<p>Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.</p>

<p>The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above. Throughout the thesis the imperative significance of language to enable communication between people of different ethnical backgrounds, and how these processes may develop, plays an essential role. The conclusion reached through the thesis is that a person’s identity is adaptable and that language plays a vital role in a person’s group identification. Specific systems and rules are created in group constellations to decide who can be included in a particular group. This thesis shows that group constellations between ethnic Swedes and individuals from a different ethnic background has a large impact on the language.</p>

<p>I fokus för denna uppsats står en hypotes inom forskningsfältet genus och internationella konflikter som stadgar att kvinnor är mer fredsbenägna än män i internationella konflikter. I studien testas denna hypotes giltighet i Israel, genom en undersökning av om representanter för israeliska fredsorganisationer upplever att det existerar en skillnad mellan manliga och kvinnliga medlemmar när det gäller deras vilja till kompromissande i svåra frågor och i deras inställning till våld som ett lämpligt medel i arbetet för fred.</p>

<p>The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain. Social resources gave the informants knowledge for a healthy lifestyle and mental support for inner strength. Further research is ought to examine how economic and social support is being comprehend and used, and with a particular weight on the social support because of lack of knowledge in this field. Research which is considering the men´s view of their situation is also important, since a change of the men´s situation could involve a change of the women´s situation.</p>

<p>Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.</p>

<p>Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförändringar efterlevs bland kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar.</p><p>Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingå i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och låta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vägleda, ge stöd och undervisa. Det är de tre sätt som sjuksköterskan handlar efter utifrån Orhems teori om omvårdnadssystem.</p><p>Det som framkom i artiklarna var att vägledning stöd och undervisning från sjuksköterskor kan hjälpa patienterna att hitta en balans i sin egenvård och införa olika livsstilsförändringar i sin vardag. Det framkom även att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att få stöd av dessa eller signifikanta andra. Behovet av stöd i olika former var slutligen det som genomsyrade hela undersökningen.</p>

<p>Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats.</p><p>Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen.</p><p>Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare.</p><p>Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.</p>

<p><p><p><strong>Ämnesbakgrund:</strong></p><p>Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Under dom senaste åren har antalet bröstcancer diagnoser mer än fördubblats. <strong>Syftet </strong>var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Analysen resulterade i fyra teman; Jaget, personligt nätverk, existentiell medvetenhet och livskvalitet. Tidigare forskning visade att kvinnor med bröstcancer upplever att de förändrar sitt livsperspektiv. Att leva med bröstcancer innebär ofta ett lidande i alla dimensioner av livet. Förändrad kroppsuppfattning och kontroll över sjukdomen är starkt förenat med en lidande kamp. Att ha ett socialt stöd upplevs som viktigt för kvinnorna och ger en mening med livet. <strong>Slutsats:</strong> Studien påvisade att kvinnor upplever ett ökat lidande i samband med att leva med bröstcancer. För att lidandet ska kunna lindras upplevs stöd vara viktigt för kvinnorna. För att sjuksköterskan ska kunna bidra till att lindra lidandet krävs en ökad förståelse för kvinnornas upplevelser. Denna studie kan ge en fördjupad förståelse för kvinnors upplevlser av att leva med bröstcancer, och kan främst ses som en resurs för sjuksköterskor och annan vårdpersonal för att lindra ett lidande.</p></p></p>

<p>Sammanfattning:</p><p>Bröstcancer är vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år drabbas ca 6300 kvinnor i Sverige. Statistiskt sett innebär det att var tionde kvinna kommer att utveckla bröstcancer i Sverige. Sjuksköterskor kommer med stor säkerhet möta kvinnor som drabbats av bröstcancer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bröstcanceropererade kvinnors upplevelser av bemötande från sjukvårdspersonal. Fem olika databaser användes för att hitta vetenskapliga artiklar: Cinahl, Pubmed, PsycINFO, Swemed och Cochrane. Elva kvalitativa artiklar granskades och analyserades. I resultaten framkom att kvinnorna både hade positiva och negativa upplevelser relaterat till sin vård och att upplevelserna skiljde sig från kvinna till kvinna. Teman skapades genom gemensamma nämnare i de elva granskade artiklarna. Temana fokuserade på upplevelser om hur kvinnorna upplevt stödet och informationen från sjukvården, och hur kvinnorna upplevt stödet från sjuksköterskan. Resultatet visade att stöd och information är betydelsefullt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Resultatet i studien kan bidra till djupare förståelse för hur kvinnor som drabbas av bröstcancer upplevt mötet med sjukvården. Därmed kan sjuksköterskan bemöta och utföra en så professionell omvårdnad som möjligt för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Vi rekommenderar att vidare forskning sker om upplevelser relaterat till möten med sjukvården, då det inte finns mycket forskat kring bemötande.</p>