Ingen ska omkomma eller skadas svårt till följd av brand. Så lyder den nollvision som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap har formulerat för brandskyddsområdet. Visionen ingår i en nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilde och innehåller förutom vision tydliga mål. Ett målstyrt arbete måste vägledas av kunskap om problemets omfattning, orsaker och riskfaktorer. Likaså är det av stor vikt att ha kunskap om den historiska utvecklingen och rådande trend. Syftet med denna licentiatuppsats är att undersöka förekomst och historisk utveckling av brandrelaterade dödsfall Sverige. Data från tre olika nationella register har använts: Dödsbrandsdatabasen, Dödsorsaksregistret, och Registret över rättsmedicinska undersökningar. Vi har härigenom kunnat visa att den rutinmässigt framtagna statistiken från enskilda register systematiskt underskattar den verkliga situationen med 20-25%. Den historiska analysen visar att risken att omkomma genom brand har mer än halverats under de senaste 60 åren i Sverige. Den största minskningen gäller små barn och det är idag mycket ovanligt att små barn omkommer i brand. Risken har inte minskat i samma utsträckning bland äldre och en åldrande befolkning innebär att denna grupp måste prioriteras i framtida brandskyddsarbete.

The use of Linked Data to model and visualize complex information entails usability challenges and opportunities to improve the user experience. This study seeks to enhance the user experience of a product information tool which is developed with Linked Data approach. The research was carried out in an industrial setting and follows the case study paradigm. It consists of 1) user research and literature review to define design requirements, 2) prototyping, and 3) usability testing. The user research produced a list of user experience issues which were in turn translated into design requirements by reflecting on related research and following the user's needs and goals. The design requirements formed the design elements which are embedded into the development of low- and high-fidelity prototypes. Next, usability evaluation of the final high-fidelity prototype examined the extent to which the design decisions could optimize the Linked Data visualization. The results show that several design decisions, such as adding interaction dynamics and the use of rich color representation, could indeed improve it. Also, in terms of general information and visual notation, the shift from UML diagram to node-links diagram received positive feedback from the users. But both node-links diagram and UML diagram received similar scores for the effectiveness and efficiency. / Användningen av Linked Data i syfte att modellera och visualisera komplex information medför både utmaningar och möjligheter för förbättringar när det kommer till användarupplevelsen. Denna studie strävar efter att förbättra användarupplevelsen av ett produktinformationsverktyg som utvecklats med Linked Data-tekniker. Studien är en fallstudie som genomfördes i en industriell miljö och består av: 1) användarundersökning och litteraturöversikt för att definiera designkrav, 2) prototyputveckling, och 3) användbarhetstester. Användarundersökningen resulterade i en lista av problem relaterade till användarupplevelsen, vilken i sin tur översattes till designkrav genom reflektioner kring både tidigare forskning och användarnas behov och mål. De identifierade designkraven utgjorde sedan grunden för de designelement som inkluderades i utvecklingen av High and Low-fidelity-prototyper. Därefter utvärderades i vilken utsträckning de nya designelementen i den slutgiltiga High-fidelity-prototypen kunde förbättra datavisualiseringen. Resultaten visar att designbeslut som att inkludera interaktionsdynamik och rik färgrepresentation kan förbättra användarvänligheten av systemet. Även om både tillvägagångssätt som UML-diagram och Node-Link-diagram fick likartade resultat när det kom till effektivitet, gav skiftet från UML-diagram till Node-Link-diagram en mer positiv respons från användarna när det kom till generell information och visuell notation.

This thesis explores the debate surrounding BIBFRAME (Bibliographic Framework) in a listserv provided by the Library of Congress (2011-2022). A combined qualitative and quantitative content analysis revealed tensions in the forum between those who prefer MARC (Machine-Readable Cataloging) and those who prefer BIBFRAME. From a theoretical perspective, these tensions are explained as originating in a conflict between two incommensurable bibliographic paradigms. It is argued that standards like MARC, AACR (Anglo-American Cataloging Rules) and ISBD (International Standard Bibliographic Description) belong to a ”record-based” paradigm whereas BIBFRAME, FRBR (Functional Requirements for Bibliographic Records) and RDA (Resource Description and Access) belong to an ”E-R” paradigm, based around the concepts of entities and relations. The results revealed that the debate is made up of two distinct dimensions: one theoretical technical and one social. The theoretical-technical tensions are, in turn, shown to revolve around two questions: whether MARC is obsolete and whether BIBFRAME is the right way forward. The social tensions stem from a divide between the library community and the IT people. The results provide evidence on the need for clearer communication on BIBFRAME, regarding its goals and design choices. Likewise, there is need for a closer integration between the library community and the IT world.

Jordens befolkning beräknas öka med 2 miljarder människor fram till år 2050. Samtidigt som befolkningsmängden ökar kommer befolkningstätheten i städerna öka. Det gör att städerna måste bli smartare och mer hållbara för att klara av befolkningsökningen. Information- och kommunikationsteknik (ICT) kommer att vara en stor del i att göra städerna smartare genom att kommunicera med invånare men även mellan olika system inom staden. Två system i staden som kommer att behöva kommunicera är Geografiska Informationssystem (GIS) och Byggnadsinformationsmodeller (BIM). För att systemen ska kommunicera krävs att informationen är maskinläsbar. Ett sätt att göra det på är att använda World Wide Web-grundaren, Tim Berners-Lee´s, koncept om semantiska webben. Semantiska webben möjliggör att datorer kan förstå innebörden och semantiken i informationen som lagras på semantiska webben. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur semantisk webbteknik kan användas vid integration av BIM- och GIS-data. De frågor som besvarat under arbetets gång är hur GIS och BIM beskrivs med semantisk webbteknik och hur det är möjligt att visualisera BIM- och GIS-data från samma databas. För att uppnå syftet och besvara frågorna har en explorativ och kvalitativ metod använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att författaren skulle bygga upp en förståelse kring den semantiska webben och hur BIM- och GIS-data är uppbyggt. Efter litteraturstudien översattes teorikunskaperna till verklighet genom att sätta upp en semantisk databas och konvertera GIS- och BIM-data till den semantiska webben. Resultatet visade att både BIM- och GIS-data kunde konverteras och lagras på den semantiska webben. För att konvertera och lagra geografiska information användes Open Geospatial Consortiums (OGC) ontologi GeoSPARQL. För BIM användes World Wide Web Consortiums (W3C) framtagna ontologi för byggnader Linked Building Data (LBD). Vid visualisering av data från databasen användes RDF2Map för att visualisera GIS-data men inget sätt för att visualisera BIM-data direkt från databasen identifierades. För att analysera resultatet genomfördes en fallstudie på riktiga projektdata. Projektdata hämtades från Swecos projektering av en pumpstation vid återöppningen av dagbrottet i Svappavaara åt LKAB. Fallstudien gav resultatet att geografisk information kan konverteras, lagras och visualiseras på den semantiska webben. Byggnadsinformationsmodellen som användes i projektet i Svappavaara var enbart till för visualisering och därför innehöll inte geometrierna någon information utöver geometrierna. På grund av detta lyckades inte någon konvertering göras till LBD. Slutsatsen från examensarbetet är att geografisk information är möjligt att lagra och visualisera på den semantiska webben men att visualiseringen bör utvecklas till att använda GeoSPARQL för att säkerställa korrekta geometrier. Byggnadsinformationsmodeller kan lagras på den semantiska webben men visualisering är inte möjlig direkt från databasen. Lagringen av BIM är även begränsad av hur stor modellen är, vid modellstorlek över 46 megabyte klarar ej konverteraren av att konvertera. Ytterligare slutsatser från examenarbetet är att vid projektering av en BIM-modell måste information lagras på rätt sätt i modellen och att det är viktigt att ingen information går förlorad vid export. / The population of the earth is calculated to increase by 2 billion people by the year 2050. As population increases, urban densities will increase. To manage all the people cities must become smarter and more sustainable. Information and communication technology (ICT) will be a major part of making the cities smarter by communicating with residents, but also for different systems within the city. Two examples of systems that will need to communicate are Geographical Information Systems (GIS) and Building Information Models (BIM). For the systems to communicate, the information need to be machine readable. One way to do this is to use the World Wide Web founder, Tim Berners-Lee´s, concept the semantic web. Semantic web enables computers to understand the meaning and semantics of the information stored in the semantic web. The purpose of this thesis has been to study how semantic web technology can be used for integration of BIM and GIS data. The questions answered during the work are how GIS and BIM can be described with semantic web technology and if it is possible to visualize BIM and GIS data from the same database. To reach the purpose and answer the questions, an explorative and qualitative method has been used. First, a literature study was conducted to enable the author to build an understanding of the Semantic Web and how BIM and GIS data were built. After the literature study, the theory of knowledge was translated into reality by setting up a semantic database and transforming GIS and BIM data into the semantic web. The result showed that both BIM and GIS data could be converted and stored in the semantic web. To transform and store geographic information, Open Geospatial Consortiums (OGC) ontology GeoSPARQL was used. For BIM, World Wide Web Consortiums (W3C) ontology for buildings Linked Building Data (LBD) was used. RDF2Map was used to visualize GIS data from the database. However, no method to visualize BIM data directly from the database was identified. To analyze the result, a case study was conducted on real project data. The project data was obtained from Sweco's design of a LKAB pump station, at the reopening of the open pit in Svappavaara. The case study resulted in geographic information being transformed, stored and visualized on the semantic web. The building information model used in the Svappavaara project was only provided visualization and therefore the model did not contain any information of the geometries. Because of this, no conversion was made to LBD. The conclusion from the thesis is that geographic information is possible to store and visualize on the semantic web but that the visualization should be developed using GeoSPARQL to ensure correct geometries. BIM models can be stored on the semantic web, but visualization is not possible directly from the database. The storage of BIM is limited by the size of the model. Model larger than 46 megabytes was not able to be converted. Another conclusion from the thesis is that, when designing a BIM model, information must be properly stored and exported to ensure that no information is lost.

As of Today (2017) Geographic Information (GI) is a vital part of our daily life. With different applications like Google Maps it is hard to not get in contact with these platforms. Applications like Google are becoming more than just maps for us to find our way in the real world, they contain important data. As of now some of these datasets are kept by authorities and institutes with no connection to each other. One way to link this information to each other is by using Linked Data and more specifically when it comes to GI, Linked Geodata. By linking data together, information becomes connected, which can help the structure of Open Data and other data collaborates. It also enables ways to query the data to for example in search engines. This Bachelor of Science thesis has been conducted at KTH Royal Institute of Technology, in cooperation with Digpro AB. This thesis purpose is to examine whether the Linked Geodata is something to invest in. This was done by investigating current use to understand how Linked Geodata is implemented, as well to describe challenges and possibilities in respect to Linked Geodata. This is done by literature review and through interviews with personnel working with implementation of Linked Geodata. The result showed some implementations in the Netherlands and in Finland, also a private initiative from the University of Leipzig called LinkedGeoData. In Sweden authorities had explored the topic of Linked Geodata without any actual attempts to implement it. The biggest challenges was that queries did not supported all kind of spatial data, maintain the Linked Geodata consistent and find a way to fund the workload. The biggest possibilities were to create cooperation between authorities, integration and discoverability of data in search engines and to improve the environment for publishing open data, which could lead to an improved social and economic situation. After evaluation this thesis concludes that there is a lot of potential use for Linked Geodata. The most considerable possible use is for authorities with a larger amount of geodata especially regarding their publishing of Open Data and integrating their data to search engines to provide more advanced queries. The technology seems to have some problems, mainly the lack of support for spatial data and also problems with maintaining the connections. However the problems are not too severe in order to not invest in the technology. The technology just needs some improvements and more initiatives. / Idag (2017) är Geografisk Information (GI) en viktigt del av vårt dagliga liv. Med olika applikationer som Google Maps så är det svårt att inte komma i kontakt med sådana plattformar. Dem börjar bli mer än bara kartor för att hitta vart man ska. Idag är informationen i många fall inte knuten till varandra vilket betyder att informationen skulle kunna utnyttjas bättre om det var länkat. Ett sätt att länka sådan information och länka objekt till varandra är med Länkade Data och mer specifikt när det kommer till GI Länkade Geodata. Länkade Data kan sedan användas vid publicering av öppen data, för att berika mängden information. Det kan också användas för att förberedd webben för maskin läsning. Med detta menas att datorer ska kunna läsa av webben. Detta är en Kandidat examensarbete som har varit dirigerat av Kungliga Tekniska Högskolan, i samarbete med företaget Digpro AB. Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Länkade Geodata är något att investera i. Detta var utfört genom att ta reda på hur dagsläget ser ut i olika länder samt hur det är implementerat. Samt beskriva utmaningar och möjligheter med Länkade Geodata. Detta är utfört genom litteraturstudier och intervjuer med behörig personal som antingen arbetar inom Geodata sektorn eller med Länkade Geodata. Resultatet visade några implementationer i Nederländer och Finland samt ett privat initiativ av ett Universitet kallat LinkedGeoData. I Sverige hade institut utvärderat möjligheterna för Länkade Geodata samt kommit fram med riktlinjer, men ingen storskalig implementation har blivit gjord. De störst utmaningarna var hitta tillräckligt med stöd för alla typer av spatial data, underhålla det så kallade Semantiska Molnet samt fördela arbetsbörda och hitta en finansiär. Det största möjligheterna var att kunna skapa en samverkan mellan olika instituts data, integration och upptäckbarhet av information i sökmotorer samt en förbättrad miljö för publicering av öppen data som kan leda till social och ekonomiska förbättringar. Den här uppsatsen drar slutsatsen att det finns stor potential användande för Länkade Geodata. Det störst användningsområdet är för institut med stor mängder geodata speciellt när det kommer till användandet av att publicera Öppen Data och integrera information till sökmotorer för att möjligöra svårare frågeställningar. Tekniken har en del problem t.ex. med att bearbeta spatial data och att den är svår att underhålla. Dock är dessa problem inte graverande nog att stoppa investeringar i den. Tekniken behöver förbättringar och mer initiativ till bearbetning av den.

Currently, the development of embedded system requires a variety of software and tools. Moreover, most of this software and tools are standalone applications, thus they are unconnected and their data can be inconsistent and duplicated. This increase both heterogeneity and the complexity of the development environment. To address this situation, tool integration solutions based on Linked Data are used, as they provide scalable and sustainable integration across different engineering tools. Different systems can access and share data by following the Linked-Data-based Open Service for Lifecycle Collaboration (OSLC) specification. OSLC uses the Tracked Resource Set (TRS) protocol to enable a server to expose a resource set and to enable a client to discover a resource in the resource set. Currently, the TRS protocol uses a client pull for the client to update its data and to synchronize with the server. However, this method is inefficient and time consuming. Moreover, high-frequency pulling may introduce an extra burden on the network and server, while low-frequency pulling increases the system’s latency (as seen by the client). A push-based low-latency solution for the TRS protocol was implemented using Message Queue Telemetry Transport (MQTT) technology. The TRS server uses MQTT to push the update patch (called a ChangeEvent) to the TRS client, then the client updates its content according to this ChangeEvent. As a result, the TRS client synchronizes with the TRS server in real time. Furthermore, a TRS adaptor was developed for Atlassian’s JIRA, a widely-used project and issue management tool. This JIRA-TRS adaptor provides a TRS provider with the ability to share data via JIRA with other software or tools which utilize the TRS protocol. In addition, a simulator was developed to simulate the operations in JIRA for a period of time (specifically the create, modify, and delete actions regarding issues) and acts as a validator to check if the data in TRS client matches the data in JIRA. An evaluation of the push-based TRS system shows an average synchronization delay of around 30 milliseconds. This is a huge change compared with original TRS system that synchronized every 60 seconds. / Nuvarande inbyggda system kräver en mängd olika program och verktyg för att stödja dess utveckling. Dessutom är de flesta av dessa programvara och verktyg fristående applikationer. De är oanslutna och deras data kan vara inkonsistent och duplicerad. Detta medför ökad heterogenitet och ökar komplexiteten i utvecklingsmiljön. För att hantera denna situation används verktygsintegrationslösningar baserade på Länkad Data, eftersom de ger en skalbar och hållbar integrationslösning för olika tekniska verktyg. Olika system kan komma åt och dela data genom att följa den Länkad Data-baserade tjänsten Open Service for Lifecycle Collaboration (OSLC). OSLC använder TRS-protokollet (Tracked Resource Set) så att en server kan exponera en resursuppsättning och för att möjliggöra för en klient att upptäcka en resurs i resursuppsättningen. TRS-protokollet använder för tillfället pull-metoden så att klienten kan uppdatera sin data och synkronisera med servern. Denna metod är emellertid ineffektiv och tidskrävande. Vidare kan en högfrekvensdriven pull-metod införa en extra börda på nätverket och servern, medan lågfrekvensdriven ökar systemets latens (som ses av klienten). I det här examensprojektet implementerar vi en pushbaserad låg latenslösning för TRS-protokollet. Den teknik som används är Message Queue Telemetry Transport (MQTT). TRS-servern använder MQTT för att pusha uppdateringspatchen (som kallas ChangeEvent) till TRS-klienten. Därefter uppdaterar klienten dess innehåll enligt denna ChangeEvent. Vilket resulterar i att TRS-klienten synkroniseras med TRS-servern i realtid. Dessutom utvecklas en TRS-adapter för Atlassians JIRA som är ett välanvänt projekt och problemhanteringsverktyg. JIRA-TRS-adaptern tillhandahåller en TRS-leverantör med möjlighet att dela data via JIRA med annan programvara eller verktyg som använder TRS-protokollet. Dessutom utvecklade vi en simulator för att simulera verksamheten i JIRA under en tidsperiod (specifikt skapa, ändra och ta bort åtgärder rörande problem) och en validator för att kontrollera om data i TRS-klienten matchar data i JIRA. En utvärdering av det pushbaserade TRS-systemet visar en genomsnittlig synkroniseringsfördröjning på cirka 30 millisekunder. Detta är en stor förändring jämfört med det ursprungliga TRS-systemet som synkroniseras var 60:e sekund.