Bröstcancer utgör den främsta cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige. Stor betydelse för uppkomst av bröstcancer har de kvinnliga könshormonerna. Behandling av bröstcancer sker genom operation, cytostatika, antihormoner och/eller strålning. Behandlingen kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur yngre kvinnors livssituation påverkas av bröstcancer samt hur sjuksköterskan kan möta dessa kvinnors behov. Artiklarna till litteraturstudien har sökts fram i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo samt genom manuell sökning och resultatet kom att omfatta 16 artiklar. Dessa artiklar har värderats, bearbetats, analyserats och sedan sammanställts. Resultatet visar att en cancerdiagnos innebär många olika känslor för de yngre kvinnorna, vilket får dem att fungera sämre i det dagliga livet. Förhållandet till familjen förändras och sjukdomen får en stor inverkan på kvinnans yrkesliv och ekonomi. De stora områden som påverkas i samband med bröstcancer hos yngre kvinnor är infertilitet, för tidig menopaus, förändrad kroppsuppfattning samt påverkan av kvinnans sexualitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i vården av yngre kvinnor med bröstcancer och kan påverka kvinnan både positivt och negativt. Det framkommer också att behovet av relevant information för kvinnans ålder är stort. När yngre kvinnor drabbas av bröstcancer påverkar det hennes liv på många sätt. Områdena som berörs skiljer sig många gånger från andra grupper med bröstcancer. Detta måste tas hänsyn till inom sjukvården, för att ge optimal vård.

Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva hemlösa kvinnors erfarenheter. Hemlösa kvinnor har i vissa sammanhang beskrivits som samhällets minst respekterade och mest exkluderade grupp. Enligt feministisk teori genomsyras vårt samhälle av en ojämlik könsmaktsordning som systematiskt underordnar kvinnor som grupp. Utifrån antagandet om mäns och kvinnors ojämlika ställning i samhället syftade studien till att söka svar på frågeställningen ”hur påverkar den kulturella genuskonstruktionen kvinnornas sätt att förhålla sig till sin situation som hemlösa?” Utifrån ett strategiskt urval via ett hemlöshetscafé knöts kontakter med två kvinnor. Med hjälp av kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer skapades en bild av upplevelsen av att vara kvinna i hemlöshetsvärlden, hur de utvecklat strategier för att hantera vardagen, samt hur den skam kvinnorna delvis kännt över att vara exkluderad påverkat deras sätt att handla och resonera. Huvudsakligen visade materialet på att hemlöshetsvärlden varit oerhört svår att leva i då den dels var kall och otrygg men även påfrestande på andra sätt då den även varit högst oförutsägbar gällande eventuell sovplats, tillgång på mat och andra förnödenhetet. Det var tydligt att hemlöshetsvärlden varit hård mot kvinnorna på många sätt, vilket naturligtvis satt spår. Men kvinnorna gav därmed inte intryck av att vara passiva offer. Tvärtom förmedlade kvinnorna genom sina berättelser ett stort mått av styrka, handlingskraft och vilja att överleva.

Att vara elitidrottande kvinna innebär bland annat hård träning, kändisskap och psykisk påfrestning. All tid och alla tankar går till idrotten och det finns inget utrymme för någonting annat, speciellt inte för sjukdom. Ett flertal elitidrottande kvinnor med ätstörningar har de senaste åren trätt fram och därmed uppmärksammat problemet och startat en diskussion. Ätstörningar är en lömsk sjukdom som orsakar personlighetsförändring hos den som drabbas. Det leder ofta till att livet för den person som insjuknat vänds upp och ner. Forskning visar på att det finns en kunskapslucka gällande upplevelser av att leva med en ätstörning och samtidigt vara aktiv elitidrottare. Syftet med studien var att beskriva elitidrottande kvinnors upplevelser av att leva med en ätstörning. För att besvara syftet analyserades två självbiografier samt en skönlitterär bok med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fyra kategorier; Vara det som presteras, Rädsla, Fången i sin sjukdom och Skam och skuld. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att upplevelser av tvetydighet beskrivs kopplat till de olika kategorierna. Tvetydigheten genomsyrar hela sjukdomsbilden, bland annat beskrivs upplevelser av att vilja bevara sin hemlighet över sjukdomen samtidigt som en önskan över att få den upptäckt beskrivs.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och står för ungefär 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi är ett av behandlingsalternativen där hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgår ungefär hälften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet är ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar både psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. Då cancer drabbar hela människan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktär användbar inom cancervården. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos kvinnor som genomgått en mastektomi på grund av bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar varav en kvalitativ och nio kvantitativa från databaserna Cinahl, Medline och PSYCINFO. Sökningen gav totalt 74 sökresultat. Analysen gjordes enligt deduktiv metod med tre frågeställningar som grund. Resultat: Livskvaliteten påverkas av både psykiska, fysiska och sociala faktorer. De psykiska faktorerna domineras av förändrad kroppsuppfattning och känslan av att ha förlorat sin kvinnlighet och femininitet. Vidare handlade de fysiska faktorerna mestadels om komplikationer som smärta och sämre fysisk funktionsförmåga. Fortsättningsvis betonar de sociala faktorerna stöd, familjesituation och relationsstatus. Slutligen identifierades tid som en övrig faktor som påverkade livskvaliteten. Slutsats: Upplevelsen och utvärderingen av faktorer som påverkar livskvaliteten är väldigt individuell och skall inte generaliseras. Den påverkas av både psykiska, fysiska och sociala faktorer. En helhetssyn på människan med ett subjektivt fokus blir avgörande inom omvårdnaden, speciellt med tanke på variationen som kan ses i litteraturstudiens resultat.

Bakgrund: Det finns ett suicidalt och ett icke suicidalt självskadebeteende. Majoriteten av ungdomar som har ett icke suicidalt självskadebeteende är av det kvinnliga könet och själva skadandet är ett sätt att uttrycka sin psykiska ohälsa på. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att ur ett livsvärldsperspektiv belysa utlösande faktorer hos flickor/unga kvinnor som har ett icke suicidalt självskadebeteende. Metod: Studien har gjorts med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv och baseras på fem biografier. Biografierna analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims innehållsanalys (2004). Resultat: Det framkommer att majoriteten av flickorna/de unga kvinnorna har en bakomliggande psykisk sjukdom som orsakat mycket lidande och förvirring i livet. Detta kan vara en utlösande faktor till ett självskadebeteende. Andra faktorer som påverkat är traumaupplevelser i barndomen, ångesthantering, självhat, skamkänslor, utanförskap och röster som befaller dem till självskada. Faktorerna går in i varandra och den ena faktorn utesluter inte den andra. Slutsats: Det ä viktigt att redan i tidig ålder fånga upp dessa flickor/unga kvinnor för att kunna försöka förhindra en utveckling till ett självdestruktivt beteende. Skolan har en viktig del i detta samt även vården. Då dessa flickor/unga kvinnor känner mycket utanförskap i samhället ska vården vara den plats som de känner tillit och trygghet till.

No description available.