Syftet med den här studien har varit att undersöka hur fem lärare uppfattar och ser på begreppet historiebruk samt hur de menar att de tillämpar historiebruk i en undervisning. Tidigare forskning visar att begreppet historiebruk definieras, tillämpas och uttrycks på en mängd olika sätt. Skolinspektionen anser att historieundervisningen inte ger elever möjligheten att få träna sig i förmågan att analysera och resonera om historiebruk. Lärare uttrycker också en osäkerhet i hur en undervisning om historiebruk ska se ut. Forskning visar också att elever har svårt att tänka ab-strakt, som att ta sig mellan olika tidsdimensioner, vilket krävs för att kunna genomföra en analys av historiebruk. Av ovan nämnda anledningar avsåg denna studie att undersöka vidare på lärarnas förståelse om be-greppet historiebruk och hur de ser på att tillämpa historiebruk i historieundervisningen. Denna stu-die har därför intervjuat fem aktiva historielärare och därefter analyserat deras svar utifrån aktuell litteratur och forskning. Det huvudsakliga resultatet är att det finns en osäkerhet i hur man skall förstå själva begreppet histo-riebruk. Av intervjuerna framkommer att lärarna ger olika slags förklaringar till vad det är. Man för-står det till exempel som en förlängning av källkritik, att det är att se spår av det förflutna samt att det är själva syftet med historieundervisningen. På frågan hur lärarna ser på hur man kan tillämpa historiebruk i en undervisning anser lärarna att analys av historiebruk är en svår kognitiv process för elever i årskurs 7-9. Dessutom menar de att det krävs mycket goda förkunskaper för att kunna genomföra en analys om historiebruk.

Syftet med studien är att undersöka lärares genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok. Studien ämnar besvara om lärare väljer att läsa litteratur som utmanar den rådande genusordningen samt om lärare använder högläsningsboken för att synliggöra och diskutera genusfrågor med eleverna. Underlaget för undersökningen är baserat på enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med grundskollärare för de yngre åldrarna. Resultatet av undersökningen visar att de flesta deltagande lärare stödjer användandet av litteratur med utmanande könsmönster. Det finns ett fåtal lärare som motsätter sig att högläsningsboken ska innehålla utmanande genusroller. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet tyder på att de flesta lärare i undersökningen anser att genusmedvetenhet inför valet av högläsningsbok är viktigt. Detta betyder dock inte att det läses litteratur som utmanar den rådande genusordningen. De flesta lärare i undersökningen ansåg att diskussionen kring bokens innehåll var av störst betydelse.

Genom erfarenheter under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett hur mycket läromedel i matematik används och hur lite som egentligen analyseras. Den här studien syftar därför till att undersöka vad lärare anser om MatteSafari som läromedel och hur de arbetar med det ute i verksamheten. Tre intervjuer och två observationer har visat att lärarna känner sig besvikna över läromedlet eftersom det inte finns tillräckligt med uppgifter för att eleverna ska kunna lära sig olika strategier. Lärarna tycker också att materialet inte är tillräckligt anpassat efter styrdokumenten och i synnerhet kunskapskraven i matematik för årskurs tre. Under observationerna upptäcktes även skillnader i hur de arbetar med läromedlet och hur styrande läroböckerna är för undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i förskoleklass organiserar sin undervisning där matematisk problemlösning används samt hur lärarens attityder till matematisk problemlösning i förskoleklass kan återspeglas i deras val. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: På vilket/vilka sätt organiserar lärare i förskoleklass sin undervisning där matematisk problemlösning används? samt Vilka är lärarens argument för att elever ska arbeta med matematisk problemlösning i förskoleklass?. Svar på dessa frågor har sökts genom att samla in empiri från fem lärare på tre olika skolor. Både en observation och en intervju har genomförts med samtliga lärare. Resultatet visar att lärarna organiserar sin undervisning där problemlösning används genom att antingen planera för en lektion utifrån ett problem eller genom att problematisera verksamheten som pågår. Gemensamt för samtliga lärare är att diskussionen är en central del i all undervisning och man kan därmed säga att lärarna ser på elevernas lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Lärarna motiverar sitt val av undervisning med flera olika argument och gemensamt för samtliga är att de anser att problemlösning bör ha en plats i verksamheten. Föregående återspeglas i den undervisning som presenteras. / <p>Matematik</p>

Idrott och hälsa har präglats av momentet rörelse sedan ämnet introducerades i skolan. I samband med att Lpo94 infördes skulle ämnet få en tydligare hälsoaspekt. Men då läroplanen var otydlig gav det lärarna utrymme att själva tolka innehållet skedde inga större förändringar. I dagens läroplan Lgr11 står det däremot tydligare vad ämnet skall innehålla och en del stora teoretiska block finns med. Trots detta har ämnet, enligt skolinspektionen, inte förändrats nämnvärt. 94 procent av lektionsinnehållet riktar sig fortfarande åt momentet rörelse, som är ett av de tre huvudmomenten. Denna studie är baserad på sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på grundskolans senare år, i syfte att komma åt lärarnas uppfattningar om vilka faktorer som styr dem att arbeta som de gör. Studien utgår från Gunn Imsens utvidgade ramfaktorteori för att finna vilka ramar som enligt lärarna påverkar dem i undervisningen av ämnets teoretiska delar.Resultatet visar att lärarna uppfattar att det finns ett par gemensamma faktorer som styr dem i undervisningen. De är bland annat bristen på undervisningstid i förhållande till den stora mängd innehåll som finns i läroplanen som enligt lärarna tvingar dem till att prioritera bland innehållet. Vad gäller de resursrelaterade ramarna uttrycker lärarna att de saknar moderna hjälpmedel som övriga lärare på skolan ser som en självklarhet, dessutom saknas en lärobok som är uppdaterad och riktad mot ämnet. Lärarna i studien efterfrågar också tillgång till en teorisal i anknytning till idrottshallen. Studien bidrar till att skapa en förståelse för vilka de olika ramarna upplevs vara och hur de olika ramarna enligt lärarna styr innehållet på lektionerna i Idrott och hälsa. Den bidrar också till att ifrågasätta Imsens teori, där traditioner kring ämnet tycks fungera som en sjätte ram som påverkar undervisningen i Idrott och Hälsa.

This qualitative review concerns motivation out of a teacher’s perspective. The aim of this study is to illuminate how a few teachers work with motivational work in school and elucidate which traits and competences the teachers consider important for them as motivatiors to possess. The result is based on semi-structured interviews with four active teachers with junior school qualifications. The objective was to learn more about the teacher’s own experiences and opinions regarding the construct of motivation, motivational work and their own role as motivators. The result shows that the teachers themselves needs to find the substance at hand interesting to be able to efficiently motivate their students to learn. It’s also important for the teachers to create a good and positive classroom environment and use a personalized style of teaching where student’s prior knowledge and interests serve as a starting-point.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på några skillnader som finns i lärarutbildningen i Sverige och Finland ur ett policyperspektiv. I arbetet har vi valt att utgå från hur lärarutbildningen utvecklats över tid samt från de resultat som framkommit i PISA-undersökningar. Resultaten visar bland annat att finska elever har ett övertag gällande läsförståelse. Den svenska lärarutbildningen har genomgått ett flertal olika reformer (Richardson, 2004) medan den finska endast genomgått ett fåtal (Uljens, 1998).</p><p>Vi har intervjuat två informanter kopplade till lärarutbildningen, samt två informanter som innehar en ledande position inom PISA. Dessa muntliga och skriftliga intervjuer gav oss en uppfattning om vilka tankar och åsikter som finns kring lärarutbildningarna i de båda länderna, men också vad de tror ligger bakom de svenska lärarutbildningarnas låga status.</p><p>Samtliga informanter och litteratur pekar på att lärarutbildningen kan vara en bidragande faktor till de finska elevernas goda resultat i PISA-undersökningarna.</p>

<p>Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes med sju förskollärare och sju lärare. Syftet var att införskaffa kunskap om hur utomhuspedagogik används som arbetssätt i förskolan och skolan. Resultatet visade att de förskollärare och lärare som deltog i studien arbetar med utomhuspedagogik men i olika stor utsträckning och med olika mål. De menade att det handlade om ett intresse för huruvida de själva vill arbeta med utomhuspedagogik eller inte, men även om de kunskaper de besitter. Många lärare ansåg att förskolan använder sig av detta arbetssätt mer än vad skolan gör, några av lärarna tyckte att de har tydligare mål med vad de vill uppnå tillsammans med eleverna. Förskollärarna i sin tur förlitade sig mer till sin spontanitet istället för att ha någon direkt planering vid utomhuspedagogiken. Resultatet visade även att samarbete mellan förskola och skola inte är något som sker särskilt ofta. Detta var dock något alla visade intresse för och framöver skulle vilja vara delaktiga i</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasielärares syn och uppfattningar på vad störande beteenden hos elever i klassrummet är. Metoden som användes för examensarbetet är semistrukturerande intervjuer där jag använde mig av en intervjuguide. Resultatet är uppdelat i teman utifrån arbetets frågeställningar.  Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien ansåg att man uppfattar störande elevbeteenden som något som skapar en dålig arbetsmiljö för eleverna själva, klasskamraterna och för läraren. Man anser att man kan förebygga störande elevbeteenden genom att kontinuerligt arbeta med eleverna. Lärarna anser att man ska ha en god dialog och kommunikation med eleverna för att kunna förebygga störande elevbeteenden. / The purpose of this study is to examine what high school teachers perceive as disruptive behaviors of students in the classroom. The  study examines the measures and approaches used against disruptive behavior. The method that was used for this study is semi-structured interviews, where I used an interview guide. The results are divided into themes based on the project issues. The results shows that high school teachers that participated in the study,  perceived disruptive student behavior as something that creates a bad working environment for the students themselves, their classmates and the teachers. It is considered that to prevent disruptive student behavior, one has to continuously work with the students. The teachers believe that one should have a good dialogue and  communication with the students, in order to prevent disruptive student behaviors.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet meddemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av demokratiuppdraget: • att demokratiuppdraget innebär förståelse för hur demokratiskt liv är som en helhetssyn, • att demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande, • att demokratiuppdraget innebär att lära ett demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och • att demokratiuppdraget innebär demokratiskt bemötande och demokratiska relationer, och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med demokratiuppdraget: • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet, • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom läraren som demokratisk förebild och • att arbetet med demokratiuppdraget sker genom att engagera samhället Trots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av demokratiuppdraget samt arbetet med demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande demokratiuppdraget med kollegor och elever.