Denna kvalitativa intervjustudie hade som syfte att synliggöra hur verksamma lärare i årskurs 4–6 motiverar sina val av läsinlärningsmetoder. Det var fem lärare som intervjuades via telefon eller genom personligt möte. Lärarnas svar transkriberades och sammanställdes med hjälp av färgkodning för att på detta sätt kunna se likheter och skillnader mellan lärarnas svar på de olika frågorna. Det som framkom av dessa intervjuer och i analysen var att lärare i första hand använder sig av beprövad erfarenhet och sin egen tysta kunskap om sina elever när de väljer undervisningsmetod. / <p>Svenska</p>

<p>Varför vi läser? Varför läser vi? Därför läser vi!</p><p><strong>Abstract</strong></p><p>Syftet med undersökningen var att rikta ljuset mot eventuella möjligheter att stärka gymnasieelevers motivation inför litteraturstudier, genom att föra ett samtal med eleverna om syftet med att läsa skönlitteratur inom skolans svenskundervisning. I undersökningen ställdes därför frågor till elever i gymnasieskolans årskurs 2 och 3 om deras uppfattningar om syftet/syftena med litteraturundervisningen i gymnasieskolan, och om vilka faktorer som spelar in för att litteraturstudierna ska bli meningsfulla och roliga.</p><p>Fem elever i årskurs 2 på det samhällsvetenskapliga programmet i gymnasieskolan samtalade i fokusgrupp, och fyrtiofyra elever deltog i en enkätundersökning. Undersökningsmetoden <em>intervju i fokusgrupp </em>valdes för att eleverna genom samtalet med varandra skulle ha möjlighet att komma en bit längre i sina tankegångar, än de skulle ha gjort var för sig. Enkätundersökningen genomfördes för att undersökningsmaterialet skulle få en viss bredd.</p><p>Eleverna såg en rad faktorer som spelar in för att litteraturläsningen i skolan ska upplevas som meningsfull och rolig. Bland annat efterfrågade de möjligheter att välja litteratur inom en viss genre eller ur ett visst författarskap, varierade arbetssätt samt intresseväckande presentationer av författarskap och verk. Undersökningen visade att eleverna hade insikter om flera av syftena med litteraturläsningen i skolan, som exempelvis bildning och språkutveckling.</p><p>Slutsats: Enligt sociokulturell teori beror elevernas motivation för och engagemang i studierna till stor del av deras förförståelse samt kunskaper om förutsättningarna och ramarna för undervisningen. Eftersom eleverna i undersökningen visade sig sakna insikter i en viktig aspekt av litteraturstudierna i skolan, den kritiska läsningen, måste slutsatsen bli att de inte är fullt medvetna om litteraturstudiernas syften. Det finns alltså ett utrymme för samtal om vad kursplanerna säger om litteraturstudierna i gymnasieskolan, i avsikt att göra läsning av skönlitteratur meningsfull för eleverna.</p><p><strong> </strong></p><p>.</p><p><strong>Ämnesord</strong>:</p><p>elevers läsande, litteraturundervisningens syfte, skönlitteratur i gymnasieskolan</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Varför vi läser? Varför läser vi? Därför läser vi! Abstract Syftet med undersökningen var att rikta ljuset mot eventuella möjligheter att stärka gymnasieelevers motivation inför litteraturstudier, genom att föra ett samtal med eleverna om syftet med att läsa skönlitteratur inom skolans svenskundervisning. I undersökningen ställdes därför frågor till elever i gymnasieskolans årskurs 2 och 3 om deras uppfattningar om syftet/syftena med litteraturundervisningen i gymnasieskolan, och om vilka faktorer som spelar in för att litteraturstudierna ska bli meningsfulla och roliga. Fem elever i årskurs 2 på det samhällsvetenskapliga programmet i gymnasieskolan samtalade i fokusgrupp, och fyrtiofyra elever deltog i en enkätundersökning. Undersökningsmetoden intervju i fokusgrupp valdes för att eleverna genom samtalet med varandra skulle ha möjlighet att komma en bit längre i sina tankegångar, än de skulle ha gjort var för sig. Enkätundersökningen genomfördes för att undersökningsmaterialet skulle få en viss bredd. Eleverna såg en rad faktorer som spelar in för att litteraturläsningen i skolan ska upplevas som meningsfull och rolig. Bland annat efterfrågade de möjligheter att välja litteratur inom en viss genre eller ur ett visst författarskap, varierade arbetssätt samt intresseväckande presentationer av författarskap och verk. Undersökningen visade att eleverna hade insikter om flera av syftena med litteraturläsningen i skolan, som exempelvis bildning och språkutveckling. Slutsats: Enligt sociokulturell teori beror elevernas motivation för och engagemang i studierna till stor del av deras förförståelse samt kunskaper om förutsättningarna och ramarna för undervisningen. Eftersom eleverna i undersökningen visade sig sakna insikter i en viktig aspekt av litteraturstudierna i skolan, den kritiska läsningen, måste slutsatsen bli att de inte är fullt medvetna om litteraturstudiernas syften. Det finns alltså ett utrymme för samtal om vad kursplanerna säger om litteraturstudierna i gymnasieskolan, i avsikt att göra läsning av skönlitteratur meningsfull för eleverna. . Ämnesord: elevers läsande, litteraturundervisningens syfte, skönlitteratur i gymnasieskolan

No description available.

Att lyssna till en berättelse är en språklig aktivitet som barn ofta möter tidigt i livet. Även om högläsning som begrepp inte nämns i styrdokument eller kursplaner i svenska för årskurs 1–3, framgår vikten av att möta berättelser tydligt i det centrala innehållets delområden “läsa och skriva” och ”tala, lyssna och samtala”. Denna kunskapsöversikt har för avsikt att undersöka högläsning som didaktiskt verktyg för språkutveckling i grundskolans inledande år. Frågeställningarna syftar till att besvara vilka faktorer som är centrala för en framgångsrik, framträdande och språkutvecklande högläsning, samt vilka utmaningar som är vanligt förekommande i högläsningspraktiken. Sökmetodiken bygger på identifierade nyckelord och artikelsökningar i databaserna ERC via EBSCO, ERIC via EBSCO samt SwePub. Kunskapsöversikten omfattar tio internationella, vetenskapliga artiklar. Dessa behandlar både hur högläsning bör bedrivas som språkutvecklande aktivitet men visar även på hur den faktiska praktiken kan gestalta sig. Tematisering har skett enligt principerna för Braun och Clarkes (2006) analysmetod där kunskapsöversiktens resultat presenteras i två teman. Dessa har vi valt att formulera som ”Framgångsfaktorer för högläsning som språkutvecklande aktivitet” samt ”Läraren som läsande förebild?”. Resultatet visar att högläsning bör vara en prioriterad aktivitet i skolans språkutvecklande arbete. Högläsning bör ske planerat med för syftet relevanta litteraturval samt inkludera lämpliga läraktiviteter. Vidare visar resultatet på komplexiteten gällande lärarens roll som läsande förebild. Det är lärarens ansvar att facilitera gynnsamma, sociala sammanhang för högläsning i sin praktik. Läraren bör ha förmåga och kunskap att laborera med olika högläsningsstilar utifrån varje unikt tillfälle. Vanligt förekommande brister i högläsningspraktiken kan exemplifieras med slentrianmässig högläsning i avslappnande syfte eller för nöjes skull samt högläsning utan specifikt syfte och strategi. Andra utmaningar kan utgöras av lärarens tidsbrist, lektionens tidsram, oplanerade eller bristfälliga kringaktiviteter samt förhastade litteraturval. Mot bakgrund av kunskapsöversiktens fokusering utifrån lärarens syn och avsaknad av elev och vårdnadshavares perspektiv, blir avslutningsvis en rekommendation för framtida forskning att inbegripa fler perspektiv än lärarens gällande högläsningens förtjänster och dess utmaningar i både teori och praktik.

Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse. / <p>Svenska</p>

Studiens syfte var att, genom en 12 veckor lång intervention bestående av ett medvetet arbete med läsförståelsestrategier, bidra till ökad förståelse av sambandet mellan undervisningsmetod och elevers läsförståelse samt elevers och lärares upplevelse av detta arbete. Interventionen i studien genomfördes med för- och eftertest av både avkodning och läsförståelse, elevenkäter samt samtal med inblandade lärare för att tolka upplevelsen hos dessa två grupper. Testresultaten tolkades kvantitativt och enkäter samt lärarsamtal genomgick en kvalitativ bedömningsprocess. På det test som mäter läsförståelse framstod en grupp som de stora vinnarna i arbetet med läsförståelsestrategier, nämligen den grupp som i förtestet uppnådde stanineresultat 1-3. Elevgruppen med stanineresultatet 4-9 i förtestet visar ingen märkbar förbättring på eftertestet. Majoriteten av eleverna i interventionsgrupperna upplevde en förbättrad läsförståelseförmåga medan denna siffra var lägre i kontrollgrupperna, speciellt i år 8. Lärarnas upplevelse var att elever med stanineresultat 1-3 på förtestet, under och efter intervention var mer delaktiga i undervisningen och börjat finna en glädje i att läsa.

Denna undersökning behandlar elevers läsvanor i en årskurs 3 där syftet var att jämföra pojkars och flickors olika inställning till läsning, samt om detta kan kopplas till hur mycket föräldrarna läser. Studien utgår från individuella intervjuer med 12 elever, sex pojkar och sex flickor.  I undersökningen framkommer det att pojkarna har något mer negativ inställning till läsning än flickorna, men att de allra flesta ändå läser på fritiden. En slags litteratur som återkommer hos både flickorna och pojkarna är ”mysterieböcker” eller ”spännande böcker”. Läsning av serier och tidningar förekommer hos både flickorna och pojkarna. Enligt elevernas svar tycks hemmens inställning till läsning variera då flertalet föräldrar aldrig läser och mycket sällan besöker biblioteket tillsammans med barnen. Undersökningen visar även att det är fler pappor än mammor som brukar läsa för sina barn hemma. Läsningen för egen del bland föräldrarna ser förhållandevis lika ut bland mammor och pappor, enligt eleverna, även om det är vanligare att mammorna läser. Studien kan dock inte dra några vidare slutsatser kring föräldrarnas läsning då resultatet endast grundas i elevernas uppfattningar.

Uppsatsen är en läromedelsanalys av två utvalda läroböcker från läromedlet ABC-klubben. Läromedlet är framtaget för årskurs f-3 i svenska och innehåller både läseböcker och tillhörande arbetsböcker. Materialet för analysen är en läsebok och tillhörande arbetsbok för årskurs 2. Uppsatsens syfte är att undersöka hur de fem läsförståelsestrategierna Reportern, Konstnären, Cowboyen, Spågumman och Detektiven från En läsande klass framställs i det valda läromedlet. Det är av intresse att undersöka detta område då läromedel används flitigt i skolans undervisning och eftersom läsförståelse har en betydande roll i dagens samhälle. De centrala begrepp och teorier som uppsatsen behandlar är: läsning, läsningens dimensioner, läromedel och läroplanens syn på läsförståelse. Den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är studier om Questioning the Author, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction som En läsande klass utgår ifrån. Metoden för analysen är en kvalitativ textanalys där tillvägagångssättet bygger på att färgkoda läseboken och arbetsboken för att synliggöra de olika strategierna. Resultatet av analysen visar att eleverna får möta och arbeta med alla fem läsförståelsestrategier från En läsande klass. Strategierna framställs dock på olika sätt och ges olika stort utrymme i läromedlet. En del strategier framkommer mer i arbetsboken medan andra strategier syns tydligare i läseboken. Strategin Reportern ges mest utrymme i läromedlet och den syns dessutom i både läseboken och arbetsboken. Eftersom alla fem strategier inte framställs lika tydligt i läromedlet har läraren en viktig roll att synliggöra strategierna för att ge eleverna möjlighet att arbeta med dessa.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att belysa högstadieelevers perspektiv på läsandet i skolan för att se om och hur dessa skiljer sig från ett lärarperspektiv. Detta görs mot bakgrund av forskning kring ungdomars läsvanor, läsmotivationsforskning, aktuella styrdokument samt utifrån det sociokulturella perspektivet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes sex elevintervjuer i årskurs nio, två lärarintervjuer i svenskarbetslaget samt en intervju med skolbibliotekarien. Resultatet av intervjuerna visar att högstadieelevers attityd till läsandet i skolan är förhållandevis negativt, dock med positiv betoning på läsande som sker i sociala sammanhang. Den undersökta elevgruppen har, om än varierad motivation till läsning generellt, olika intressen och erfarenheter vilka återspeglas i de material de väljer att läsa. Resultatet pekar på att den undersöka elevgruppens läsintressen inte reflekteras i undervisningen, utan att läsandet i skolan förefaller distanserat från elevernas erfarenhetsvärld. Lärarnas perspektiv på läsandet i skolan uttrycks av de intervjuade lärarna vara alltför tidsbegränsat, så till vida att de inte hinner ta vara på elevernas intressen och erfarenheter. Denna lärarattityd motiveras av en plikt till läroplanen, vilken lärarna lutar sig mot när de tar fram uppgifter som inbegriper läsning, dock negligeras elevernas behov av ett elevinflytande i läsandet. Lärarnas och elevernas attityd till läsandet förefaller att skilja sig ur en kulturell aspekt, vilken kan förstås genom det sociokulturella perspektivet i den mån att lärarna inte har full insikt i elevernas närhet till det digitala samhället. Detta har resulterat i bristen av samtida, elevnära och populärkulturella texter i svenskundervisningen. / <p>Svenska</p>