Det här arbetet syftar till att försöka ge en bild av lärarens syn på ämnesintegrering mellan ämnena träslöjd och matematik. Min vision är att slöjdämnet ska kunna integreras mer bland andra skolämnen än det görs i dag. / <p>Godkännandedatum 2013-03-20</p>

<p>Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik. Uppsatsen visar att värdegrunden utgör en grund för det demokratiska samhälle Sverige förespråkar. Den visar även på att miljöperspektivet verkar vara skilt från värdegrundens område och ställer sig frågan om det verkligen stämmer. Uppsatsens författare kommer också fram till att skolan har gjort värdegrunden till en ersättning för kyrkans etiska och moraliska värderingar, som hjälp att enas kring demokratiska värderingar.</p>

No description available.

<p>Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov. I överlag visade resultatet även att barnen åt sina måltider men eftersom studien inte nämnde vad måltiderna innehöll kunde vi endast konstatera att över hälften av barnen tycks äta regelbundet under skoldagen. I Lpo 94 gjordes 2003 en revidering och ett tillägg arbetades fram om skolans ansvar gentemot barnens hälsa. I vår undersökning visade det sig att lärarna var positiva till tillägget men även medvetna att deras arbetsbörda kommer att öka på grund av att den fysiska aktiviteten nu ska integreras i alla ämnen.</p>

<p>Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden. Studien visar därför att den dominerande diskursen i Lgr 69 är kollektivcentrerad medan den i Lpo 94 är individcentrerad, vilket medför att synen på en demokratisk människa har förändrats.</p>

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden. Studien visar därför att den dominerande diskursen i Lgr 69 är kollektivcentrerad medan den i Lpo 94 är individcentrerad, vilket medför att synen på en demokratisk människa har förändrats.

Genom förankring i relevant litteratur, och en intervjustudie med tre lärare, svarar denna uppsats i resultatdelen på forskningsfrågan: hur lärare i grundskolan beskriver att de arbetar med läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål. Den visar att värdegrunden i det demokratiska uppdraget har stor betydelse för elevernas samhällsutveckling. Uppsatsen påpekar att samtalen kring värdegrunden måste generera handling. Vidare påvisas vikten av ständig reflektion över vad värdegrunden innebär. I diskussionsdelen besvaras uppsatsens syfte att: förstå innebörder av läroplanens (Lpo 94), värdegrundsmål i skolans praktik. Uppsatsen visar att värdegrunden utgör en grund för det demokratiska samhälle Sverige förespråkar. Den visar även på att miljöperspektivet verkar vara skilt från värdegrundens område och ställer sig frågan om det verkligen stämmer. Uppsatsens författare kommer också fram till att skolan har gjort värdegrunden till en ersättning för kyrkans etiska och moraliska värderingar, som hjälp att enas kring demokratiska värderingar.

Syftet med vårt arbete har varit att beskriva elevers kostvanor och frekvens av fysisk aktivitet under en skoldag. Samt att undersöka tre lärares erfarenheter av hur fysisk aktivitet och goda kostvanor påverkar elevers beteende under skoldagen. Utifrån vårt syfte valde vi att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för att få ett så brett och djupgående resultat som möjligt. I vår undersökning framhöll lärarna kosten och rörelsen som en viktig del av barnens dag för att de skulle orka ta till sig den kunskap som förmedlades. Studien visade att barnen är nöjda med den fysiska aktiviteten under skoldagen och även att lärarna arbetar för att främja barnens dagliga rörelsebehov. I överlag visade resultatet även att barnen åt sina måltider men eftersom studien inte nämnde vad måltiderna innehöll kunde vi endast konstatera att över hälften av barnen tycks äta regelbundet under skoldagen. I Lpo 94 gjordes 2003 en revidering och ett tillägg arbetades fram om skolans ansvar gentemot barnens hälsa. I vår undersökning visade det sig att lärarna var positiva till tillägget men även medvetna att deras arbetsbörda kommer att öka på grund av att den fysiska aktiviteten nu ska integreras i alla ämnen.

Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

No description available.