No description available.

Bakgrund: Endometrios är ett kroniskt gynekologiskt ohälsotillstånd som drabbar cirka 10 % av alla kvinnor i världen. Kvinnor som lever med denna sjukdom upplever stora begränsningar i deras vardag när det gäller deras fysiska, psykiska och sociala liv. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa kvinnorna behöver kvinnor med endometrios dela med sig av deras upplevelser av att leva med sjukdomen. På så sätt kan sjuksköterskan hjälpa kvinnorna att hantera deras kroniska sjukdom och ge dem information och vägleda kvinnorna med endometrios. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sammanlagt tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Analysen utfördes av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning och en innehållsanalys med manifest ansats utfördes. Resultat: Tre huvudkategorier och fyra underkategorier bildades. Kategorierna var ”Leva med konstant smärta”, ”Längtan efter att få barn” och ”En hotad identitet”. Slutsats: Det framkom att kvinnor med endomterios upplevde att sjukdomen hade en negativ påverkan på deras liv. Endometrios påverkade deras sociala, psykiska och fysiska liv vilket hindrade dem från att leva ett vanligt liv. En vidare forskning i Sverige hade kunnat ge en bättre förståelse för kvinnors upplevelser av att leva med endometrios i Sverige.

Background: In Sweden, about 30% of the female population suffers from breast cancer. The disease leads to physical and psychosocial problems. The treatment has various side effects such as pain, hair loss and mastectomy. It is then the care staff’s responsibility to guide, advise and contribute with support to the women. Syfte: The aim of this review was to describe women’s experiences of living with breastcancer. Method: A literature review made with the help of ten qualitative articles that were searched for by different inclusion criteria’s in two databases that focus on nursing research and medical research, CINHAL and PUBMED. These ten articles have been analyzed based on Friberg’s analysis method. Results: The content of the articles resulted in five different themes (1) Worries about the diagnosis (2) Fear and pressure (3) Life changes (4) Family support (5) Body changes Conclusion: The results show that breast cancer was a life-changing experience as many aspects of women's lives changed, both positively and negatively. They experienced feelings of, anxiety, confusion, depression and insecurity at the diagnosis of breast cancer as they never thought they would get the disease. Support from family and care staff as well as a good relationship with the nurse in charge was appreciated and encouraged by the women.

Bakgrund: De flesta kvinnor som föder barn vaginalt får någon form av förlossningsbristning som i många fall påverkar kvinnan både fysiskt och psykiskt. Trots detta finns kunskapsluckor inom ämnet där diagnostisering, prevention och behandling ligger i topp och ger en ofullständig vård för de drabbade kvinnorna. Genom att barnmorskan får ökad kunskap gällande vårdandet av kvinnor med förlossningsbristningar så stärks vården och blir mer pålitlig för de som drabbas. Syfte:   Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av förlossningsbristning. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design där 12 vetenskapligaartiklar använts. Dessa söktes fram via databaserna Pubmed samt Cinahl. Resultat: Deltagarna upplevde att de förlorat en del av sig själva genom att inte känna igen sin egen kropp då flera besvärades med urininkontinens och underlivet kändes annorlunda. Deltagarna upplevde fysisk smärta vid samlag eller fysisk aktivitet. Något som dessa kvinnor upplevde hämmar dem i sin vardag eller i sin relation till sin partner. Att inte kunna njuta av sex eller behöva avstå från sex är något som påverkar deltagarna och          sänker självkänslan. Deltagarna uppgav att bra bemötande och vårdpersonal som lyssnade och visade förståelse var viktigt för förtroendet till vården. Flera av deltagarna upplevde en normalisering av deras problem samt bristfällig information om deras skada. Slutsats: Deltagarna upplevde fysiska och psykiska besvär som exempelvis urinläckage och låg självkänsla efter sin förlossningsbristning. Bra bemötande och rätt hjälp från vården ansågs viktigt för kvinnorna. Genom att öka kunskapen i vården angående förlossningsbristningar skapas bättre förutsättningar för kvinnorna.

Denna studie fokuserar på kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD. Tidigare forskning har visat att flickor och kvinnor med ADHD ofta har dolda symtom som gör att de blir förbisedda och utan diagnos under en längre tid, som i sin tur leder till en rad konsekvenser. Fortsättningsvis visar tidigare forskning att det inte forskats om flickor och kvinnor med ADHD i samma omfattning som pojkar och män. Syftet med studien är således att lyssna till kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen, särskilt till upplevelser av bemötande i relation till diagnosen under skoltiden och arbetslivet och vilken betydelse det har fått i deras liv. Ytterligare en aspekt som studeras är kvinnors upplevelser av att leva med diagnosen ADHD i relation till kvinnliga könsnormer. Den insamlade empirin består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga informanter mellan åldrarna 19–42 år. Materialet analyseras med hjälp av delar av Erving Goffmans stigmateori och Judith Butlers genusteori. Resultatet visar att vad gäller bemötande under skoltiden har kvinnorna blivit bemötta, icke-bemötta eller aktivt icke-bemötta i relation till sin diagnos. Betydelsen av att inte blivit bemött har bland annat resulterat i svårigheter med att klara av studier och i dålig självkänsla. Resultaten visar också att tidigare erfarenheter av bemötande för ens ADHD på arbetsplatser påverkat hur man ställer sig till att berätta om sin diagnos för andra. Studiens resultat har även visat att kärnsymtomen för ADHD utmanat de kvinnliga könsnormerna. Flera upplever symtomförändringar i vuxen ålder, detta har diskuterats som ett möjligt utfall av en könad socialiseringsprocess, “mognadsprocess” eller medicinering. Att vara kvinna med ADHD har också inneburit att de länge varit förbisedda, detta gäller både de som agerat i enlighet med de förväntade könsnormerna såväl som de som haft “vanliga” ADHD-symtom.

Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Mastektomi är denvanligaste kurativa behandlingen i samband med bröstcancer som innebär att hela bröstet tas bort. Enmastektomi kan påverka kvinnors kroppsliga funktion men även det fysiska utseendet och kan innebäranya utmaningar för kvinnor, då kroppsbilden kan påverkas av långvarig sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva kroppsbilden hos kvinnor efter en mastektomi. Metod: Studien är utformat utifrån Roséns (2017) process. Databaserna som användes var Cinahl ochPubMed. Urvalsprocessen genomfördes med relevansgranskning av titel och abstract ochfulltextgranskning samt en avslutande kvalitetsgranskning i enlighet med Forsbergs och Wengströms(2016) granskningsmallar. Utifrån urvalsprocessen inkluderades 10 vetenskapliga artiklar till studiensresultat. Resultat: Resultatet presenteras i 4 teman; Förlust av kvinnlighet, förändrat utseende, minskatsjälvförtroende och acceptera den nya kroppen.Slutsats: Kroppsbilden påverkas på olika sätt och kvinnan ställs inför utmaningar psykiskt och fysiskt.Genom att bidra till en ökad förståelse om kroppsbilden efter en mastektomi kan vården utveckla stödjandeomvårdnadsåtgärder för att hjälpa kvinnor återfå en positiv kroppsbild. Fortsatt forskning behövs. / nej

Detta examensarbete lyfter fram feminism i relation till socialt arbete. Mitt syfte var att se huruvida feminism är en del av den könsseparatistiska missbruksvården. Om könsseparatismen är feministisk samt om det finns en förändrigsträvan i arbetet. För att besvara mina frågeställningar har jag samlat in material samt genomfört tre temastrukturerade intervjuer. Mina informanter arbetar eller har arbetat inom den könsseparatistiska missbruksvården. Jag har i min uppsatts använt mig av radikalfeministisk teori och utifrån den lyft fram begreppen medvetandehöjning och separatism. Min studie visar att trots att det sociala arbetet till stor del kan kategoriseras som en normaliserande praktik så har feminism och då med fokus på radikalfeminism en plats inom den könsseparata missbruksvården. Min slutsats är att feminism får ett påtagligt utrymme då man genom könsseparatismen betonar betydelsen av att vara kvinna.

Bakgrund: Missfall definieras som en spontan utstötning eller avslutande av en graviditet fram till graviditetsvecka 21+6. Symtom kan vara buk- och ryggsmärta samt vaginal blödning och orsaker beror i två tredjedelar av fallen på kromosomavvikelser hos fostret. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov av omvårdnad likväl som de psykiska, andliga och sociala behoven. Patienten ska genom sjuksköterskan få bli delaktig i vården genom vägledning och stöttning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med missfall. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och valdes ut i linje med arbetets syfte. Artiklarna hämtades från Cinahl och PubMed med sökord som var relevanta för syftet. Alla artiklar har analyserats enligt en integrerad analys. Resultat: Resultatet beskriver kategorin känslan av lidande. Kvinnorna upplever känslor i form av förlust, sorg, minskad livskvalitet och även symptom på psykiska tillstånd. Diagnoserna depression, ångest och PTSD var inte det vanligaste hos kvinnorna som genomgått missfall, men en del av kvinnorna drabbades av detta. Det var allt vanligare med känslor av förlust och sorg. Slutsats: Upplevelserna hos kvinnor var till stor del likt varandra i form av känslor av sorg och förlust, minskad livskvalitet och psykiska tillstånd som diagnostiserats. Resultatet har en stor betydelse för framtida bemötanden av kvinnor som genomgått ett missfall eftersom det ger en ökad förståelse kring upplevelsen av ett missfall. Detta kommer leda till en tillämpning i praktiken där vårdpersonalen på ett lättare sätt kan bemöta dessa kvinnor på ett personcentrerat sätt.

Bakgrund: Kroppsuppfattning är individens egen syn på sin kropp och utseende. Kroppsuppfattning påverkas inte endast av hur kroppen ser ut utan även av sitt mående och kan påverkas av olika faktorer. Kvinnor beskriver sin kroppsuppfattning som en mental bild av kroppen som påverkas av sociala stereotyper som individen upplevt. Hysterektomi innebär borttagandet av livmodern. Hysterektomi kan leda till mer klimakteriebesvär och påverka fertiliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter en genomförd hysterektomi. Metod: Roséns (2017) granskningsprocess har använts för att utforma litteraturstudien. Induktiv analys användes vid databearbetning och analys. Cinahl och PubMed har använts vid litteratursökningen. Sju artiklar valdes ut och relevans- och kvalitetsgranskades utifrån Forsberg och Wengströms (2020) mallar. Resultat: Tre huvudteman identifierades: “Känslan av en ofullständig kropp”, ”Känslan av att förlora sin kvinnliga kropp” och “Känslan av att bli fri”. Resultatet visade att vissa kvinnor upplevde att de förlorat sin kvinnliga kropp och att kroppen upplevdes som ofullständig. Andra kvinnor upplevde förbättrad kroppsuppfattning på grund av frihetskänsla efter att blivit av med ett sjukt organ. Slutsats: Kvinnors kroppsuppfattning förändrades efter hysterektomin. Tidigare besvär, syn på fertilitet, kvinnlighet och utseende påverkade kroppsuppfattningen negativt eller positivt.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Sjuksköterskor ansåg att samtliga kvinnr bör screenas för våld i nära relation. Faktorer som hindrade sjuksköterskor från att utföra screening var; tidsbrist, brist på avskilt utrymme för samtal, otillräcklig utbildning och kunskap. Inställningar och attityd kunde vara avgörande för vilken hjälp och stöd som de våldsutsatta kvinnorna fick. Diskussion: Samtal i avskild miljö med kvinnor som misstänkts ha varit utsatta för våld i nära relation borde vara möjligt för sjuksköterskor. Det fanns ett ökat behov av kunskap för att kunna ge adekvat vård till kvinnor som utsatts för våld i nära relation, vilket borde tillgodoses av arbetsgivaren. Slutsats: Att medvetandegöra sjuksköterskor om våldsutsatta kvinnor kan bidra till kunskap , förbättra hjälp och stöd till dessa kvinnor. Förbättringar behövs inom området, till exempel riktlinjer och vårdprogram, som kan utgöra ett värdefullt stöd för sjuksköterskor.