Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna arbeta mer genusmedvetet i verksamheten.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn ett antal förskollärare hade på utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med några lärare som arbetar på förskola. Data samlades in genom en enkät som svarades av 63 förskollärare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhållningssätt till utomhuspedagogik påminde om varandra. Resultatet visade också att respondenterna hade en positiv inställning till utomhusmiljön och använde sig av den på varierande sätt. Alla respondenterna ansåg att utomhusmiljön har betydelse för barns utveckling och lärande. Det framkom att respondenterna hade olika förutsättningar och möjligheter till att arbeta i utomhusmiljön. Resultat i denna studie har visat att lärare är medvetna om utomhusmiljöns fördelar och använde dem i förskolans verksamhet och dess aktiviteter. I vår kommande yrkesroll tänker vi ta vara på naturens möjligheter för att stärka barnen i deras utveckling och lärande.

Under vår tid på lärarutbildningen har vi tagit del av en omfattande mängd litteratur som behandlar hur lärare ska väcka och upprätthålla elevernas drivkraft och intresse för skolarbetet. Med hänvisning till detta uppstod frågan om vad som driverlärarnaoch vad som får dem att känna tillfredsställelse i sitt yrke. Syftet med denna uppsats blev av den anledningen att belysa de faktorer som är mest bidragande till att hämma eller främja lärares motivation och arbetstillfredsställelse. För att finna svaren utfördes en intervjustudie med kvalitativ ansats. Resultatet av intervjuerna diskuterades utifrån HerzbergsThe two factor theory. Den faktor som efter analys utkristalliserades som mest främjande visade sig vara umgänget med eleverna. Vidare konstaterades att de faktorer som uppgavs vara mest hämmande var elevernas vårdnadshavare samt den tunga arbetsbördan och orealistiska arbetsvillkor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur grundskolelärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med omotiverade elever, vilket ansvar lärarna anser sig ha att motivera eleverna samt vad lärarna tror det beror på att elever är omotiverade inför och under ämnet idrott och hälsa i skolan. 1. Hur arbetar idrottslärare med omotiverade elever? 2. Vems ansvar anser idrottslärarna det är att motivera elever? 3. Vad tror lärarna det beror på att elever är omotiverade i idrott och hälsa? Metod Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sex lärare samt observerat flertalet av dessa lärare på två olika skolor i södra Stockholm. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade de flesta. Jag hade inget bortfall, dock två återbud där ny tid planerades via telefon. Annars genomfördes alla intervjuer och observationer på utsatt tid och plats. Resultat Flera lärare arbetar med att motivera omotiverade elever genom att ha en dialog med eleverna eller att ringa och ta kontakt med föräldrarna. Flertalet lärare anser att föräldrar, lärare och elever tillsammans har ett ansvar att motivera elever. Det framkommer att det kan finnas flera olika orsaker till varför elever är omotiverade i idrott och hälsa. Bland annat kan det bero på att eleverna upplever en känsla av att inte räcka till och att inte vara tillräckligt duktiga. Slutsats Flertalet lärare menade på att deras samverkan med föräldrarna var väldigt betydelsefull för deras motivationsarbete. Det framkom att det var svårt att nå resultat med motivationsarbetet om elevernas föräldrar uppfattar att ämnet idrott och hälsa inte har någon större betydelse. Resultatet visade att lärarnas motivationsarbete varierar i stor utsträckning. Det uppges vara särskilt svårt att motivera elever som aldrig deltar i undervisningen. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011

Syftet med denna studie var att lyfta fram lärares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lärare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men även vad som krävdes av lärare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer även att synliggöra hur lärare fått utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men även hur lärare kan arbeta när de upplevt att det är problem med någon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lärare i grundskolan. Lärarna arbetade på låg- och mellanstadiet. Det har genomförts både enskilda intervjuer och gruppintervjuer och det är lärarnas tankar som synliggörs. I resultatet kan man ta del av hur lärare understryker sin vikt i relationskapandet till eleverna, lärare bör visa ett intresse för eleven och att skapa trygghet kan vara betydelsefullt arbete för lärare. Det är även viktigt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan lärare och elever när relationer skulle skapas. Det som kan krävas från läraren är bland annat en grundtrygget, lyhördhet och en tydlighet i sitt sätt att agera gentemot eleven. Att skapa en god atmosfär i klassen kunde vara av betydelse i relationsarbete. Några lärare berättar att första tiden i yrket var relationsskapandet till eleverna inte något de tänkte på, det var först senare lärare insåg vikten i det. Många lärare anser att de kände sig tryggare och lugnare i relationsskapandet efter en tid i yrket. Erfarenhet, kollegor och fortbildningar kan göra att lärare får kunskap om relationsskapande till eleverna. Om lärarna upplever problem med någon relation finns även då kollegor som stöttning.

I samtal med andra studenter under lärarutbildningen har frågor kring fritidshemmens förankring av verksamheten uppstått såsom: hur skapas mening för fritidshemseleverna? Syftet med arbetet är således att synliggöra elevernas möjlighet till meningsskapande på fritidshemmen.   I vår litteraturdel vill vi uppmärksamma faktorer som påverkar barns möjlighet att skapa mening i sin livsvärld. Detta kan ställas i relation till en stark tradition i fritidshemmen där personalens synsätt på eleverna och deras miljö hör ihop med ett modernistiskt perspektiv. Detta innebär fokus på elevens utveckling och färdigheter och att den pedagogiska miljön runt eleven inte granskas. Det postmoderna perspektivet hävdar å andra sidan att fokus bör ligga på själva processen och på vad som händer i elevens tankar ”just nu”. Detta perspektiv kräver att lärarna ser sig själva som nyfikna medforskare i processen. Perspektivet hävdar också att den pedagogiska praktiken kan se olika ut beroende på situation och elevernas intresse. Vidare är dokumentation ett viktigt redskap för att möjliggöra meningsskapande. I den kan lärarnas synsätt och arbetssätt synliggöras och granskas. Teoretiska perspektiv utgör således olika tolkningar av hur meningsskapande främjas eller hämmas. Miljö, traditioner och relationer är faktorer som skapar både möjligheter och hinder. I metodkapitlet berör vi ämnet utifrån intervjuer med verksamma lärare där deras tankar och erfarenheter framkommer. I vår analys av intervjuerna finns det spår av det traditionella moderna perspektivet men även av det postmoderna. Utifrån våra samtal med lärare i fritidshemmet och i relationen till litteraturen vill vi uppmärksamma att elevers meningsskapande är en pågående, föränderlig process som kan ges utrymme i fritidshemmet. Förutsättningen för detta är beroende av hur de vuxna ser på elever, kunskap och miljö.

Syftet med den här studien är att undersöka hur verksamma lärare i årskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmåga i matematik, hur lärare kan arbeta med området samt vilka möjligheter och svårigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet visar att lärare beskriver matematisk kommunikation som ett sätt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lärande. De anser att elever ska få arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sätt att arbeta med området. Lärarna menar att den största möjligheten är att elevers förståelse för matematik ökar men att det kan vara svårt att individanpassa undervisningen.

No description available.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att se vad lärare i idrott och hälsa på grundskolans senare år säger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. Lärarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (känsla av sammanhang). Detta är en intervjustudie som gjort på sex lärare på grundskolans senare år. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende på anledningen till brist av motivation där första steget är att ha enskilda samtal med elever. Vad gäller relationsbyggandet menar lärarna att lärare- elevrelationen är viktigt men synen på vad en god lärare- elevrelation varierar då vissa lärare tycker att man som lärare ska ha en nära kontakt med sina elever och andra lärare menar att det är viktigt med distans. Lärarna menar även här att enskilda samtal är vägen att gå.