I Sverige aktualiserar cash pool-system särskilda aktiebolagsrättsliga frågeställningar, beroende på att lån till aktieägare som huvudregel är förbjudna. Vid en prövning av de undantagsmöjligheter som ges uppstår särskilda bedömningsproblem när ett företag som äger aktier i det utlånande aktiebolaget har sitt säte utanför det Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES). Omfånget av förbudsregeln och dess undantag vid likviditetshantering är i detta hänseende oviss. Det är därför nödvändigt att klargöra omfattningen av förbudet och utreda vilka krav aktiebolagslagen ställer på svenska aktiebolag som avser att delta i en cash pool.

<p>I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin.</p><p>Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder. Vi har bland annat undersökt kringgående av lagstiftningen med hjälp utav efterföljande finansiering samt ett kringgående med hjälp av andra rättsobjekt.</p><p>Med efterföljande finansiering menas att ett bolag köps med bolagets egna pengar, med hjälp av undantaget för koncernlån. Ett kringgående med hjälp utav andra rättsobjekt kan se ut på lite olika sätt. I vårt arbete har vi använt av oss utav en fysisk person samt ett handelsbolag. Ett kringgående av lagstiftningen möjliggörs genom att andra rättsobjekt än aktiebolag ej lyder under aktiebolagslagen i stora drag.</p><p>Dessa handlingar rör sig inom ett grått område inom juridiken och gör låneförbudet till ett tämligen trubbigt redskap.</p><p>Eftersom låneförbudet tillhör specialstraffrätten möjliggörs kringgående av lagstiftningen då restriktiv lagtolkning måste användas. Faller en handling inte in ordagrant i vad som står i lagtexten är kringgåendet av låneförbudet både i nya och gamla ABL ett faktum.</p>

<p>Det civilrättsliga låneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lån. De lån som kommer att behandlas i denna uppsats är närståendelån, ställande av säkerhet och lån till förvärv av aktier. Då det finns många aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt ämne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förändring i låneförbudet. Från att ha tidigare varit en paragraf har nu låneförbudet utvecklats till ett helt kapitel.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt för att få reda på vilka regler som finns för låneförbud. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter och att utreda vilka straffrättsliga konsekvenser som finns för brott mot låneförbudet.</p><p> </p><p>I uppsatsen kommer jag att svara på nedanstående frågeställningar</p><p>Ø  Varför finns det ett låneförbud?</p><p>Ø  Vad innebär ett låneförbud?</p><p>Ø  Vilka omfattas av låneförbudet?</p><p>Ø  Vilka är undantagen från låneförbudet?</p><p>Ø  Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut</p><p> </p><p>För att få en förståelse för ämnet har jag undersökt relevanta lagparagrafer och tillhörande förarbeten och doktrin. Utifrån detta och ett antal rättsfall har jag analyserat och kommit fram till svar på ovanstående frågor.</p>

I den här uppsatsen har vi undersökt och behandlat låneförbudet som återfinns i ABL 12:7 och i kap 21 i nya ABL. Vi har undersökt om lagen uppfyller sina syften samt vilka syften som lagstiftaren har haft. Intressant är att en ny ABL träder i kraft den 1 januari 2006. Vi har utgått från lagstiftningen och sedan följt upp med rättspraxis och doktrin. Under arbetets gång upptäckte vi luckor i lagstiftningen vilket medför att syftena bakom lagstiftningen inte kom till sin fulla rätt. Luckorna öppnar möjligheter att kringgå låneförbudet med tämligen enkla metoder. Vi har bland annat undersökt kringgående av lagstiftningen med hjälp utav efterföljande finansiering samt ett kringgående med hjälp av andra rättsobjekt. Med efterföljande finansiering menas att ett bolag köps med bolagets egna pengar, med hjälp av undantaget för koncernlån. Ett kringgående med hjälp utav andra rättsobjekt kan se ut på lite olika sätt. I vårt arbete har vi använt av oss utav en fysisk person samt ett handelsbolag. Ett kringgående av lagstiftningen möjliggörs genom att andra rättsobjekt än aktiebolag ej lyder under aktiebolagslagen i stora drag. Dessa handlingar rör sig inom ett grått område inom juridiken och gör låneförbudet till ett tämligen trubbigt redskap. Eftersom låneförbudet tillhör specialstraffrätten möjliggörs kringgående av lagstiftningen då restriktiv lagtolkning måste användas. Faller en handling inte in ordagrant i vad som står i lagtexten är kringgåendet av låneförbudet både i nya och gamla ABL ett faktum.

Det civilrättsliga låneförbudet handlar om förbud mot olika sorters lån. De lån som kommer att behandlas i denna uppsats är närståendelån, ställande av säkerhet och lån till förvärv av aktier. Då det finns många aktiebolag i Sverige ses detta som ett aktuellt och viktigt ämne. I den senaste aktiebolagslagen kom det till en förändring i låneförbudet. Från att ha tidigare varit en paragraf har nu låneförbudet utvecklats till ett helt kapitel.   Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt för att få reda på vilka regler som finns för låneförbud. Vidare är syftet att se om det finns några lagtolkningssvårigheter och att utreda vilka straffrättsliga konsekvenser som finns för brott mot låneförbudet.   I uppsatsen kommer jag att svara på nedanstående frågeställningar Ø  Varför finns det ett låneförbud? Ø  Vad innebär ett låneförbud? Ø  Vilka omfattas av låneförbudet? Ø  Vilka är undantagen från låneförbudet? Ø  Hur ser de straffrättsliga konsekvenserna för låneförbudet ut   För att få en förståelse för ämnet har jag undersökt relevanta lagparagrafer och tillhörande förarbeten och doktrin. Utifrån detta och ett antal rättsfall har jag analyserat och kommit fram till svar på ovanstående frågor.

Utöver de lagenliga formerna av värdeöverföringar som återfinns i 17 kap. ABL, kan i förarbeten och doktrin särskiljas varianter som inte anses förenliga med lagstiftningen. Dessa utgörs bland annat av förskotts- och interimsutdelningar, och ska sanktioneras med återbäringsskyldighet och bristtäckningsansvar. Med hänsyn till avsaknaden av ett uttryckligt förbud, har det genom åren uppstått en gränsdragningsproblematik mellan dessa olovliga utdelningsvarianter och förbjudna lån. I denna studie har främst med hjälp av förarbeten och doktrin redogjorts för gränsdragningen, och undersökts begreppens underliggande definitioner. Närståendelåneförbudet har genom åren varit tämligen omdiskuterat, både i fråga om dess existens och underliggande syften. Sanktionerna som följer av förbjudna lån är både civilrättsliga, straffrättsliga och skatterättsliga. Det kan därmed direkt konstateras att en överträdelse av låneförbudet medför betydligt mer ingripande sanktioner än olovliga värdeöverföringar. Det är en av orsakerna till att gränsdragningen är essentiell, inte minst med hänsyn till förutsebarhetsprincipen. Frågan om förbjudna penninglån och dess gränsdragning gentemot förskottsutdelningar belystes nyligen i rättsfallet NJA 2021 s. 388. I domen uppställde HD ett antal kriterier som ska tas hänsyn till för att avgöra om en transaktion utgör ett lån eller inte, som i viss mån klargör begreppets tillämpningsområde. Gränsdragningsproblematiken kan orsaka vad som i vår mening får anses vara ett kringgående av låneförbudsreglerna, något som fortfarande inte kan anses utrett. Problematiken grundar sig delvis i den straffrättsliga sanktion som följer av låneförbudet, eftersom domaren i sin bedömning av en transaktion därmed är bunden av legalitetsprincipen. I uppsatsen lämnas rekommendationer i syfte att tydliggöra rättsläget och dess föreliggande gråzon. Ett uttryckligt förbud mot förskotts- och interimsutdelningar synes inte motiverat, utan istället föreslås andra åtgärder som kan vidtas för gränsdragningens klargörande. Utöver det nämnda finns anledning att utöka de kriterier som används för att fastställa huruvida en transaktion utgör ett förbjudet lån eller inte. I den alternativa lösningen ingår en avkriminalisering av låneförbudet, vilket skulle öppna dörrar för en vidare och mer ändamålsenlig tolkning utifrån förbudets syfte. Mycket i låneförbudets historia talar även för att reglerna är i behov av reformering.

No description available.