<p>I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.</p><p>Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer.</p>

No description available.

No description available.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Forskning visar att barn som vistas inomhus i trånga utrymmen med högt buller och dålig luft mår sämre än de barn som vistas utomhus oftare i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger tänker och deras resonemang till undervisning utomhus samt vilka faktorer som ligger till grund om lärarna väljer att gå ut eller stanna inne i sin undervisning. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer som gjorts med fem pedagoger på tre olika skolor. Resultatet av studien visade tydligt på att faktorer som tid, resurser och närhet till naturen spelar roll i valet om pedagoger väljer att hålla undervisning inomhus eller utomhus. Ett mönster framträdde tydligt i de olika pedagogernas tankar och synsätt. Pedagogerna är insatta och förstår vad inne och utemiljön har för betydelse för eleverna då konkreta exempel som luftens, rörelsers betydelse för elevers lärande framfördes under intervjuerna. Pedagogerna poängterade att luften gjorde eleverna piggare och de mår bra av att få röra på sig. Pedagogerna anser att man måste använda sig av de material som finns i naturen och att de är ute på matematiken, idrotten och naturkunskapen. Pedagogerna hade gärna velat gå ut oftare då alla utom en pedagog hade nära till natur och bra platser att vistas i. Olika faktorer som brist på personal samt tidsplaneringar gjorde inte det möjligt att undervisa utomhus i den mängd som pedagogerna hade velat.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ”tabubelagt”. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ”lägga sig i”.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.</p><p>Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering. Vi har också kommit fram till att fritidspedagoger/förskollärare i högre utsträckning än lärarna vill ha en bättre kunskap om hur man bör bemöta skilsmässobarn..</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka några elevers sätt att beskriva motivation. Hur de själva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsättningar så att eleverna kan tillägna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krävs att miljön är lärande och motiverande, men vad innebär egentligen det? Går det att påverka motivationen och hur gör man det i så fall? Motivation har blivit definierat och hanterat på många olika sätt genom åren och beskrivs av Giota (2002) som en av de svåraste uppgifter inom pedagogiken. För att få en förståelse om hur unga människor resonerar kring begreppet motivation genomfördes halvstrukturerade intervjuer med sex stycken elever på gymnasiet. Uppsatsen har inspirerats av en hermeneutisk ansats. Resultatet har diskuterats utifrån bakgrundslitteraturen, egna tankar och upplevelser. Deltagarna i undersökningen menar på att motivation är en positiv känsla och att den är någonting starkt. Motivationen går enligt deltagarna att påverka och det är lärarna som på olika sätt kan göra det i den dagliga verksamheten. En av deltagarna skiljer i sin syn på motivation från de övriga och menar att motivation inte alls går att påverka utan hänger samman med intresse.

Detta examensarbete grundar sig på en kvalitativ studie av fem lärare som är verksamma i skolår 7-9. Där lärarnas betydelse för värdegrunden utifrån läroplanen och hur de använder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar även upp saker som lärarna uppfattar hindrar det värdegrundsarbete som sker på deras skola. Lärarna har ganska liknande uppfattning om värdegrundens betydelse. De använder värdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid så uttalat. Läroplanen är inte något som studeras kontinuerligt, men lärarna är medvetna om att den finns. Det som framförallt uppfattas hindrar värdegrundsarbetet är tidsbrist. Detta kan kanske motverkas genom att värdegrundsarbetet läggs in på schemat, vilket också skulle bidra till att det blir mer kontinuitet i det arbetet som utförs på skolorna.