Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).  För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

Vi skriver denna uppsats om högläsning och boksamtal med verktyget En läsande klass. En läsande klass är ett verktyg som innehåller olika strategier som kan gynna elevers läsförståelse. De fem strategier som finns till materialet En läsande klass är spågumman, reportern, konstnären, detektiven och cowboyen. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur En läsande klass används och fungerar i klassrummet. Ett delsyfte är även att jämföra webbplatsen för En läsande klass med hur lärarna använder sig av materialet i skolan. I bakgrunden berättar vi om hur En läsande klass är utformat. Vår undersökning bygger på tre teorier: sociokulturellt perspektiv, pragmatism och multimodalitet. I avsnittet Tidigare forskning berör vi högläsning, boksamtal, högläsning och boksamtal i kombination samt multimodalitet.   Vår undersökning är en kvalitativ studie där fenomenologi och multimodal textanalys används som analysmetoder. I studien genomför vi fyra intervjuer med lärare i årskurserna 1–3 för att ta del av deras erfarenheter och tankar kring En läsande klass som bygger på högläsning och boksamtal. Studien genomförs på tre skolor i Mellansverige. Intervjuerna består av semistrukturerade frågor vilket betyder att respondenten ges tid och utrymme för att reflektera. I vår multimodala textanalys analyserar vi webbplatsens olika delar för En läsande klass där vi ser på webbplatsens uppbyggnad och struktur. I vår resultat- och analysdel gör vi en sammanfattning av intervjuerna som vi genomfört och jämför respondenternas svar med varandra.   Studien visar att respondenterna använder delar från En läsande klass men att de inte använder hela materialet. Samtliga respondenter använder sig av de strategier som finns i materialet En läsande klass under högläsning och boksamtal. Strategierna kan därmed ses som det mest centrala i vår undersökning. Avslutningsvis för vi en diskussion där vi tar upp respondenternas uttalanden. Slutsatsen är att samtliga respondenter använder sig av En läsande klass i olika utsträckning men en gemensam faktor är att alla använder sig av de fem strategierna på olika arbetssätt.

The purpose of this study is to analyze the teacher's work, opinions and experiences of teaching with material from A reading class. The study is conducted using interviews and observations, and aims to answer how a number of teachers reason about the material they work with to accommodate students with different reading comprehension strategies and to observe how a number of teachers work with this material. The two questions this study aims to answer are:- How do a number of teachers use the material from A reading class?- How do teachers reason about their work with A reading class? In what extents do they use the material that is available? And what are the advantages / disadvantages they see with the material? The methods used to conduct this study is: four interviews with teachers who work in grades 1-4 and five observations in grade 1-4 where the material was used. The theory, and the theoretical concepts this study is based on is: a number of international theories in witch A reading class is based on, the study of Barbro Westlund and the material from A reading class. The study shows that teachers work with the material very differently. The teachers who have chosen to work with the material only see it as positive, those who have been forced to work with the material however, see some negative aspects of it. All of the teachers pick parts of the material to fit their students and class. Most of the teachers in this study only use the pictures that represent the five reading strategies. Only one of the teachers uses lesson plans and the instructions from A reading class. That teacher only has students with Swedish as a first language. The other three teachers have students with another first language than Swedish, as the majority of their class. They believe that children with another first language than Swedish may experience difficulties with the lesson plans from A reading class due to the long instructions and strict structure. One teacher uses the text from A reading class as a library, and in two of the interviews the teachers describes that they work with smaller reading groups so that the students get teaching at their own level.

Syftet med studien är att öka kunskap om hur mellanstadielärare arbetar för att stimulera intresse för läsning av skönlitteratur i förhållande till forskning inom området. Undersökningen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare. Frågorna gällde hur lärarna arbetar för att verka som läsande förebilder samt hur de arbetar med elevernas egna intressen och inflytande i valet av litteratur för att uppnå läslust. Studien fann att samtliga lärare hade ett eget intresse för läsning av skönlitteratur och läste regelbundet på sin fritid. Studien fann även att lärarna arbetade aktivt med läsning på flera olika sätt och att de själva såg stora fördelar med läsning av skönlitteratur, både för akademiska och personliga framsteg. De vanligaste lässtimulerande arbetssätt som framkom i studien, och som beskrevs som framgångsrika enligt forskning, var bokprat som genomfördes av lärare eller bibliotekarie samt högläsning och en stor frihet i val av böcker.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och med vilka syften lärare använder sig av boksamtal i undervisningen. De frågeställningar studien undersöker och besvarar är: Hur, och i vilka sammanhang, arbetar några lärare i årskurs 2 och 3 med boksamtal? Vilken typ av texter väljer läraren?  samt Vilka syften har läraren med boksamtalen?  Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ metod och genomfört såväl observationer som intervjuer. Informanterna i studien är tre behöriga lärare som undervisar i årskurs två och tre samt en behörig specialpedagog som alla arbetar på samma skola. Resultatet visar att lärare använder sig av boksamtal i tre olika sammanhang, vid högläsning, läxläsning och tematiskt arbete. I samband med boksamtalen använder sig lärarna av högläsning som metod för att samtliga elever oavsett läsförmåga ska få möjlighet att kunna delta med samma förutsättningar, öppna frågor för att stimulera till samtal och läsförståelsesstrategier hämtade från En läsande klass för att angripa textens innehåll. Boksamtalen sker främst i helklass men vid läxläsningen är eleverna indelade i mindre grupper om fyra till sex personer. Samtliga lärare arbetar med boksamtal kring skönlitterära texter och en av dem använder sig även av faktatexter.  Det framkommer också att lärarna arbetar med boksamtal utifrån tre olika syften, att ge eleverna en upplevelse av litteraturen, utveckla elevernas kunskaper inom ett aktuellt arbetsområde med hjälp av litteraturen samt för att färdighetsträna läsning och läsförståelsestrategier.

Läsförståelse är ett aktuellt ämne i skolan. Det finns många olika teorier kring läsförståelse och hur det skall individanpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi arbetat med metoden En läsande klass vilket har väckt vår nyfikenhet och därför har vi valt att fördjupa våra kunskaper kring metoden i vårt examensarbete. Syftet med vårt arbete är skapa en djupare förståelse för hur pedagoger inom Samhällsorienterade ämnen kan arbeta med metoden: En läsande klass. Våra frågeställningar är: •På vilket sätt kan pedagoger lära ut olika begrepp inom de Samhällsorienterade ämnena genom metoden En läsande klass? •Hur fungerar En läsande klass utifrån teoretiska begrepp som flerstämmigt klassrum och sociokulturellt lärande?Den sociokulturella teorin genomlyste alla tre nivågrupperingar. Eleverna lär sig av varandra och från varandra i sociokulturella sammanhang. Studien visade också på vikten av det flerstämmiga klassrummet där dialogen mellan elev-elev och elev- pedagog blev tydlig. Genom att observera och intervjua pedagoger har vi fått svar på våra frågeställningar. Resultatet visade att oavsett vilken nivågruppering eleverna tillhörde hade de svårigheter för samma begrepp. Pedagogerna förklarade begreppen på olika nivåer, beroende på vilken grupp eleverna tillhörde. Pedagogernas begreppsförklaringar var allt från abstrakta till konkreta med laborativa medel. Slutsatsen vi kan dra av studien är att pedagogerna fokuserar på individnivå där eleverna får samspela med varandra i nivågruppen de tillhör.

Syftet med denna studie är att undersöka privata läsvanor hos svensklärare i årskurs 4-6 ochhur dessa påverkar undervisningen av svenskämnet. Syftet med studien är även att undersökaderas läsintresse samt hur de uppfattar sin roll som läsande förebild. Studien tar avstamp i detsociokulturella perspektivets tankar om samspel och kommunikation samt behaviorismenstankar om betingning och förstärkning. Därefter redovisas litteraturdidaktisk forskning ommyndighetsinsatser med inriktning mot läsning och läsande förebilder. I studien används enmetodkombination bestående av intervjuer och en enkätundersökning. Intervjuerna bygger påenkätundersökningens svar, detta för att åstadkomma en triangulering.Resultatet visar att svensklärare i årskurs 4–6 läser mycket på sin fritid och har ett stortintresse för litteratur. Detta intresse är något de tar med sig in i sin undervisning för attförmedla både vikten av och glädjen med att läsa. De anser att de har en viktig roll somläsande förebilder men understryker att de inte är de enda läsande förebilderna i elevernas liv.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare i årskurs 1 anpassar sin läsundervisning för att stödja och utmana eleverna i sin läsutveckling. Vår studie har som utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket belyser samspel och kommunikation mellan individer som två viktiga aspekter för individers kunskapsutveckling. Vi har genomfört en intervju med nio olika lärare för att besvara forskningsfrågorna. Resultatet visar att de flesta lärarna samarbetar med förskoleklasslärarna genom att ha en överlämningsdiskussion för att skapa en tydlig bild om var eleverna befinner sig i sin läsutveckling. Det är även vanligt att specialläraren hjälper klassläraren att genomföra olika screeningstester för att bedöma elevers läsförmåga och anpassa läsundervisningen utifrån elevers behov och förutsättningar. För att anpassa läsundervisningen använder lärarna läromedel med olika svårighetsgrader, digitala hjälpmedel, samarbetsövningar och nivåanpassade läsläxor för att skapa möjlighet för alla elever att utvecklas i sin läsning. Vårdnadshavares involvering inom elevers läsutveckling är även en viktig aspekt som lyftes fram i resultatet. Slutligen visar resultatet att lärarna arbetar på ett varierande arbetssätt och bedriver en anpassad undervisning som hjälper eleverna att utvecklas som läsare och att uppnå kunskapsmålen inom läsningen. Sammanfattningsvis kan det konstateras att utifrån resultatet använder lärarna de individualiseringar som de bedömer är gynnsamma för klassens behov och förutsättningar.

Syftet med studien är att undersöka elevers inställning och motivation i förhållande till läsning. Studien bygger på en enkätundersökning som har utförts med elever i årskurs 4, i fyra olika klasser, där de fick svara på frågor kring bland annat deras läsvanor. Denna studie utgår från tre teoretiska utgångspunker, så som synen på läsning, motivation och attityder – detta för att kunna analysera elevsvaren. Resultatet av undersökningen visar att mer än hälften av eleverna gillar att läsa och samtliga elever läser dagligen eller några gånger i veckan för att få reda på saker som de vill lära sig. En stor andel av eleverna tycker att det är viktigt att kunna läsa med tanke på framtiden. Resultatet visade även att nästan alla elever tycker att läsning är lätt, men att vissa ord i texter kan uppfattas som svåra. I diskussionen diskuteras även vår undersökning i förhållande till PIRLS 2021, där det primära som jämförs är de kvantitativa frågorna av vår enkät.

Denna studie handlar om lässtrategier och modeller för läsförståelseundervisning. Syftet med studien är att undersöka vilken modell eller vilka modeller lärare använder sig av i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse samt hur lässtrategier integreras i dessa modeller. Studien redogör för olika modeller som har utvecklats ur olika teorier samt vilka som huvudsakligen tas i anspråk i undervisning på lågstadiet och varför. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare från två skilda skolor som aktivt undervisar i ämnet svenska på lågstadiet. Intervjuerna syftar till att få kunskaper om hur lärarna arbetar med läsundervisning utifrån deras uppfattningar av modellerna Läslyftet och En läsande klass. Vad som framkommit av mina resultat är att lärarnas arbetssätt är likvärdigt. Lärarna växlar mellan läromedel samt olika modeller i syftet att individanpassa undervisningen. Gemensamt för lärarnas läsförståelseundervisning är även att den karaktäriseras av textsamtal i olika former. / This study centers on reading strategies and models for teaching reading comprehension. The aim is to explore what model or models teachers use in their teaching to develop students' reading comprehension as well as how reading strategies are integrated into these models. The study describes various models that have been developed from different theories as well as which models are used mainly for teaching primary school and why. The study is based on qualitative interviews with three teachers from two different schools, who teach the Swedish language at primary school. The interviews have been aimed at gaining knowledge of how teachers work with reading instruction based on their perceptions of Läslyftet and En läsande klass. What has come to light from my results is that the teachers' work methods are equivalent. The teachers switch between educational supplies as well as different models to vary the teaching. Common to the teachers' reading comprehension teaching is that it is characterized by conversations and discussions about text.