Att utveckla en yrkesidentitet som en del av en bredare identitetsutveckling ses som ett viktigt mål för unga individer. Detta är också ett uttalat syfte med den utbyggnad som skett av arbetsplatsförlagt lärande (APL) inom den svenska gymnasieskolan sedan Gy 2011. I min studie av hur yrkeselever utvecklar och upplever sin yrkesidentitet har jag intervjuat totalt åtta elever vid gymnasial yrkesutbildning och/eller gymnasial lärlingsutbildning. Jag har utgått från teorin om situerat lärande och använt mig av analysbegreppen handlingsgemenskap och deltagarbana för att ringa in den miljö som lärandet sker, respektive elevens uppfattning om sin position i densamma. I operationaliseringen av dessa begrepp har jag låtit handlingsgemenskap förtydligas med hjälp av Alan Browns modell för utveckling av yrkesidentitet. Intervjuerna har genomförts som semistrukturerade livsvärldsintervjuer och elevernas berättelser har sedan analyserats tematiskt, där jag utgått från på förhand givna teman och låtit sub-teman utkristalliseras under genomläsning och kodning. I mitt resultat framgår att eleverna i hög grad betonar generella, sociala och relationella färdigheter i sin beskrivning av yrkesidentitet. Deras egen position i förhållande till vad de ser som ett fullvärdigt medlemskap i yrket varierar. De elever som önskar komma bort från yrket uttrycker i större utsträckning osäkerhet kring sin position, men detta innebär inte att de är likgiltiga inför de faktorer som beskrivs som viktiga för utvecklingen av yrkesidentitet. Det finns hos samtliga intervjuade en önskan och strävan om att uppnå ett fullvärdigt, eller åtminstone fullvärdigare deltagande och för att detta ska till krävs att eleverna ges tillgång till deltagande, att de upptas i den sociala gemenskapen, samt att de upplever engagemang och förväntningar hos övriga i handlingsgemenskapen. För de elever som inte drivs av ett intresse för själva yrket ter sig den sistnämnda faktorn som särskilt viktig. Eleverna ger bilden av en klar distinktion mellan att känna sig som en praktikant och att känna sig som en anställd. Medan känslan av att vara praktikant associeras med känslor av utanförskap, ett stillastående i sitt lärande och att inte ges ansvar och tillit behäftas känslan av att vara anställd med mer positiva värden såsom att få erkännande för sitt kunnande, bygga meningsfulla relationer med medarbetare, samt ges ansvar och tillit. Att ha uppnått känslan av att vara anställd är dock inte en garanti för att samma känsla ska infinna sig på nästa praktikplats, utan är i hög grad beroende av att eleven ges tillgång till relevanta aktiviteter för yrket, såväl som till den sociala gemenskapen.

Den tyska lärlingsutbildningen är ett dualt utbildningssystem där praktiska och teoretiska kunskaper lärs ut, både i skolan och på en arbetsplats. Utbildningsformen har en lång tradition och är väl etablerad i det tyska samhället. Diskussioner kring utbildningens utformning präglas av de föreställningar som finns kring praktisk och teoretisk kunskap. Detta gäller generellt för utbildningssystem i olika länder. Redan i antiken lade Platon och Aristoteles grunderna till den kunskapssyn som lever kvar i vårt samhälle än i dag. Praktisk kunskap värderas ofta lägre än teoretisk kunskap. Det finns även en föreställning om att det är den teoretiska kunskapen som ska eftersträvas i högsta möjliga mån. I den här kvalitativa studien undersöktes hur tyska lärlingselever ser på praktisk och teoretisk kunskap, hur de upplever att praktisk och teoretisk kunskap hänger samman samt hur de ser på status i samband med praktisk och teoretisk kunskap. I undersökningen användes fokusgruppintervjuer som undersökningsmetod. Lärlingselever med olika utbildningsinriktningar intervjuades och därefter analyserades elevernas utsagor. Resultaten visade att lärlingseleverna definierar praktisk och teoretisk kunskap utifrån de föreställningar som länge har funnits kring de olika kunskapsformerna. De upplevde att praktisk och teoretisk kunskap bildar en enhet och att båda kunskapsformerna behövs. Lärlingseleverna framhävde att de lär sig bäst när de själva får utföra en handling samt att fel och feedback främjar lärprocessen. När det gäller status upplevde lärlingseleverna att deras utbildning har en låg status samt att deras arbete inte uppskattas i samhället. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning på området samt John Deweys teorier om praktisk och teoretisk kunskap: intelligent action, learning by doing samt status i förhållande till praktisk och teoretisk kunskap.

This thesis is about the workplace-based part of the 2008-11 pilot project of upper secondary apprenticeship education (USAE) in the Business and Administration programme. The aim is to develop knowledge on the ways in which USAE is realised in the Business and Administration programme, and how students in this programme develop professional skills. A further aim is to shed light on the nature of professional skills in the retail industry in a historical as well as a contemporary perspective. The development of professional skills, and the conditions created for that process to take place is the particular focus of the thesis. Lave & Wenger´s (1991) theory of legitimate peripheral participation (LPP), Billetts (1996, 2002, 2006) theory of a workplace curriculum and Engeström´s (1987) activity theory are used for the analyses in the study. Data production was conducted mainly through interviews, observations, gathering of documents and participation in trilateral talks. Development and structural changes that have taken place on several levels in the retail sector have resulted in many professional skills becoming embedded in information technology. This, in combination with the current division of labour, means that apprentice students may have difficulties in reaching the more advanced tasks. The prevailing view among the general public on the retail industry as a low-status sector can also be traced back to its history. The steering documents did not appear to have any decisive significance for the content of the education. Instead, what may be termed the workplace curriculum, control the knowledge content that is made accessible. The conclusion must be, therefore, that the professional skills that apprentices can develop are narrow and specific for the workplace. The apprentices gain access to basic tasks related to the daily work at the workplace, but rarely have the opportunity to take part in the more advanced work-tasks. USAE students in the Business and Administration programme also experience difficulties in achieving deeper and so-called theoretical or abstract skills. This implies that instead of this more challenging work they are assigned tasks that are quantifiable and can be checked mechanically in matrices and checklists. The study shows that in the assessment work, professional skills have been downgraded and are considered as little more than social and interactive competence and employability. A crucial conclusion is that USAE does not constitute one unified activity system with a common underlying motive, but should rather be considered as two separate activity systems (school and workplace) with distinct cultural differences.

Lärlingsutbildningarna har länge varit en del av det tyska utbildningssystemet och är djupt integrerade i det tyska samhället. I Sverige har intresset för lärlingsutbildningar ökat under de senaste åren. Lärlingsutbildningarna ses som en möjlighet att överlätta övergången från skola till arbetsliv och därmed som en utväg ur ungdomsarbetslösheten. I den här uppsatsen undersöktes hur lärlingselever i Sverige och Tyskland ser på sin utbildningssituation. Bakgrund till studien var de diskussioner som har ägt rum i både Sverige och Tyskland angående integrationen av allmänutbildande och yrkesinriktande ämnen i utbildningen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärlingseleverna själva ser på frågan om allmänutbildning och yrkesutbildning. Frågeställningarna fokuserade på varför lärlingseleverna valde just en lärlingsutbildning, hur de såg på praktiska och teoretiska kunskaper, vilken status de uppfattade att deras utbildning hade i samhället samt hur de såg på framtida jobbmöjligheter och vidare studier. Kvalitativa intervjuer användes som undersökningsmetod och i både Sverige och Tyskland genomfördes semistrukturerade fokusgruppintervjuer. Resultaten visade att det både fanns likheter och skillnader mellan de svenska och tyska lärlingselevernas uppfattningar. Gemensamt för de svenska och tyska lärlingseleverna var att de hade valt en lärlingsutbildning eftersom de ville arbeta mer praktiskt samt att de var optimistiska när det gällde deras yrkesframtid. Skilda uppfattningar hade eleverna när det gällde skoltrötthet och värderingen av lärlingsutbildningen. Avslutningsvis diskuterades resultaten mot bakgrund av de diskussioner som har ägt rum i samband med skolutvecklingen i allmänhet och lärlingsutbildningarna i synnerhet.

Abstract (in English) The report clarifies how the economy of Värnamo and Tingsryd area experiencing and implementing APL, it also reveals their need for jacking from the school to improve students achievement. By highlighting some of the requirements, expectations, obligations and rights as schools, businesses and students have between each other can enhance our understanding of each other's activities. With increased understanding of each other's needs, function and values can be a more seamless cooperation take place which can increase the efficiency, usefulness and effectiveness of APL and apprenticeship. The investigation of the report includes a survey of 25 questions that companies involved in APL answers and interviews by two well-designate individuals in the subject, Jonas Olofsson, who among other things, wrote the book "Krisen i skolan" and Annika Jervgren is research assistant in the National Apprentice Committee. The supervisor's actions during the APL are addressed and they are critical to student achievement and how the profession is perceived. It is also evident that there is a desire for increased communication between schools and businesses and that practice is governed by established documented procedures to make the workplace time will be as constructive as possible for the students.

Min erfarenhet efter att ha talat med lärare och elever på gymnasieskolans Vård ochomsorgsprogram är att eleverna har svårigheter att nå målen med utbildningen. Detta harmånga orsaker och min erfarenhet är att mycket av lärarens tid ägnas åt att finna sätt att skapalust och intresse i lärandet. Hur skall lärare arbeta med pedagogiken för att öka intresset att lära hos eleverna?Det har också väckt ett intresse hos mig huruvida lärlingsutbildning kan vara ett alternativ förvissa elever att öka sina möjligheter att klara av att genomföra utbildningen.Arbetet syftar till att genom sex intervjuer med yrkesverksamma lärare på Vård ochomsorgsprogrammet undersöka hur det pedagogiska arbetet skall bedrivas för att öka andelenelever som når sina utbildningsmål. Svarsmaterialet visar att det finns en uppfattning hos lärarna att inlärningsstrategierna börvarieras utifrån eleven/elevernas behov och att utbildningsmålen skall delas upp i mindredelmål. Elevernas delaktighet och inflytande över undervisningen betonas som viktig. Hurlärarna kan arbeta med elevinflytande beskrivs. Det framkommer att lärlingsutbildning kanvara ett alternativ för vissa elever men att denna utbildningsform ställer högre krav på denenskilde eleven. Lärarnas pedagogiska förutsättningar beskrivs och förslag på hur lärarna skall kunna arbetaför att ett bättre pedagogiskt arbete skall bedrivas framförs. Olika strategier att stärka motivationen hos eleven har beskrivits och det framgår att det ärbetydelsefullt vilken eller vilka strategier lärare väljer för att fånga elevernas intresse att lära ien given situation.

Den svenska skolan är ett av få områden som rör hela landets medborgare på ett påtagligt sätt. Pisaundersökningarna som gjordes 2006-2012 signalerade att allt inte stod rätt till med den svenska skolan. De visade på en för elevernas del negativ trend i ämnena matematik, språk och naturvetenskap. Under samma tidsperiod kom en mängd olika reformer som alla syftade till att öka den svenska skolans kvalitet beträffande kunskap och kompensatorisk förmåga. Studien skall undersöka hur skolans kompensatoriska uppdrag kommer till uttryck i två av de reformer som lanserades under denna tid. De reformer som undersöks är: det individuella valet och lärlingsprogrammet. Den metod som använts är kvalitativ textanalys som sedan har belysts utifrån Pierre Bourdieus teori om hur social, kulturellt, ekonomiskt kapital påverkas av det habitus som individen har erhållit. Studien har använt Pisaundersöknar som gjordes mellan 2006-2012 som bakgrund. Studien har därefter undersökt de två reformerna. En av studiens viktigaste slutsatser var att de undersökta reformerna har haft svårt att leva upp till skollagens mål; att skolan skall vara en institution som kompenserar eleven för skillnader i barnens/ungdomarnas behov för att tillgodogöra sig en likvärdig utbildning, det som brukar kalls det kompensatoriska uppdraget. Studien tyder även på att det kulturella och sociala kapitalet ärvs i den mening att det till övervägande del är barn till lågutbildade som inte klarar av att erhålla examina från någon av de undersökta reformerna.

Syftet är att studera vilken uppfattning en grupp elever och handledare har om den nya lärlingsutbildningen som har startats på försök.Skolverket vill satsa på en lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningen innebär att eleverna är på en arbetsplats flera dagar i veckan, oftast 3 och sen läser de kärnämnen inne på skolan resterande tid. Handledare är den person som tar hand om eleven på arbetsplatsen och ser till att kursmålen följs i utbildningen. Metoden vi har använt oss av är intervjuer och enkätfrågor. Vi kom fram till att skolans handledare kände sig lurade både tidsmässigt och ekonomiskt. Många av eleverna tycker inte att utbildningen verkar vara så seriös.

No description available.

Lärlingsutbildning är nära anknuten till arbetsmarknaden, fokuserar på praktiskt lärande och ställer höga krav på eleverna. Studie- och yrkesvägledning är effektivt men outforskat inom lärlingsutbildning på gymnasiet. Syftet med studien att utforska hur studie- och yrkesvägledning bedrivs inom lärlingsutbildning på gymnasieskolan. Med en kvalitativ ansats har nio studie- och yrkesvägledare inom lärlingsutbildning på gymnasiet intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Genom tematisk innehållsanalys har ett flertal teman utvecklats som beskriver vägledningsbehov, vägledningens upplägg och utmaningar inom lärlingsutbildning. Utbildningens särskilda upplägg innebär andra förutsättningar som kan skapa andra behov än inom skolförlagda gymnasieutbildningar. Fördelarna med lärlingsutbildning och arbetslivsanknytningen skulle kunna användas för att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom utbildningen. Arbetsfördelningen mellan studie- och yrkesvägledare och yrkeslärare väcker intresse på grund av yrkeslärarnas centrala roll i studie- och yrkesvägledningen. Lärlingselever mognar snabbare men behöver stöd i utvecklingsprocessen. Felinformation, felval och elevgruppens sammansättning är utmaningar inom lärlingsutbildningen som samverkar. Trots utmaningar inom elevgruppen finns indikationer på att lärlingsupplägget kan gynna vissa elever.