Tonspråket - kanske en av de svåraste sakerna för den egna låtskrivaren att definiera. Ändå är det detta som detta arbete utforskar. Med syfte att identifiera och utveckla det egna tonspråket i mina melodier ställs frågorna ”Vad är det som är kännetecknande för mitt eget tonspråk?” och ”Vilka metoder kan jag använda när jag fått den kunskapen?”. Arbetet består av två delstudier. Den första går ut på att med reflekterande metoder analysera harmonik, melodi, känslouttryck och arbetssätt i mina låtar för att söka mitt eget tonspråk. Resultaten av den första delstudien sträcker sig bland annat mellan olika typer av modulation, modus, frasering, motiv, rytmik, intervall och känslor samt skillnader i prioritering inom låtar vid olika typer av arbetssätt. Den andra delstudien går ut på att med gestaltande metoder skriva ny musik. Detta framför allt utefter de tendenser jag funnit av analysen i den första delstudien. De åtta låtar som är resultaten av den andra delstudien presenteras genom beskrivningar av de tendenser som togs fasta på och beskrivningar av processen för hur låtarna skrevs. I slutreflektionen presenteras bland annat hur analysen påverkat min utveckling som låtskrivande och hur denna metod skulle kunna nyttjas av andra låtskrivare. En problematik som reflekteras över är kring professionalisering av känslouttryck och vad som är låtskrivarens roll gentemot lyssnaren. Efter observation av skillnader i verken beroende på utgångspunkt i melodi kontra musikproduktion föreslås detta som ämne för framtida forskning.

Denna uppsats handlar om att skriva låtar utifrån tre förutbestämda strategier. Jag valde att skriva med utgångspunkt från strategierna skriva texten först, utgå ifrån en trumloop och utgå ifrån textmässig hook i låtformen AADA.Förhoppningen med de givna förutsättningarna var att främja skapandeprocessen, korta startfasen, minska självkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karaktär på låtar och till sist variera den typ av form som låtarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underlättar och för arbetet framåt. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, ramar påverkar min kreativa process när det kommer till att skriva låtar. Fem låtar har skrivits delvis eller helt färdigt och jag har i arbetet med tre av dem begränsat mig själv kreativt på olika sätt och med de övriga två har jag inte gjort det. Jag har fört loggbok efter varje genomfört arbetspass och har använt den för att analysera hur arbetsprocessen har fortlöpt och framför allt upplevts. Resultatet av min undersökning är att ramar kan fungera som en katalysator för min kreativa process. Eftersom jag upplevt att mer övning inom området är den viktigaste faktorn för att jag ska utveckla mina färdigheter som låtskrivare kommer jag fortsättningsvis också använda olika ramar när jag skriver låtar då de kan stimulera till arbete.

I detta arbete har jag undersökt huruvida min låtskrivningsprocess skiljer sig utifrån fem musikaliska element när den skrivs under tidspress. - Melodisk utveckling (omfång/register) - Rytmisk variation - Variation (låtens helhet) - Repetition - Hookar Jag har, utifrån tre bestämda tidsramar, skrivit fem låtar per tidsram, gjort demo-versioner på samtliga och fått de musikaliska elementen betygsatta av en lyssningsgrupp. Dessa betyg har jag sedan sammanställt för att se hur lyssningsgruppen har uppfattat låtarna utifrån elementen och om det då finns några skillnader när jag skriver utifrån de olika tidsramarna. Resultatet visar att det finns en tydlig olikhet mellan den kortaste och de längre tidsramarna, då det finns en påtaglig saknad av de musikaliska elementen vid den kortare tidsramen. Differensen mellan de längre tidsramarna är mer diffus men vid den längsta tidsramen är de musikaliska elementen mer närvarande, hos samtliga element, än vid den näst längsta tidsramen.

Denna studie syftar till att undersöka skapandet av popmusik (i en DAW) som är både lättillgänglig och innehåller oväntade inslag. Genom att analysera låtar av Susanne Sundfør och AURORA, samt genom att ta del av intervjuer med artisterna, undersöker jag olika konstnärliga val som kan göras i den musikaliska skapandeprocessen. Genom att använda egna upplevelser som grund för analysen, undersöker jag hur dessa val kan bidra till att skapa musik som är både lättillgänglig och konstnärligt meningsfull. Litteratur som behandlar ämnen som genreöverskridande musik och harmonik användes för att stödja analyserna.  Studien resulterade i fyra låtar som jag skrev och producerade, vilka representerar ett steg mot att förstå vad som krävs för att skapa lättillgänglig popmusik med oväntade inslag. Resultaten av studien inkluderar också en fördjupad förståelse av de konstnärliga valens musikaliska betydelse inom låtskrivande och musikproduktion. Resultatet ger insikt i möjligheterna att skapa popmusik som är både lättillgänglig och konstnärligt meningsfull. / The present study aims to investigate the characteristics of easily accessible pop music that also contains unexpected elements. To this end, songs by Susanne Sundfør and AURORA were analysed, and interviews with the artists were thoroughly examined. The analysis was based on a review of relevant literature, which covered topics such as genre-crossing music and music theory. The study explored the various artistic choices that can be made in the production process and considered their musical significance. The research approach was reflective and focused on the author's subjective experience of music. The analyses aimed to identify the specific musical elements that appealed to the author and consider their role in creating easily accessible pop music with unexpected elements.  The results of the study include four original songs written and produced by the author, which represent a step towards understanding the requirements for creating the desired music. The research also resulted in a deeper understanding of the musical significance of artistic choices in pop music production. The findings provide insight into the possibilities for creating pop music that is both accessible and artistically meaningful.

Syftet med detta projekt var att jämföra individuellt arbete och samarbeten med andra, och studera hur de olika arbetsformerna mentalt påverkat oss som deltagit i detta arbete. Metoden som använts är genomförandet av tre delstudier som omfattat projekt där jag dels skapat musik tillsammans med andra och dels individuellt, samt en intervjuundersökning. En erfarenhet från detta projekt är att, när det kommer till samarbete och individuellt arbete inom kreativt skapande, är varje situation unik. Ett resultat av arbetet är att skillnaderna mellan hur de olika arbetsformerna upplevs är beroende av olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat vilka som deltar, vilken uppgift som ska lösas, relationerna mellan deltagarna i en grupp och vilka tidsramar som gäller. För mig har en viktig insikt varit att jag fungerar allra bäst när jag både arbetar individuellt och samarbetar. För att kunna genomföra musikproduktioner och nå mina konstnärliga mål behöver jag, social gemenskap, dela och skapa idéer med andra, samt möjligheten att arbeta individuellt för att kunna skapa helt fritt utan att ta hänsyn till någon annan. / The purpose of this project was to compare individual and collaborative work, and to study how the different forms of work methods mentally affected me and the participants. The method used is the implementation of three sub-studies which included projects where I created music with others and individually, as well as an interview study. One experience from this project is that, when it comes to collaborative and individual work within music creation, each situation is unique. One result is that the differences between how the various working methods are experienced, depends on several factors. These factors include, who is participating, what task is to be solved, the relationship between the participants and what time frames apply. For me, an important insight has been that I prefer working both individually and collaboratively. To be able to make music productions and achieve my artistic goals, I need to, socialize with others, share and create ideas with different people, as well as the opportunity to work individually to be able to create music freely without taking anyone else into consideration.