Bakgrund: Läkemedelsgruppen cytostatika är klassificerad som ett hälsofarligt ämne och kräver försiktighetsåtgärder som främjar säker hantering, då det finns risk vid exponering. Därför är det viktigt att sjuksköterskorna som i sitt arbete kommer i kontakt med cytostatika får utbildning för lämpliga försiktighetsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade hur sjuksköterskor arbetade säkert i samband med cytostatikabehandling. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där datainsamlingen gjordes i två olika databaser vilket resulterade i tio resultatartiklar. Resultat: Resultatet kategoriserades i tre kategorier: Kunskap, Personlig skyddsutrustning och Arbetsmiljö. Majoriteten av sjuksköterskorna påvisade en bristande kunskap vid cytostatikabehandling där en stor del av sjuksköterskorna inte hade fått någon utbildning. Handskar var den mest använda skyddsutrustningen vid hantering av cytostatika. Personlig skyddsutrustning kunde dock vara ett hinder och störa sjuksköterskan vid arbetsmomentet. Ljud och ljus var faktorer som kunde distrahera sjuksköterskan från att dubbelkontrollera läkemedel. Konklusion: Kunskap krävs för att sjuksköterskan ska kunna arbeta säkert i samband med cytostatikabehandling. Riktlinjer för handhavande av cytostatika finns till för att skydda vårdpersonal men även patienter för exponering. / Background: The drug group cytostatics is listed as a health hazardous drug and require precautions that promote safe handling, as there is a risk of exposure. Therefore, it is important that the nurses who in their work come in contact with cytotoxic drugs receive training for appropriate precautions. Purpose: The purpose was to describe factors that affected how nurses worked safely in correlation to chemotherapy. Method: The study was conducted as a general literature study where the data collection was done in two different databases, which resulted in ten result articles. Results: The results were categorized into three categories: Knowledge, Personal protective equipment and Working environment. The majority of nurses demonstrated a lack of knowledge in chemotherapy treatment where a large part of nurses did not receive any training. Gloves were the most used protective equipment when handling cytotoxic drugs. However, personal protective equipment could be an obstacle and disturb the nurse during the work phase. Sound and light were factors that could distract the nurse from double-checking medicines. Conclusion: Knowledge is required for the nurse to be able to work safely in correlation to chemotherapy. Guidelines for the handling of cytotoxic drugs exist to protect healthcare personel but also patients from exposure.

No description available.

This study aims to discover and create an overview of how model-based systems engineering (MBSE) is utilized in Scaled Agile Framework (SAFe) settings. The overall goal is to identify the challenges and opportunities, the best practices and to find different publication trends that exist for this combination. The combination is interesting to investigate given that MBSE is considered to traditionally be a waterfall-based way of working, whereas SAFe is an Agile way of working. The study was executed by conducting a systematic mapping study. The results we found that were linked to the publication trends where that the number of primary studies investigating the combination of MBSE and SAFe were relatively low, and that the amount of grey literature that were found were higher than peer-reviewed primary studies. The best practices of the combination of MBSE and SAFe were identified by analyzing different methods, tools, and processes. Identified challenges and opportunities of this combination were that it provides: enhanced collaboration and communication capabilities, centralized information about the system under development, reduction of complexity, and decreased development time.

I denna uppsats studeras de utmaningar som religionskunskapslärare möter i dagens mångkulturella skola i Sverige, specifikt inom högstadiet och gymnasiet. Denna analys tar sitt avstamp i religionskunskapslärarens uppdrag att undervisa om religionskunskap i en sekulariserad heterogen skolmiljö, där majoriteten av elever har olika bakgrunder, religioner och kulturer. Målet med denna  studien är att undersöka hur elevernas mångreligiösa och kulturella bakgrund påverkar  undervisningen i  religionskunskap. Studien innehåller två centrala frågeställningar som ska behandlas genom texten gång; Vilka utmaningar upplever religionskunskapslärare när det gäller att undervisa om religionskunskap i en mångkulturell skola i Sverige? Hur påverkas lärarens undervisningsmetoder och strategier av den kulturella och religiösa mångfalden i klassrummet? Studien belyser tre huvudområden; hantering av religionskritik, lyftandet av kontroversiella ämnen och frågor, samt representation och skapandet av ‘safe space’ i det mångkulturella klassrummet. Genom gedigen granskning av litteratur framkommer det att religionskunskapslärare i Sverige står inför flera utmaningar när det kommer till att undervisa om religionskunskap i mångkulturella klassrum. I studien blev det tydligt att läraren oftast var tvungen använda sig av olika undervisningsstrategier, för att  kunna undervisa i religionskunskap på ett givande sätt och samtidigt respektera elevernas varierande religiösa och kulturella bakgrunder. Avslutningsvis indikerar vår studie på att religionskunskapsundervisningen i Sverige står inför stora utmaningar.

This study begins with an understanding that immigrant experiences are complex and encompass the change of many factors for the person who moves from one country to another. While existing integration efforts focus on the practical aspects and needs of immigrants, some experiences never get to be expressed and emotional needs remain unvocalized. This study focuses on the emotional needs of immigrant women and the design of an environment where these needs can be vocalized or expressed. In the study we conduct an analysis of the factors which help in establishing trust and rapport with and between immigrant women and investigate how non-verbal tools can be used in eliciting emotional needs and bridging differences in an intercultural setting. This study consists of two design workshops, where the main tool used is embroidery, and individual interviews with all the participants. Nine immigrant women in total were recruited for the study, where each of them comes from a different country. Results show that the most important factors in building trust with the facilitators were the informal communication style, gender, and the spatial layout where the workshops were conducted. Furthermore, the most important factor in eliciting reflections was the use of the autobiographical timeline tool. Finally, the act of creating the embroideries together and the smaller size of the groups proved to be very important in bridging cultural and other barriers between the participants. / Denna studie utgår från en förståelse för att invandrarupplevelser är komplexa och omfattar förändringar av många faktorer för den person som flyttar från ett land till ett annat. Då befintliga integrationsinsatser fokuserar på de praktiska aspekterna och behoven för invandrare, kommer vissa erfarenheter aldrig att uttryckas och känslomässiga behov förbli okända. Denna studie fokuserar på invandrarkvinnors känslomässiga behov och utformningen av en miljö där dessa behov kan uttalas eller uttryckas. I studien utför vi en analys av de faktorer som bidrar till att skapa förtroende och relationer med och mellan invandrarkvinnor. Vi undersöker hur icke-verbala verktyg kan användas för att uttrycka känslomässiga behov och skapa kopplingar mellan individer med kulturella skillnader. Studien består av två designworkshops, där det huvudsakliga verktygetsom används är broderi, och individuella intervjuer med alla deltagare. Totalt rekryterades nio invandrarkvinnor till studien, och var och en av dem kommer från olika länder. Resultaten visar att de viktigaste faktorerna för att bygga upp förtroende med ledarna av workshopen var den informella kommunikationsstilen, könet av ledarna samt den rumsliga layouten där workshoparna genomfördes. Dessutom var den viktigaste faktorn för att framkalla reflektioner användningen av det självbiografiska tidslinjeverktyget. Slutligen visade sig skapandet av broderierna tillsammans i grupp samt den mindre storleken på grupperna vara mycket viktiga aspekter för att skapa kopplingar mellan dels kulturella, men även andra skillnader mellan deltagarna.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.