Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade. Den som inte höll med om detta menade att självkänslan sjönk av att få det bekräftat. Resultatet visade också att en av respondenterna upplevt mobbing till följd av svårigheterna. Resultatet mynnade ut i en kvalitativ analys där några av slutsatserna blev att lärarstöd är viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheters självkänsla, men att bemötandet från klasskamraterna också spelar en stor roll. En annan slutsats är att kompensatoriska hjälpmedel kan gynna elevers självkänsla medan de är skolverksamma, men riskerar att sänka elevernas självkänsla efter att de plockats bort, eftersom den litterära världens portar då kan stängas för dem.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av att arbeta med och stödja elever som har eller uppfattas ha språkstörning för att de ska nå skolans kunskapskrav. Studiens metodansats var kvalitativ. Studien utgick ifrån halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med tolv mellanstadielärare och det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Mellanstadielärarna arbetade i olika skolor i förorter eller kranskommuner till en stor stad. De hade alla erfarenhet av att ha, eller ha haft, elever som har eller uppfattas ha språkstörning i sin klass. I tidigare forskning och litteratur lyfts bland annat att kunskapen om språkstörning i skolan är relativt knapphändig och att många lärare upplever en osäkerhet i hur de ska bemöta och undervisa de elever som har språkstörning trots att det är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i skolan. Av resultatet i studien framgick att lärare gör ett flertal anpassningar för elever som har språkstörning i sin undervisning för att eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Anpassningar som de gjorde var exempelvis attanvändabildstöd, att ge extra tid,att skapa förförståelse samt att använda digitala hjälpmedel. Ytterligare ett resultat var att lärarna la mycket tid på att skapa en kommunikativt tillgänglig lärmiljö. De ansåg också att förtroendefulla relationer mellan lärare och elev gav goda förutsättningar för lärande. Lärarna i studien kände en osäkerhet kring språkstörning och önskade därför lära sig mer. Slutsatsen i vår studie varatt oavsett lärares erfarenhet verkar de målmedvetet arbeta med att stödja de elever som har språkstörning, men att eleverna trots detta kan hasvårt att nå skolans kunskapskrav.

Hållbar utveckling har en framträdande plats i läroplanen för grundskolan och ambitionen är att hållbar utveckling ska genomsyra skolans verksamhet. Det har dock visat sig att implementering av hållbar utveckling i undervisningen är svårt att utföra i praktiken. Upplevda hinder är bland annat tidsbrist, avsaknad av kunskap inom området, brist på inspirerande exempel och att hållbar utveckling framställs fragmenterat i läroplanen. Det medför att hållbar utveckling i praktiken antingen behandlas i små, separata enheter vilket leder till att eleverna inte ser sammanhanget, eller i ämnesövergripande teman som kräver så mycket tid att genomföra att lärare har svårt att hinna undervisa om allt annat i kursplanen. I denna studie har ett nytt lärarstöd, ”Rädda vattnet -Rädda världen” utvecklats. Det består i dagsläget av en uppsättning om två lärarhandledningar som har utvärderats under studien. Visionen är att lärarstödet ska kompletteras med fler lärarhandledningar. Lärarstödet kan förhoppningsvis bidra till att ge eleverna en mer holistisk förståelse, det vill säga en tvärvetenskaplig förståelse, till hållbar utveckling. Två lärarhandledningar om vatten-, kemi och teknikrelaterade problem (”plaster i haven” och ”försurning”) togs fram och utvärderades med hjälp av en fokusgruppintervju. En grupp lärare för åk 4–6 som hade testat lärarstödet med sina elever intervjuades. Fyra punkter som lärarna ansåg var signifikanta för användbarheten identifierades, nämligen att lärarstödet: • Får eleverna att tycka att det är roligt • Lär ut kursinnehåll som är aktuellt och/eller finns i kursplanen • Är enkelt för läraren att använda • Tar hänsyn till tidsåtgång och andra ramfaktorer (till exempel elevgruppens storlek) / Sustainable development has a prominent role in the curriculum for Swedish primary school and the ambition is that sustainable development will permeate the school’s work. Though it has been showed that teachers think that implementation of sustainable development is difficult to execute in practice. Perceived obstacles are, for instance, lack of time, knowledge within the area and inspiring examples and that sustainable development is fragmentedly presented in the curriculum. This leads to the fact that sustainable development is in practice either dealt with as small, separate units which in turns leads to the fact that students do not see the context, or with transdisciplinary teaching in specific themes that demands much time that teachers have difficulties to find time to teach all other matter in the curriculum. In this study a set-up of two teaching tutorials have been developed and evaluated in order to give a basis for a new teaching support, “Rädda vattnet – Rädda världen” (Swedish, “Save the water – Save the world”). The support can contribute to give the students a more holistic understanding of sustainable development, that is to say a more interdisciplinary understanding, if the teaching support is further developed. The two teaching tutorials were developed within the water-, chemistry- and technology related areas “plastics in the oceans” and “acidification”. They were then evaluated with help of a focus group interview consisting of teachers for grade 4-6 who had tested the teaching tutorials with their students. Four aspects that the teachers thought were significant for the applicability were identified, namely that the teaching support: • Make the students think it is fun • Is teaching content that are authentic and/or exists in the curriculum • Is simple for the teacher to use • Take time consumed and other frame factors into consideration (for example size of the student group).

Syftet med studien var att undersöka vilka stöd som matematiklärare erbjudits relativt programmering i matematikundervisningen. Därtill avsåg studien att undersöka vad matematiklärare önskar av ett stöd relativt programmering i matematik. Två datainsamlingsmetoder användes: en webbaserad enkät, och en semistrukturerad intervju. 29 enkätsvar erhölls och tre intervjuer genomfördes. Urvalspopulationen för dessa var matematiklärare i Stockholmsområdet. De insamlade data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där olika kategorier med tillhörande koder framkom, för att beskriva lärares uppfattningar av begreppet lärarstöd samt lärarnas åsikter om lärarstöd. Av enkätsvaren erhölls att 11 av 29 lärare upplevde att de inte erbjudits stöd för programmering i matematikundervisningen. Baserat på studiens resultat utvecklades ett lärarstödförslag vars syfte är att motsvara lärarnas önskemål på lärarstöd. Lärarstödförslaget består av ett upplägg för kompetensutveckling och lektionsplaner. / The purpose of the study was to examine which aids relative to programming in mathematics education the mathematics teachers have been offered. Moreover, the study sought to examine the desiderata of the mathematics teachers, relative to aid in programming in mathematics education. Two means of collecting data were used: a web based questionnaire, and a semi structured interview. 29 responses to the questionnaire were collected and three interviews were conducted. The sample population for the study was mathematics teachers in the Stockholm region. The collected data were processed with qualitative content analysis where different categories and codes emerged. The categories and codes describe the teachers’ understanding of the term teacher-aid, and the teachers’ opinion of teacher-aid. The questionnaire responses indicate that 11 of 29 teachers did not perceive that they were offered aid relative to programming in mathematics education. A teacher-aid-proposal with the purpose to match the desiderata of the teachers with respect to teacher-aids. The teacher-aid-proposal consists of a competence development arrangement and lesson plans.