Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur yrkesrollen lärare mot fritidshem konstrueras av verksamma lärare mot fritidshem i intervjuer. Jag har granskat hur lärare mot fritidshem talar om den egna yrkesrollen och vilken bild som utifrån det framträder. Jag har även försökt undersöka om den bild som kommer fram av lärare mot fritidshem i forskningslitteraturen påverkar synen på den egna yrkesrollen genom att ställa frågor kring detta till de intervjuade. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsintervju som metod i detta arbete. Jag har tagit en fenomenologisk ansats för att på så vis förstå och få en inblick i de intervjuades livsvärld och perspektiv. I min studie har jag genomfört åtta stycken semistrukturerade intervjuer med lärare mot fritidshem för att samla in material. Som teoretiskt perspektiv har jag valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet och begreppen kontext och diskurs. Den tidigare forskning som jag har använt mig av i studien är forskningslitteratur som till stor del behandlar samspelet mellan skola och fritidshem. För att kort sammanfatta det resultat som jag har kommit fram till i min studie, så visar det sig att de intervjuade lärarna mot fritidshem beskriver en tillsynes dubbel bild av yrkesrollen. Då det i resultatet visar sig att yrkesrollen är tydlig i en kontext, inom fritidshemmet, men att den i mötet med skolan och dess kontext blir diffus. Detta p.g.a. omständigheter som lärare, arbetslag och skola, och detta i sin tur p.g.a. deras högre rang och status jämfört med lärare mot fritidshem. Utifrån resultatet så fann jag även att det finns en motstridighet inom lärare mot fritidshems yrkesroll, då den kan vara flera olika roller. En del av dessa roller har tidigare beskrivits i litteraturen (Haglund, 2004) som assistenten, fostrare, förnyare och efterföljare. I mina resultat fann jag rollen som assistent men jag fann även en helt ny roll: förrädaren, vilket kan ses som ett nytt tillskott till dessa roller. I resultatet framkommer det även att lärare mot fritidshem uttrycker att de inte upplever att de påverkas av den bild som framkommer av yrkesrollen i forskningslitteraturen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa har påverkats av kursplanens omformuleringar mellan åren 1962 och 2013, samt undersöka hur lärarna har arbetat med de olika kursplanerna. Hur har styrdokumenten förändrat undervisningen av skolidrotten mellan åren 1962-2013? Hur har yrket som idrottslärare förändrats genom åren på grund av omformulerade kursplaner? Metod Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie och baseras på intervjuer för att på så sätt skapa en uppfattning om hur några utvalda lärare i ämnet idrott och hälsa har arbetat med undervisningen, samt hur de uppfattat ämnets förändring över tid. Studiens huvudfokus ligger på kursplanerna inom ämnet idrott från Lgr-62 och fram till dagens kursplan Lgr-11. I studien har tre före detta idrottslärare, samt två fortfarande verksamma idrottslärare intervjuats. Resultat/Slutsats Till en följd av kursplanernas förändringar har undervisningen i idrottsämnet gått från att vara ett rent kroppsövningsämne till att bli ett ämne där teori och praktik förenas, och samspelar med varandra. Idrottslärarens uppgift är numera att göra eleven medveten om betydelsen av hälsa och välmående, samt vikten av fysisk aktivitet under hela livet. Huvudmomenten har förändrats från att vara specifika idrottsaktiviteter, till att vara hela aktivitetsområden, vilket öppnar upp för att idrottsläraren själv kan besluta om vad som ska realiseras under idrottslektionerna. Undervisningens moment var i kursplanen från 1962 bestämt till de traditionella ämnesaktiviteterna, men är i kursplanen från 2011 inte bunden till några specifika aktiviteter. Idrottsläraren kan inte längre läsa sig till hur undervisningen ska genomföras, utan måste anpassa aktiviteterna så att eleverna ges möjlighet att uppvisa de kvalitéer som efterfrågas i kursplanen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

I denna studie undersöks syn på professionalism i tre länder, Sverige,  Tyskland och Belgien. Syften är att se hur lärarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten påverkar deras självbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen. I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsätt på professionalism i internationell litteratur. Med förändringen i samhället de senaste åren har även här utvecklats en ny syn på professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande på skolor och lärare. Vissa forskare kräver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tänkande med anpassningen till de nya förhållandena. Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar. Lärarna intervjuades personligen, delvis per telefon. Inspelade intervjuer transkriberades ordagrant. Jag valde lärarna från olika bakgrund, kön och åldersgrupp. I studien undersöks lärarnas uppfattning om professionalism i yrket och vilken roll erfarenhet spelar i deras syn. Relationen mellan lärarna och staten och i vilken mån staten uppskattar sina lärare genom lönen tas upp som en viktig fråga. Studien undersöker också i vilken utsträckning lärarna känner sig uppskattade av samhället, kolleger, elever och föräldrar, och av media. Slutligen tas frågan om kunskapsförmedling och mentorskapet/coaching upp. Det finns många likheter i åsikterna hos lärarna i de tre länderna. Det jag mest vill uppmärksamma är synen på statens erkännande, i form av lön och hållning vis à vis mentorskapet. Vad beträffar statens erkännande ser svenska lärare sig undervärderade. Man anser att staten ingriper för mycket i lärarnas professionella arbete. Mentorsarbete betraktas i Sverige som viktigt men känns som överdrivet. Mentorsarbete i den omfattningen som i Sverige finns inte i Belgien och Tyskland. Här ligger tyngdpunkten på ämnesundervisning. Coaching betraktas som nödvändig, men i en mycket begränsad omfattning. Lönerna i Belgien och Tyskland ligger på ett tillfredsställande nivå, medan de ligger under lärarnas förväntan i Sverige. Således speglar lönen här en viss avsaknad av förtroende för lärarnas arbete.Avslutningsvis behandlas i diskussionen utmaningen med ekonomiseringen och globaliseringen av lärarnas värld och dessutom en ny utmaning på det digitala området. Arbetets slutsats är att lärarna behöver anpassa sig till de nya situationerna och lära nya färdigheter. Kompetensutveckling är ett grundläggande behov för utveckling av lärarprofessionen. Dessutom finns det en uppmaning till ökat förtroende och mer respekt för lärarnas professionalism från statens och mediernas sida för att locka nya lärare till jobbet och därmed säkra en framtida kompetent och professionell undervisning. Det behövs också ett starkt lärarförbund för att försvara lärarnas professionalism, deras status och privilegier så att lärarna får mer inflytande över sin egen arbetssituation.

Examensarbetets syfte är att studera hur nyexaminerade grundskole- och gymnasielärareupplever sig ha beredskap för sitt kommande yrkesliv.Studien har genomförts med fem semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet haranalyserats utifrån en fenomenografisk ansats där vi har försökt finna likheter och avvikelseride intervjuades uppfattning angående sin beredskap. Vi har även undersökt likheter ochskillnader mellan de intervjuades uppfattningar och de komplexa problem somlitteraturstudien belyser.Samtliga intervjuade lärare uttrycker att de inte kände sig förberedda för yrkesrollen. Definner en trygghet i sina ämneskunskaper de fått från utbildningen men saknar beredskap förexempelvis konflikthantering och dokumentation. Det finns likheter i de intervjuadesuppfattningar kring vilka saker som var mest komplexa. Respondenternas svar indikerade attden komplexitet som de mötte som nya lärare enbart stämde in på en del av de problem somlitteraturen belyser.

<p>Lärarexamen</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med vår uppsats kan beskrivas som varande att undersöka fyra lärares definition av och resonemang kring historiemedvetande. Vidare ville vi även medvetandegöra oss om hur dessa fyra gymnasielärare i historia arbetar med att utveckla elevernas historiemedvetande i sin undervisning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer ur vilka vi induktivt uttolkat svar på ovanstående frågor. Studien visade på att de lärare som intervjuades besatt en hög grad av medvetenhet om och insikt i begreppet historiemedvetande, vidare gav också respondenterna prov på ett flertal uppslag kring hur utvecklandet av historiemedvetande kan implimenteras i densamma. Studien gav också en diversifierad bild av dessa lärares syn på historiemedvetandets värde, nödändighet och funktion. De metoder för utvecklandet av historiemedetandet som ivrigast förespråkades var användningen av diskussion, dialog och dialektik som medel för arbetet med skapandet och upprätthållande av ett historiemedvetande. Ytterligare någonting som framhölls var värdet av att arbeta med strategier för motivering och lustbetong i undervisningen. Slutligen fann vi mellan respondenternas svar och relevanta styrdokument och pedagogisk teori en hög grad av korrelation.</p>

I dagens arbetsliv är lärarkåren en yrkesgrupp som är utsatt för stor press och stress. Detta bottnar i ett förändrat arbetsliv och skolans nära koppling till politiken. Den förändrande skolan leder till att lärarna får ökade psykiska och sociala besvär. Lärarnas situation är mycket omdebatterat med fokus på de ökade kraven för administration samt hur den generella arbetsbördan ser ut. Intresset för studien har varit att uppmärksamma stress, upplevelsen av administration samt hur den obesvarade frågan kring hur arbetslivserfarenheten torde påverka dessa områden. Detta har lett fram till syftet att undersöka olika påverkansfaktorers betydelse för upplevelsen av stress i arbetslivet. Studien baseras på en enkätstudie bland grundskollärare i årskurserna 1-9 i Uppsala och Knivsta kommun. För att få förståelse för enkätsvaren har tre modeller och begreppsliga referensramar använts. Dessa är Karasek och Theorells Krav- och kontrollmodell, Aronssons Kontroll inom en situation respektive kontroll över en situation samt Semmer med fleras Stress-as-offense-to-self. Studiens resultat visar att grundskollärarna upplever till störst del höga krav och låg kontroll som bekräftar att läraren är en stressad yrkesgrupp som verkar i en spänd arbetssituation. Lärarens situation består av tidspress och en låg möjlighet att kontrollera sin arbetssituation, där påverkansfaktorn attityd till administration har ett samband med stressupplevelsen. Däremot torde arbetslivserfarenhet inte påverka stressen hos läraren.  Grundskollärares inställning till administration är i det stora hela negativ eller kraftigt negativ.  Majoriteten anser att administrationen utgör en del av yrket och fyller en relevant funktion. Samtidigt har det framkommit en indikation på att vissa individer ser administrationen som en illegitim arbetsuppgift.

The aim of the study is to investigate the methods for literacy learning that teachers in grade 1 work with and how the teachers individualize their teaching to suit the pupils. The methods for literacy learning examined in the study are the phonic method, the whole-word method and “learning on the basis of speech” (LTG). To arrive at results, two group interviews and an individual interview were conducted. The interview responses show that the participating teachers and the authors cited in the study agree in their view of literacy learning and individualization, such as advocating a combination of methods to achieve good results in teaching.

Läraren behöver förhålla sig till många olika aktörer, lagar och regler i sin yrkesutövning. Samtidigt ska läraren bedriva lektioner där relationen till eleverna blir viktiga. Alla relationer innehåller utövning av makt och således också relationen mellan elev och lärare i klassrummet. Syftet med denna studie är att synliggöra och förstå maktrelationen mellan elever och lärare och vilka konsekvenser elevernas maktutövning får på undervisningen. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Foucaults resonemang om disciplin, normalisering och maktrelationer. Vår empiri har samlats in genom 10 stycken tematiskt öppna intervjuer. Empirin sorterades genom att vi skapade koder och kategorier utifrån vårt teoretiska ramverk samt den insamlade empirin. Vårt kodade material analyserades sedan genom att vi studerade relationen mellan teori och empiri. Vårt resultat visar att elever använder flertalet strategier i sin maktutövning gentemot lärare, som i sin tur leder till att lektioner och undervisning påverkas på olika sätt. Resultatet tyder också på att goda relationer är grundläggande för en lyckad undervisning. Studiens resultat bidrar till att ytterligare synliggöra elevers påverkansstrategier samt de informella maktrelationerna mellan elev och lärare genom att använda Foucault teoretiska resonemang om maktrelationer och disciplinär makt.

Aim The aim of this study is to examine how teachers in secondary school work with dance in physical education and which didactic challenges of teaching that appear. The following three questions will help to answer the study’s aim. What and why do teachers choose a specific content in dance? How do teachers work with dance? Which didactic challenges do teachers face in dance practice? Method We have used a qualitative method to be able to answer our aim and questions. Therefore, we have chosen to interview seven physical education teachers who work with dance in secondary school. We used a selection method called the snowball effect. The interview guide had semi structured interview questions to be able to control the conversation with eventually follow-up questions.   Results The study shows that teachers have used the cultural form of dance most of the time, mainly traditional Swedish folk dances, such as “Bugg” and “Waltz”. The teachers felt that they had to motivate more in dancing compared to other fields in the subject, because of old gender stereotypes and norms. The teacher’s interest for dancing, in combination with the student influence and individual adjustment and digital instruments, are important parts to be able to motivate the students for dance practice. The study shows the learning links together with the teachers’ assessment of the students and therefore the students’ grade got in focus instead of the specific learning. The teachers in our study pointed out that it’s in the interaction between teachers and students, and between students where the ability for learning increase the most.   Conclusions The teachers didactic challenges are motivation and driving force for how they choose to work and which content they use in practice. The cultural dance form premiers in practice, while the expressive dance form barely exist based on the subject’s traditions. The teacher needs to be both positive and flexible. Student influence, individual adjustment and digital instruments are leading factors how to motivate students and therefore promote learnings. The learning is interpreted through students’ grades. The learning object is presented as unclear for both teachers and students. / Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att studera hur lärare i högstadiet arbetar med momentet dans i idrott och hälsa och vilka didaktiska utmaningar som uppstår i undervisningen. Följande tre frågeställningar ska hjälpa till att besvara studiens syfte. Vad och varför väljer lärare ett visst innehåll i dans? Hur arbetar lärare med dans? Vilka didaktiska utmaningar ställs lärare inför när de undervisar i dans? Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Därmed har vi valt att intervjua sju stycken idrott och hälsalärare som arbetar med dans på högstadiet. Vi använde oss av urvalsmetoden snöbollseffekten. Intervjuguiden bestod av semistrukturerade intervjufrågor för att kunna styra samtalet med eventuella följdfrågor.   Resultat Studien visade att lärarna utför mestadels kulturella danser, främst traditionella svenska folkdanser som bugg och vals. Lärarna ansåg att de behövde motivera mer i dans jämfört med andra moment i ämnet, på grund av gamla stereotypa könsmönster och normer. Lärarens intresse för dans, tillsammans med elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel var viktigt för att motivera eleverna till undervisningen. I studien framkommer att lärandet har kopplats samman med lärarnas bedömning, vilket gjort att betyget har hamnat i fokus hos eleverna istället för själva lärandet. Lärarna i vår studie poängterade att det är vid interaktion mellan både lärare och elev, och mellan elever som störst möjlighet till att ett lärande sker.   Slutsats Lärarnas didaktiska utmaningar är motivationen och drivkraften till hur de väljer att arbeta och vilket innehåll de använder i undervisningen. Den kulturella dansformen premieras i undervisning medan den expressiva nästintill uteblir och det beror på ämnestraditioner. Läraren behöver vara både positiv och flexibel i sitt arbete. Elevinflytande, individanpassning och digitala hjälpmedel är ledande faktorer som stärker elevens motivation och därmed främjar dennes lärande. Lärandet tolkas till stor del genom elevernas betyg, då lärobjektet framställs som otydligt för både lärare och elever.