Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal olika faktorer påverkar arbetskraftsdeltagandet för kvinnor i Sverige från olika etniciteter. För detta har datamaterialet LINDA för år 2005 använts för att skatta probit-modeller. Uppsatsen visar att variablerna antal barn i hushållet, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, makes lön och förmögenhet, egen förmögenhet samt antal år i Sverige påverkar arbetskraftsdeltagandet olika beroende på var kvinnorna kommer ifrån. Vi tror dock inte att det enbart är dessa variabler som påverkar engagemanget i arbetskraften. Andra variabler som kunde tänkas vara viktiga så som tillgänglighet på dagisplatser och lediga jobb i närområdet, hade vi tyvärr inte tillgång till.

Bakgrund:Efter mastektomi upplever kvinnor inte bara att deras kropp förändras men även deras kvinnlighet och sexualitet. Detta påverkar identitetskänslan och i sin tur hennes vardag, sociala relationer och roll i samhället. Inom sjukvården finns svårigheter med att uppmärksamma och behandla dessa upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudie baserad på sammanställning av vetenskapliga artiklar. Resultat: Efter mastektomi upplevde kvinnor förlust och saknad av bröstet/brösten och att en del av deras identitet har tagits bort. Många upplevde sin kropp som grotesk och vanställd och hade svårt att acceptera sin kropp. Intimiteten och relationen till andra människor påverkades både positivt och negativt. Oro inför partnerns reaktion ledde till försämrad sexuell hälsa. Kvinnor som fick stöd av sin omgivning upplevde att det underlättade bearbetningen av situationen. Många upplevde lättnad då hotet om bröstcancer inte fanns kvar, detta var vanligast förekommande efter förebyggande mastektomi. Konklusion: Kvinnors upplevelser efter mastektomi kan vara så väl positiva som negativa. Därför är det viktigt att sjuksköterskan utgår ifrån en individanpassad omvårdnad. Ett stort problem är att sexualitet och intimitet förbises inom vården, vidare forskning om hur detta kan förbättras är nödvändigt.

Syftet med vår studie är att undersöka kvinnors upplevelser av att åldras i relation till kropp och utseende. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat sex kvinnor i åldrarna 63-92 år. Vi har valt att tolka materialet genom en hermeneutisk ansats där teman som ”accepterat” respektive ”färglös” där färglös innebär att förlust av färger på hår, ögonbryn och läppar identifierats. Som teoretisk referensram har vi använt SOK-modellen, selektiv optimering med kompensation som beskriver en generell anpassningsprocess och den modellen gav oss verktyg att urskilja de olika strategier som kvinnorna individuellt använde sig av för att hantera åldrandeprocessen. Resultatet visar att alla sex informanterna accepterat de kroppsliga förändringar som åldrandet medfört. De försöker aktivt upprätthålla god hälsa genom fysisk aktivitet, val av hälsosammare kost och/eller helt enkelt att acceptera att kroppen har förändrats och sätter hinder för aktiviteter som har kunnat genomföras tidigare när kroppen var yngre och smidigare. Vi ser också i vår studie att alla sex informanterna delar upplevelsen av att bli ”färglösa” som innebär förlust av färger av hår, ögonbryn och läppar. Alla informanterna accepterar att förändras utseendemässigt och de kompenserar och förbättrar delar som de känner sig missnöjda med.

No description available.

Eight out of ten Swedes has once in a while pain in the back, neck or shoulders. This often depends on inactivity and monotonous work under a long time. Pain affects us mentally since the body and mind affect each other, which can lead to an evil circle of pain and depression. A typical imbalance in an office worker with the arms in front of the body while working is that the muscles on the front of the trunk will be shortened, since they never work with their full length and become strong because of the constant use. On the other hand, the muscles on the back of the trunk will be weakened and elongated, since they are working in an extended and static position. The purpose of this study was to examine if it is possible, under a six week period, to get an improved posture in the shoulder region and to get an improved self experienced health. The investigation contained nine middle aged office working women. A posture and a functional analysis were carried out. The functional analysis consisted of two tests that investigated lateral rotation in the shoulder and the relationship between the scapula and the trunk. After the tests were carried out the pictures taken was compared before and after the training period and the changes was noted. The result on this project shows that it is possible for office working women to get an improved posture, movement and coordination in the shoulder within a period of six weeks. It also shows that it is possible to get an improved self experienced health under the same conditions.

The subject of my thesis is what I have chosen to call the “action babe cinema” of the 21st century, essentially action-movies featuring a female heroine in the lead role. Inspired by the theories of Vladímir Propp, author of Morphology of the Folktale, I have tried to reveal the underlying structure of these films. I have chosen eleven films which form my material, and from these extracted a number of functions (which means the actions of a character), that reoccur frequently. The heroines’ transformation can be seen as a central theme of the action babe cinema, and I have divided the films into two groups depending on the course of the transformation, either from soft to hard or the other way around. One of my findings is how there seems to be a constant need to explain the hard and tough characteristics of the female action-heroine, implying that it isn’t a natural trait for a woman. The functions have been further visualised and exemplified throughout the text, and I have found that the functions tend to be repeated in a similar pattern depending on which group they belong to. I also use the functions in an extended analysis of Kill Bill vol. 1 and Kill Bill vol. 2. The application of Propp is discussed and I present my point of view on the subject. Finally I discuss the results of my study, and what binds these films together and set them apart.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförändringar efterlevs bland kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden som användes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingå i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och låta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vägleda, ge stöd och undervisa. Det är de tre sätt som sjuksköterskan handlar efter utifrån Orhems teori om omvårdnadssystem. Det som framkom i artiklarna var att vägledning stöd och undervisning från sjuksköterskor kan hjälpa patienterna att hitta en balans i sin egenvård och införa olika livsstilsförändringar i sin vardag. Det framkom även att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att få stöd av dessa eller signifikanta andra. Behovet av stöd i olika former var slutligen det som genomsyrade hela undersökningen.

The aim of this study was to examine how Tanzanian HIV-positive women experience their socioeconomic situation. Semistructured interviews were carried out and the number of interviewees was 15. Collected data was analysed according to a qualitative content analysis and resulted in an overarching theme; Struggle for survival and tolerable life. Important in the lives of the informants was the access to economic and social resources. The informants described access to economic resources as important because of the possibilty to support oneself and the possibility of a lower level of physical strain. Social resources gave the informants knowledge for a healthy lifestyle and mental support for inner strength. Further research is ought to examine how economic and social support is being comprehend and used, and with a particular weight on the social support because of lack of knowledge in this field. Research which is considering the men´s view of their situation is also important, since a change of the men´s situation could involve a change of the women´s situation.

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. Resultat: Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. Slutsatser: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.

Previous research often includes juridical, political, economical and historical aspects of the Sami population. The research about the Sami women are limited therefore is was important to investigate the living conditions of the Sami women. The purpose with the study was to investigate the living conditions of the Sami women from a culture- and reindeer-herding view in relation to social gender and the majority society. Four individual interviews were performed with women who worked with reindeer-herding in the Sapmi area in north of Sweden. The interview guide was semi-structured and the data were analysed with the phenomenological method Interpretative Phenomenological Analysis, which has a focus on subjective experiences. The results revealed that participants try to create a norm of practising reindeer-herding, in spite of the male norm and less physical strength. They experience that job sharing between genders has changed over time. The majority society was experienced as threatening due to diffused intentions for reindeerherding. / Mycket litteratur behandlar samerna ur juridiskt, politiskt, ekonomiskt och historiskt perspektiv. Forskningen om samiska kvinnor är begränsad och därför är det angeläget att undersöka samiska kvinnors levnadsvillkor. Syftet med denna studie var att studera samiska kvinnors levnadsvillkor i rennäringen i förhållande till socialt kön och majoritetssamhället. Fyra kvinnor som arbetar helt eller delvis med renskötsel intervjuades. Intervjuerna har varit semi-strukturerade och har utförts i norra Sápmi. Data analyserades med den fenomenologiska metoden Interpretative phenomenological analysis, som fokuserar på människors upplevelser av fenomen. Tvärtemot normen så visar resultatet att kvinnorna själva kan göra det möjligt att klara av att anta renskötarrollen, trots fysiska hinder, maskulinisering och strukturer. Renskötseln är uppbyggd som en manlig struktur och arbetsdelning har omvandlats under olika tider. Majoritetssamhället upplevdes som ett hot eftersom informanterna kände sig osäkra på dess avsikter med näringen.