No description available.

Över 390 miljoner har sedan 2008 betalats ut i statsbidrag inom det gymnasiala lärlingsförsöket. Media har uppmärksammat att större delen av pengarna gått till huvudmännen och inte till de företag somtar emot lärlingar. Det viktigast är att eleverna får en så bra lärlingsutbildning som möjligt för pengarna. Påverkar lärlingsersättningenkvalitén på lärlingsutbildningen? Syftet med studien var att beskriva och analysera om formerna för lärlingsersättningen anses påverka utbildningskvalitén. Frågeställningarna i studien var på vilka sätt fördelades statsbidraget för det gymnasiala lärlingsförsöket inom hotell-och restaurangbranschen samt på vilket sätt skolhuvudmännen och branschen anser att utbildningskvalitén påverkas av ersättningen till företagen. Metoder för att insamla data var en enkätstudie med 29 respondenter från branschen samt kvalitativa intervjuer av 3 skolhuvudmän. Branschen ansåg i stort att man kan ställa högre krav på företagen och att kvalitén blir högre om företagen får ersättning, medan skolhuvudmännen var mer osäkra och splittrade. De flesta företagenansåg att ersättningen borde ligga på 20 000 kr – 25 000 kr,något som två av skolhuvudmännen höll med om. Dess ansåg även att kvalitén blir bättre om handledaren får ersättning, medan branschen var splittrad angående detta.

Det är allt fler elever som går ut grundskolan med betyg som inte ger behörighet till någon utbildning på gymnasiet. Ett IV-program på den skola undersökningen gällde hade startat en lärlingsutbildning med namnet LIV ( Lärande I Verksamhet) för att hjälpa dessa elever till en utbildning. Syftet med studien var att undersöka vad som bidrog till att dessa elever uppfyllde målet med lärlingsutbildningen om att bli anställningsbar. Utifrån detta syfte söktes svar på lärlingselevers bedömning av möjlighet till anställning, för- och nackdelar med lärlingsutbildningen, vad avgör att ungdomarna är i skolan, lär sig och når uppsatta mål. Nio intervjuer genomfördes fördelade på tre elever och fyra lärare inom lärlingsprogrammet samt två representanter från lärlingsföretagen. Dessutom gjordes en kartläggning av de femton första eleverna som efter preparandåret fortsatte sina studier på LIV. Resultatet visade att mer än hälften av eleverna hade ett arbete efter avslutade studier. Resultatet indikerade även på en hög måluppfyllnad hos eleverna. Eftersom de hade uppnått en hög grad av anställningsbarhet samtidigt som de tillskansat sig en bra plattform att bygga sitt sociala liv och yrkesliv på. Båda informanterna från företagen var överens om att det inte fanns några nackdelar med lärlingsutbildning. Utifrån deras positiva erfarenheter av lärlingar valde de att enbart handleda lärlingar på sina företag. Resultatet indikerade även att lärlingsutbildning som utbildningsform hade motiverat eleverna till att lära sig. Alla lärare var eniga om att motivationsarbete var viktigt för inlärning och att mellanmänskliga relationer mellan elever och lärare var helt avgörande om eleverna skulle komma till skolan och lära sig. Resultatet visade slutligen att med rätt verktyg var det möjligt för alla att prestera utifrån om de upplevde något meningsfullt eller inte.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka förväntningar lärare, elever och handledare har när de inför försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning inom omvårdnadsprogrammet i Sverige. Försöksverksamheten med lärlingsutbildningar startadehösten 2008. Syftet med arbetet är också att undersöka den danska lärlingsutbildningen inom omvårdnad. Avsikten med studien är också att ta reda på om pedagogiken förändras och om lärare och elever i Sverige kan dra nytta av de erfarenheter de har av lärlingsutbildning i det danska skolväsendet. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med två lärare i Sverige, en utbildningskonsulent i Danmark, en elev och en handledare. Resultatet visar att förväntningarna på lärlingsutbildningen inom omvårdnad medför att det ställs högre krav på elevens mognad för vårdyrket, men också att eleven blir lättare anställningsbar. Resultatet visar också att karaktärsämnena i omvårdnad i lärlingsutbildningen, jämfört med den skolförlagda utbildningen i omvårdnad blir mer praktiska.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. / The individual acting space related to social class - a study about the training education