Studien syftar till att synliggöra lärarens roll som en läsande förebild och hur detta påverkar läsintresset hos elever i årskurs F–3. Studien ämnar vidare till att bidra med kunskap om metoder och strategier lärare anser är läsfrämjande. Det sociokulturella perspektivet på lärande är det teoretiska ramverk som genomsyrar hela studien. Den metod som används för att samla in empiri är kvalitativa intervjuer och en fenomenografisk analysmodell har använts för att analysera empirin. Resultatet visar att samtliga lärare definierar sig som läsande förebilder och att de i samspel med elever kan inspirera och uppmuntra till läsning. Lärarna beskriver sig som läsande förebilder när de i varierande situationer förmedlar sitt läsintresse och berättar om sin läsning på fritiden. Även när de arbetar med högläsning och när de vägleder eleverna att hitta böcker. Högläsning stimulerar elevers läsintresse och elever är viktiga läsande förebilder förvarandra. Den sociala och fysiska miljön betraktas ha betydelse för elevers läsintresse. Avslutningsvis ser lärare ett stort värde i att vara en läsande förebild i skolan. Dels för att elevens hemsituation varierar, dels för att elever läser färre böcker på fritiden. Avslutningsvis framgår det att lärares samarbete och samsyn främjar den läskultur som lever på en skola.

Att belysa folkbibliotekariens egna erfarenheter av det läsfrämjande arbete med läsande förebilder som metod är relevant för att få en djupare förståelse för vilken betydelse arbetssättet har för att främja barns och ungas läsning. Insikt om detta kan utgöra ett underlag för utvärdering av arbetssättet utifrån ett professionellt perspektiv och öka medvetenheten om metodens relevans. Det är en kvalitativ intervjustudie vars resultat är insamlat från fyra intervjuer med folkbibliotekarier som är verksamma inom samarbeten med läsande förebilder. För att tolka resultatet så använder studien två skilda teorier; Bourdieus teori om kulturell reproduktion och Banduras sociala inlärningsteori. Det framgick bland annat att läsande förebilder är en metod med stark tilltro och det fanns en uppfattning om att vuxna i barns vardag är betydelsefulla läsande förebilder. En läsande förebild är framförallt någon som barnet vill identifiera sid med. Filckor ansågs ha bättre förutsättningar att se sig själva som läsare, varvid en uppfattning var att målgruppen pojkar bör prioriteras i det läsfrämjande arbetet. Betoningen lades dock vid att flickor inte får glömmas bort. / To highlight the public librarian's own experience of working with reading role models as a type of reading promotion method is relevant when you to get a deeper understanding of the type of impact that the method has on children's and young adults reading. Insight into this can form a basis for evaluating the working method from a professional perspective and increase awareness of the method's relevance. It is a qualitative interview study whose results are collected from four interviews with public librarians active in collaborations with reading role models. To interpret the results the study uses two different theories; Bourdieu's theory of cultural reproduction and Bandura's social learning theory. Among other things, it emerge that reading role models is a method with strong trust and there was a perception that adults in children's everyday life are important reading role models. A reading role model is above all someone with whom the child wants to identify. Girls were considered to have better conditions to see themselves as readers, whereas one opinion was that the target group boys should be prioritized in the work to promote reading. However, emphasis was placed on the fact that girls must not be forgotten.

Somliga elever har med sig högläsningen och textsamtel hemifrån, då de har läsande rförebilder som inspirerar och motiverar till ett utforskande av läsning.Det ligger sedan i skolans uppdrag att se till att de elever som inte får med sig detta får tillfälle att möta litteratur på ett sätt som jämnar ut skillnaderna i hemförhållanden. Eleverna ska få likvärdiga förutsättningar för en fullgod läsförmåga, lustfyllda läsupplevelser, samt möjlighet att utveckla sin läsförmåga. Som undervisande lärare i årskurs 1 är jag av upplevelsen att allt färre barn har med sig detta hemifrån. Stunder av högläsning och efterföljande textsamtal har därför blivit ett pedagogiskt verktyg som används kontinuerligt i min undervisning. Detta för att se till att samtliga elever får förutsättningar att utveckla sin läsförmåga, men även sin förståelse av en läst text. Utifrån min egen undervisning har jag sedan i denna studie valt att undersöka just dessa stunder för att ta reda på vilken inverkan de har på mina elever. Studien har genomförts med en etnografisk ansats med observationer av undervisningssituationer med högläsning och textsamtal. En lektion med tydlig struktur och efterförljande textsamtal, och en där detta saknades. Kvalitativa forskningsintervjuer har även genomförts med tre elever, för att mer ingående ta del av deras förståelse och tankar. Vad som blev i synligt i studien var hur stor skillnad det var på elevernas förståelseav den upplästa texten beroende på om ett samtal förs i anknytning med läsningen. Stunder av högläsning där inte detta samtal genomfördes, gav inte eleverna det stöd de behövde för att utveckla sin förståelse. Vad som även framkom vid intervjuerna med de tre eleverna var att de reagerade och tog med sig olika saker från undervisningstillfällena.

Studien analyserar materialet En läsande klass och undersöker hur fyra grundskollärare i årskurserna F-3 använder och anpassar högläsning i undervisningen för elevers språkutveckling och läsförståelse. Syftet med vår studie är att göra en textanalys av läsförståelsemodellen En läsande klass för att se huruvida lässtrategier och anpassningar identifieras i materialet för att utveckla barns språkutveckling och läsförståelse. Studiens teoretiska perspektiv bygger på det sociokulturella perspektivet där en lär i samspel med andra. Denna studie har sin grund i en kvalitativ textanalys utifrån en hermeneutisk ansats då syftet är att tolka, förstå och analysera materialet En läsande klass kompletterat med kvalitativa intervjuer. Högläsning är en bidragande faktor i barns språkutveckling och läsförståelse när syftet är att arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av lässtrategierna i En läsande klass för att utveckla elevernas språkutveckling och läsförståelse. För att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna är arbetet innan, under och efter högläsningen centralt i En läsande klass och lärarna anpassar även undervisningen efter elevernas förutsättningar och behov. Dock visade resultatet att det lades störst vikt vid att anpassa högläsningen utifrån de elever som behöver extra stöd i läsning i både En läsande klass och av lärarna i praktiken. För de eleverna med goda kunskaper i läsförståelse utmanades de med mer avancerade texter och frågor ställda mellan raderna och bortom raderna.

Studiens syfte är att granska de forskningsbaserade modeller som läromedlet En läsande klass bygger på i förhållande till tidigare forskning inom området läsförståelse, samt genom observationer få en bild av det praktiska arbetet med läromedlet i klassrummet. Klassrumsobservationerna genomfördes i årskurs tre. Resultatet från läromedelsgranskningen visar att En läsande klass bygger på tre forskningsbaserade modeller för undervisning om läsförståelse – Reciprokal teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) och Questioning the Author (QtA).  Resultatet visar vidare på goda kopplingar mellan modellerna och forskning inom området. De forskningsbaserade modellerna personifieras av fem figurer, och överensstämmelsen mellan modellerna och figurerna är tydlig för fyra av figurerna men mindre tydlig för den femte. Observationerna visar lektioner där lärarna arbetar med undervisning utifrån de fem figurerna i En läsande klass. Resultatet visar att det arbetssätt som föreslås i läromedlet följs till övervägande del. Texterna som används i undervisningen kommer från såväl En läsande klass, som andra läromedel och skönlitteratur. / The aim of the study is to examine the research-based models on which the teaching material En läsande klass (A Reading Class) is based in relation to earlier research in the field of reading comprehension, and through observations to obtain a picture of the practical work with the teaching material in the classroom. Classroom observations were performed in grade three. The result of the examination shows that En läsande klass builds on three research-based models for teaching reading comprehension – Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI) and Questioning the Author (QtA). The result further demonstrates good links between the models and research in the field. The research-based models are personified in five figures, and the agreement between the models and the figures is clear for four of the figures, less clear for the fifth. The observations revealed lessons where the teachers base their teaching on the five figures in En läsande klass. The result shows that the method suggested in the teaching material is for the most part followed. The texts used in tuition come not only from En läsande klass but also from other teaching materials and literature.

In this study, I examined how the study guide for A reading class - Practice reading comprehension is used in both theory and in practice, based on the type of questions asked. The aim of the concept is to practice reading comprehension based on five characters: foretell lady, reporter, detective, cowboy and artist. I have studied what type of questions the concept use and categorized these questions as authentic- or non-authentic questions. I have also studied how two teachers in Central Sweden use the concept, what type of questions they ask and then categorized them as authentic- or non-authentic questions. My results shows that the concept of A reading class - Practice reading comprehension use most authentic questions unlike the teachers who use slightly more non-authentic questions. The authentic questions give the students a greater opportunity to speak, unlike the non-authentic questions. When the students speaking space becomes greater the power relationship between the teacher and students becomes more equal.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

The purpose of this study was to investigate distinctive factors when using digital literature against traditional textual literature as well as students' view of reading in digital form to-wards traditional written text. The theoretical starting points for learning in this study are based on the pragmatic and socio-cultural perspective. The results reported in this study have been derived from the data collection methods observation, questionnaire and a reading com-prehension test. The study is performed in four grade 3 classes. The results of this study indi-cates that the participating pupils' attitudes are more favourable to traditional reading than to reading with digital reading media. / Syftet med denna studie var att undersöka särskiljande faktorer vid nyttjande av digital littera-tur gentemot traditionell textad litteratur samt elever syn på läsande i digital form gentemot traditionell skriven text. De teoretiska utgångspunkterna för lärande i studien, utgår från de pragmatiska samt sociokulturella perspektiven. De resultat som redovisas i studien har utkom-mit från datainsamlingsmetoderna observation, enkät samt ett läsförståelsetest. Studien är ut-förd i fyra årskurs 3 klasser. Resultaten av denna studie pekar på att de deltagande elevernas attityder är mer gynnsamma mot traditionell läsande än mot läsning med digitalt läsmedia.

The purpose of this study is to describe some primary school teachers understanding of language development and approach of first and second language speakers with Arne Tragetons Writing to reading, for pupils in early ages. By using a qualitative method with interviews and participant observations and informal conversations, the basis for the survey was collected. Four teachers in three schools participated. The proportion of second-language pupils at each school was 35%, 17% and 0%. My theoretical starting point in the study was the hermeneutic research tradition, which has been used to interpret and understand the collected material. Theories of behaviorism, constructivism and socio-cultural perspective has been used in the analysis part of this study. Furthermore, the material has been compared against previous research on reading and writing development using computers. The development of reading and writing has been studied by the concept of functional reading and writing, theories of motivation, and pupil-oriented scaffolding of the proximal development zone. The results indicate that the teachers mainly use a sociocultural approach. They have a student close thinking in terms of both knowledge and interest in the implementation of teaching. The teachers take a positive view on learning with the aid of computer. They see the benefits that pupils have a good production of texts and that students have the opportunity to develop a meta-language through cooperation and dialogue when working with computers. A further result is that what is supportive for second language speaking pupils is also supportive for native language speaking pupils.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>