No description available.

Sammanfattning Vi har undersökt ett antal grundskollärares syn på användningen av digitala läromedel och läroverktyg i undervisningen. Vårt syfte med undersökningen är att synliggöra lärarnas uppfattningar om digitala lärresurser genom deras didaktiska val. Som undersökningsmetod har vi använt oss av intervju. Informanterna har alla en positiv inställning till den digitala resursundervisningen. De anser att det är ett konkret och perfekt verktyg för att nå så många elever som möjligt i undervisning. Men de anser dock att digitala lärresurser ska ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uppfattningar lärare har av kommunikationsförmågans innebörd och betydelse i matematik på lågstadienivå i relation till hur undervisningen utformas. Tidigare forskning kring lärares uppfattningar av elevernas kommunikationsförmåga tycks saknas. Utifrån en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats har fem intervjuer genomförts med matematiklärare som undervisar i årskurs 3. Resultatet av analysen är tre beskrivningskategorier om lärarnas uppfattningar av elevers kommunikationsförmåga. Kategorierna är följande: Kommunikation är att diskutera tillsammans, kommunikation är att förklara sin tankegång och kommunikation är att resonera fram en lösning. Analysen synliggör att det finns en samstämmighet mellan respondenterna om vad elevers kommunikationsförmåga innebär, men varje respondent har själv olika uppfattningar av fenomenet. Även om respondenterna använder sig av olika arbetsformer, så utformar de en undervisning som ger förutsättningar för eleverna att träna alla kategorierna både muntligt och skriftligt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad tematisk ämnesintegrerad duoundervisning (TÄD) kaninnebära för svenskämnet. Studien tar avstamp i Lars-Göran Malmgrens (1996) teori om tre olikasvenskkonceptioner: svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistorisktbildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Genom intervjuer med svensklärareoch analys av tre läsårsplaneringar i Svenska 3 diskuteras vilken typ av svenska som skapas vid TÄD,samt vilka bakomliggande faktorer som bidrar till ämnets utformning. Följande frågeställningar harformulerats: 1. Vilken typ av svenskämne skapas vid tematisk ämnesintegrerad duoundervisning på dengymnasieskola där studien genomförs? 2. Vilka faktorer påverkar hur svenskämnet utformas vid tematisk ämnesintegreradduoundervisning på skolan? Studien visar att det svenskämne som utformas vid TÄD ofta är erfarenhetspedagogiskt. Lärarna utgårdå i många fall från ett gemensamt problem- eller relationsorienterat tema i undervisningen. Resultatetvisar på många fördelar med undervisningsmetoden, men uppmärksammar också en del problematik,bland annat vad gäller brist på struktur och tydlighet. Vidare riskerar svenskan att reduceras till ettfärdighetsämne eller ett stödämne, t.ex. då ämnet integreras med kursen Gymnasiearbete eller dåsvenskläraren fungerar som resurs vid undervisning i matematik. Ett flertal faktorer påverkar vilkentyp av svenskämne som skapas vid TÄD: ämneskombination, ramfaktorer (t.ex. planeringstid ochschemaläggning), lärarnas inställning till TÄD och tro på en välfungerande ämnesintegrering, lärarnassamarbetsförmåga, lärarnas ämneskunskaper och ämneskonception, samt val av tema förundervisningen.

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet. För att analysera de transkriberade intervjuerna användes meningskoncentrering som analysverktyg, vilket menas med att intervjupersonens yttranden dras samman i kortare formuleringar i så kallade meningsenheter. Därefter fastställs teman från meningsenheterna kopplade till mina frågeställningar. Det slutliga resultatet visade att lärarna hade skilda definitioner om begreppet mobbning, vissa lärare menade att mobbning kunde ske vid ett tillfälle medan andra hävdade att det måste ske under en längre period. Samtliga lärare menade att mobbning kunde förekomma i olika former och av olika orsaker. De ramfaktorer som framkom som mest betydelsefulla i arbetet mot mobbning på skolorna var samarbete med kollegor, tiden och samarbete med föräldrar. Lärarna som deltog i studien hade olika erfarenheter och attityder som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Samtliga lärare ansåg att de hade tillräckligt med kunskap om området och att de skulle agera om mobbning skulle förekomma.

<p>I detta examensarbete har lärares uppfattningar om problemlösning i matematiken undersökts ur ett kunskaps- och lärandeperspektiv. Rapporten inleds med en genomgång av vad litteraturen tar upp angående problemlösning och även en kort genomgång av olika kunskaps- och lärandeperspektiv. Därefter redovisas resultatet av den empiriska undersökningen som har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare som undervisar i matematik på högstadiet. Lärarna i denna studie framhåller framförallt följande som motiv till varför problemlösning ska finnas med i undervisningen: affektiva aspekter, förståelse, verklighetsanknytning och tänkande. Det finns dock olika synsätt på varför dessa komponenter är viktiga och detta beror till stor del på att lärarna har olika syn på lärande och kunskap. Resultatet visar att det går att se tendenser som överensstämmer mycket bra med det som framkommer i litteraturen, d.v.s. att det finns en koppling mellan lärarnas uppfattningar om problemlösning och deras syn på lärande och kunskap inom matematiken. De av lärarna som har uppfattningen att matematik kan läras ut genom problemlösning, gärna vid grupparbete, har en mer sociokulturell inställning till kunskap och lärande. De lärare som anser att problemlösning kan användas först när all kunskap är på plats (för-perspektivet) har en mer behavioristisk syn på lärande och kunskap. Grupparbete kan här ses mer som att eleverna ska få ha kul.</p>

Sammanfattning Denna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken. En slutsats var att begavningsbegreppet har manga olika definitioner samt att karaktarsdragen for en begavad elev ar manga och att dessa kan vara svara att identifiera.

Syftet med den här studien var att undersöka naturämneslärares och engelsklärares uppfattningar gällande fördelar, nackdelar och förutsättningar med ämnesövergripande arbete. Jag ville även undersöka om det fanns några skillnader i uppfattningar mellan de två ämnesgrupperna. Undersökningen grundades på intervjuer med sammanlagt åtta lärare: fyra naturämneslärare och fyra engelsklärare. Resultatet visade att lärare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och låsta ämnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel på förutsättningar som lärarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssättet. Frågeställningarna flöt ofta in i varandra, till exempel kunde samarbete uppfattas som både en fördel, en nackdel och en förutsättning. Resultatet visade inte på några distinkta skillnader i uppfattningar i de två ämnesgrupperna. De skillnader som fanns verkade snarare finnas på individnivå, både inom och mellan ämnesgrupperna.

No description available.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet. Resultatet var i stort sett samstämmigt både med varandra och med teoribakgrunden. Respekt, empati, förmågan att kunna samspela, självkänsla var förmågor som kom upp under intervjuerna. Lärarna säger sig arbeta med detta genom t.ex. värderingsövningar, samarbetsövningar. Under intervjuerna uttrycktes svårigheter i att sätta ord på vad social kompetens innefattar och hur det kan påverka elevers lärande. Vi tolkar detta som att det är en tyst kunskap och behövs lyftas fram.