Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser på kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras på kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av åtta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrån ett personligt och samtidigt professionellt sätt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation är att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten. Psykiska låsningar hos klienten p.g.a. bristande tillit eller tidigare trauma upplevs vara blockerande för kreativiteten.

The purpose to this survey is to map out the affordances available in the outdoor environment of one preschool. This has been executed through three episodes of observing children at that preschool during their outdoor play. All visible affordances has been written down and later on summarized in different themes where the most interesting meeting places in the outdoor environment at the pre-school have been described. The result of the study shows what the children at this preschool do in their outdoor environment. It also shows the importance of the arrangement of material and environment in order to be able to support childrens play. An awareness of what the environment offers the children in their play is important. It makes it possible to design an outdoor environment that encourages different kinds of playing and exploring which may support children’s development and creation of their own identity.

Syftet med undersökningen var att studera vilken påverkan pedagoger anser att leken har när det gäller barns inlärning, samt hur de ser på leken som inlärningsmetod. Den metod som användes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansåg att leken har en stor betydelse för barnens inlärning för det handlar inte bara om att leka, utan att det är ett sätt för dem att hantera vardagen och att förvärva kunskap. Det är viktigt att tillåta att barn får leka för det är deras naturliga sätt att undersöka omgivningen. Barnen får genom leken ett alternativt sätt att lära sig nya saker på, när inlärningen sker på ett sätt som tilltalar dem. Det är emellertid viktigt för pedagoger att vara i närheten när barnen leker för att se till att leken fungerar, oavsett om det är den fria leken eller den styrda. Om barnen leker så har man möjligheten att lägga in kunskap som man anser passar till leken.

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit. Dessa är förskolepersonalens närvaro som ansågs vara av vikt och en central del i barns relationsskapande. I Skillnader och likheter i barns relationsskapande framkom det fler skillnader än likheter i våra intervjuer. Barns lek ansågs även den vara en central del i förskolan och i barns relationsskapande. Den sista kategorin var svårigheter som kan uppstå i barns relationsskapande där olika faktorer som bidrar till dessa svårigheter lyftes. Dessa fyra kategorier är något som vi anser är grundläggande för vårt slutresultat.

Denna studie syftar till att ta reda på mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med sagor som ett verktyg i värdegrundsarbetet. En mycket viktig del i barns uppfostran är just att barnen får lära sig vilka grundläggande värderingar som finns i vårt samhälle. I förskolan finns läroplanen att utgå från och värdegrundsfrågor om hur vi som människor bör vara mot varandra är centrala i förskolans verksamhet. Det empiriska materialet till den här studien är insamlat med hjälp av tre intervjuer och tre observationer på en förskola. Informanterna uttrycker att arbetet med sagor är väldigt roligt samtidigt som det finns mycket för barnen att lära av sagor. Sagor har ofta ett tydligt budskap som behandlar olika moraliska frågor. Genom att barnen får möta olika karaktärer med olika karaktärsdrag får de träna sig i hur de kan bemöta olika människor. Att barn är väldigt empatiska och har en stark vilja att hjälpa är något som framkommer i såväl intervjuer som observationer. Resultatet visar vidare att det finns mycket som är positivt med att arbeta med sagor och värdegrund. Det finns också en del utmaningar som till exempel att anpassa nivån på sagoupplevelserna efter de olika barn som finns i barngruppen.

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollärares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts där intervjuer har genomförts med sju förskollärare. Resultatet visar att förskollärare anser att ledarskapet är komplext och att det finns en svår balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritär. Förskollärarna har också uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har även betydelse för att leken utvecklas.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna. I förskolans verksamhet har leken en central roll under hela dagen, både under fri och organiserad lek. Slutsatser som jag har kommit fram till är att informanternas förhållningssätt och vägledning gynnar barns utveckling i en kontinuerlig lärandeprocess. Genom pedagogisk dokumentation såsom skriftlig dokumentation, pedagogiska samtal, reflektion och fotografier synliggör förskollärarna barns lärande och utveckling. Reflektion är viktigt och kan användas som underlag, exempelvis hur man kan utmana barnens handlingar att gå vidare till nästa steg. Förskollärarna ser barnet i sin helhet under de dagliga momenten, inte bara i leken.

Syftet med denna studie är att studera på vilket sätt två förskolor arbetar med inkludering, motverkande av utanförskap samt hur de arbetar för att skapa ett positivt lärandeklimat. Denna studie utgår från en kvalitativ metod utifrån en traditionell forskningsstrategi. Totalt 10 personliga semistrukturerade intervjuer med intervjuguide användes som datainsamlingsmetod. Ur resultatet framgår att pedagogerna anser att leken har en stor betydelse för barns lärande och sociala utveckling samt att pedagogerna ser sin egen roll som viktig för att motverka utanförskap från leken. Slutsatsen är att pedagoger i förskolan generellt är medvetna om de allvarliga konsekvenser som utanförskap i leken kan innebära och att pedagogerna betonar ett starkt fokus på arbetssätt för att motverka detta.

No description available.

No description available.