeskultursom skiljer sig från den i samhället också kan ha betydelse. Teorier av Hofstedes,Trompenaars och teorin Cultural Tightness används för att förstå (de två) kulturnivåerna ochgenom en kvalitativ studie undersöks nivåernas influens över kvinnors yrkesroll. Resultatetvisar att nationskulturens influens dominerar avseende maktdistans och tillskrivning.Yrkeskulturen influerar med stark individualism till skillnad från nationens kollektivistiskakaraktär. Detta verkar skapa möjligheter för kvinnors karriär i akademin till skillnad frånövriga samhället där kollektivism minskar kvinnors frihet.

Jämställdhet och kvinnors deltagande i svenska bolagsstyrelser är ett viktigt och omdebatterat ämne, inte minst till följd av hotet från regeringen om en kvoteringslag på 40 procent kvinnor. Denna studie syftar till att undersöka både det direkta sambandet mellan kvinnor och företagets prestation och om relationen kan bero på innovationsintensiteten. Den kvinnliga representationen har studerats utifrån både andel och antal kvinnor. Detta då Forskning visar på att det krävs minst tre kvinnor, critical mass, för att det ska generera en bättre prestation inom företaget. Resultatet från denna studie visar ett positivt signifikant samband mellan andelen kvinnor, en kvinna, två kvinnor samt critical mass och företagets prestation. Sambandet var dock starkare signifikant för två, och minst tre kvinnor. Därav dras slutsatsen om att critical mass är minst två kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Studien visar också att den positiva effekten av kvinnlig representation i styrelsen är större hos låginnovativa företag än hos höginnovativa.

Bakgrund: En femtedel av befolkningen i Sverige lever idag med långvarig smärta vilket definieras som smärta som pågått längre än tre månader. Kvinnors upplevelse av livet med långvarig smärta är individuell och olika strategier används för att hantera tillvaron. Smärtan kan försvåra arbetslivet och vardagssysslor samt ge känslor av hopplöshet, värdelöshet och att vara en dålig förälder eller partner. Personer med långvarig smärta kommer att möta och behandlas av sjuksköterskan i en rad olika omvårdnadssituationer. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse av att leva med långvarig smärta. Metod: Kvalitativ metod baserad på två patografier. Analysmetoden inspirerades av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade fem kategorier och två underkategorier: Upplevelser vid smärtdebuten med underkategorin Kamp emot kroppen, Begränsningar i en ny livssituation, Bemötande i vården och av omgivningen, Lärdomar av att leva med långvarig smärta med underkategorin Energigivande aktiviteter samt Acceptans resulterade i framtidstro. Slutsats: Initialt är tillvaron med smärta en omvälvande och känslosam period, men kan med tid och stöd leda till ett liv med nya möjligheter. Ökad förståelse, kunskap och stöd av hälso- och sjukvården kan leda till förbättrad livskvalitet och ökat välbefinnande.

<p>Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. <strong>Syftet:</strong> var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. <strong>Resultat:</strong> det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. <strong>Slutsats:</strong> är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.</p>

No description available.

Male violence against women in intimate partner relationships is a worldwide health problem. The term domestic violence has emerged in the context of patriarchy being questioned, a discourse that have increased with industrialization development during the 1900s. The patriarchal society where the man was the breadwinner and the woman was thus economically dependant and subordinate to man. The presence of women who are victims of domestic violence is high in Sweden. One in five women in Sweden is och has been a victim of domestic violence and it´s about violence, intimidation, power and control. The purpose of this essay comprises women experiences of violence from an intimate partnershhip. The theories I choose was experiental learning, discourse analysis, power and gender perspective. This paper was to perform a discourse analysis based on interviews of existing material. When the search of previous reserarch was done, I found no discourses analysis in Sweden about women´s experiences of domestic violence, there made this essay. Violence in domestic relationship is debated in the media space and this thesis was to focus on what women says in the debate for an experiental learning. The women interviewed talk about the violence and the health consequenses as being in violence in domestic relationship. This essay analysis how the discourse towards woman´s experience, health discourse inspired from KASAM and power discourse are used in the debates in media. This essay examines how women experienced their own situation for experience based learning in a health educational direction. The majorities who have experienced violence in domestic partnership feels guilt and shame for the violences and takes the blame. It is largely about the normalization process that gradually comes into a violence domestic relationship. In a discourse speaks about the law of gross violations of women came to protecting women from domestic partnership. The conclusion is that it is important and that we dare to see and talk about domestic violence. It is only with greater, deeper knowledge and changed attitudes at all levels of society that makes the preventive work against violence possible.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och antalet bröstcancerfall ökar. En cancerdiagnos leder till många emotionella förändringar. Som vårdpersonal är det viktigt att ha vetskap och förståelse om patientens subjektiva upplevelser kring sin sjukdom för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Databaserna PubMed och Cinahl användes i sökningen av artiklar. Resultaten i artiklarna har analyserats genom en analysmetod för kvalitativa studier och resultatet i litteraturstudien baseras på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna upplevde negativa förändringar i deras vardagliga liv relaterat till sjukdomen både fysiskt, psykiskt och socialt. De upplevde en förändrad roll i familjen och som kvinna. Vilken och hur mycket information kvinnorna önskade få om sitt tillstånd varierade. Kvinnorna fick en ny syn på livet och de uppskattade livet mer än de gjorde innan sjukdomen. Slutsats: Kvinnorna upplevde många svårigheter i och med bröstcancersjukdomen och dessa upplevelser är viktiga att ha i beaktande i vårdandet av patienter med bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most common cancer amongst women and the amount is increasing. Diagnosed by cancer leads to many emotional changes. To be a nurse it’s very important to be knowledge about the disease and to understand the patient’s experience during the cancer period in order to give good treatment. Objective: The purpose of this literature study is to describe women’s experiences on how to live with breast cancer. Method: The databases PubMed and Cinahl are used in the search of articles. The results have been analyzed through an analyzed method for qualitative studies and the result of the literature is based on 14 science articles of qualitative approach. Results: The women experienced negative changes in their everyday life related to the disease when it comes to physical, mental and social experiences. They experienced a change in their role both as a mother and as a women. Which and how much information the women wished to retain regarding their status varied. The women got a new outlook on life and they appreciated life more than they did before the disease. Conclusion: The women experienced many difficulties because of the breast cancer and these experiences are important to keep in mind when treating breast cancer diagnosed patient.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en sällsynt sjukdom och i Sverige drabbas cirka 200 individer varje år. Vid ALS dör motorneuroner i hjärnan, hjärnstammen samt ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen och det orsakar förlamning. Personerna som lever med ALS får en palliativ diagnos. Syfte: Syftet med studien var att beskriva individers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på patografier har tillämpas till denna studie. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av Granheim och Lundmans tolkning av en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på fyra olika kategorier. Dessa kategorier förklarar hur upplevelsen är att leva med ALS. Kategorierna är känslor av sorg, känslor av uppgivenhet, känslor av ett accepterande och känslor av lycka. Slutsats: Resultatet ifrån föreliggande studie påvisade att sjukdomen ALS orsakar blandade känslor. Individerna kan uppleva en sorg men samtidigt en lycka. Trots närvaro av livshotande sjukdom kan en individ uppleva lycka och känna sig levande.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som motiverar några kvinnor att bibehålla en hälsosammare livsstil efter tidigare misslyckade försök. Metod: Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: För kvinnorna var stödet en av två av de viktigaste faktorerna till att bibehålla sin vikt efter en viktnedgång. Den andra faktorn är att ändra sitt tankesätt kring vilka val man gör, vid träningen, men framförallt efter träningen. Slutsats: Det behövs flera ställen med ett koncept likt detta träningscenter. Det finns allt för många ”vanliga” gym men bara ett fåtal organisationer som inriktar sig specifikt på viktnedgång och bibehållandet av det. Men för dem som vill ha hjälp och behöver stöd till att vara fysiskt aktiv så är det nog svårare att få det stödet på vanliga gym. Därför är det, precis som deltagarna i denna studie tar upp, viktigt att ett träningscenter finns för den delen av befolkningen som behöver det där lilla extra, som kan betyda som oerhört mycket.

Introduktion: I Sverige är det årligen närmare 30,000 personer som drabbas av en stroke och därför ses diagnosen som en av våra stora folksjukdomar. Efter att ha drabbats av en sjukdom är upplevelsen av hälsa något som påverkar en persons hela tillvaro. Den fysiska, psykiska och sociala upplevelsen av livskvalitet påverkas av sjukdomar och behandlingar som bedöms inom hälso- och sjukvården med livskvalitetsinstrument. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Metod: Litteraturstudien följer Polit och Beck´s (2012) niostegsmodell. Källmaterialet inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Källmaterialet för denna litteraturstudie utgörs av fem kvalitativa och sju kvantitativa artiklar som presenteras i bilaga 1. Resultatet: Resultatet redovisas både i figur och i text. De två huvudtemana: Begränsad och Beroende och Mental omställning visar tillsammans med de fyra temana på patienters upplevelser av livskvalitet efter en stroke. Slutsats: Kvinnor och män upplever sig ofta beroende och begränsade efter sin stroke relaterat till en sänkt personlig-ADL och brist på mental energi. Kvinnor har jämfört med män oftare ett försämrat utfall efter stroke. Detta begränsar deras dagliga liv och ger dem en sänkt livskvalitet.