No description available.

No description available.

In a conservative field as the law industry, where the exercise of profession is that independent that the employee becomes one's own leader and where the professional identity dominates the identity of the organisation, there is a trend to leave the company, either for another company or in order to start ones own business. In this qualitative study, we wanted to increase the understanding of identity and leadership constructed in a company in a professional field. The study was conducted at a micro business in the law industry in a small city, by semi structured interviews of the employees and the owner of the company. The empirical material and analysis has been thematised by the research questions concerning identity and leadership, and sense-making has been knitted together to discuss how these cooperate. The conclusion is that the identity of the organisation cooperates with the identity of the profession, and that is why the employees will relate to this identity, and also construct the owner, who has the ownership of the identity, as a leader. / I en konservativ bransch som juristbranschen, där yrkesutövningen är så pass självständig att den anställde blir sin egna ledare och där den professionella identiteten dominerar organisationens finns det en trend att medarbetare lämnar byrån för att söka sig till andra byråer eller starta eget. Med denna kvalitativa studie ville vi öka förståelsen för identitet och ledarskap som konstruktion hos ett företag i en professionell bransch. Studien utfördes hos ett mikroföretag inom advokatbranschen, på liten ort och genomfördes med semistrukturerade intervjuer av medarbetarna och ägaren av företaget. Det empiriska materialet och analysen har tematiserats utifrån forskningsfrågorna rörande identitet och ledarskap, där meningsskapande har vävts in för att kunna diskutera hur dessa samspelar med varandra. Studiens slutsats blev att identiteten i organisationen samspelar med professionens identitet och att medarbetarna därför kan förhålla sig till denna identitet, och även konstruera ägaren som ledare då denne bland annat har upphovsrätten till identiteten.

I denna uppsats analyseras sex olika platsannonser för biträdande jurister inom affärsjuridik. Syftet är att undersöka huruvida platsannonserna är könskodade eller inte för att kunna bidra till jämställdhetsfrågan inom yrket. Det är i dag fler kvinnor än män som fullföljer juristutbildningen och därmed får en juristexamen, vilket speglar sig i att det är fler kvinnliga biträdande jurister inom affärsjuridiska yrket men sedan händer det något ju högre upp en tar sig i karriären. Med hjälp av en kritisk diskursanalys analyseras platsannonsernas konstruerande av den ideala biträdande juristen för att undersöka huruvida denne tillskrivs typiskt kvinnliga eller manliga egenskaper. Därtill genomförs en jämförelse för huruvida advokatbyråernas storlek påverkar hur den ideala biträdande juristen konstrueras och i vilken utsträckning det förekommer könskodning i annonserna.  Resultatet visar att den ideala biträdande juristen konstrueras som en individ som kan arbeta väl i team och därmed har en god samarbetsförmåga, hen levererar alltid högkvalitet och är därmed högpresterande. Dessutom är den ideala biträdande juristen kompetent, engagerad och mångsidig. Har inte individen tagit juristexamen är det inte långt kvar. Av de 126 egenskaper som den ideala biträdande juristen konstrueras med har i könskodningen, utifrån tidigare forsknings könsmärkta ord och egenskaper, 51,6 procent kodats som könsneutrala, 32,5 procent som feminina och enbart 15,9 procent som maskulina. Könskodningen tyder på att platsannonserna inte spelar någon avgörande roll för huruvida det existerar jämställdhet i entrén till den affärsjuridiska världen eller inte. Uppsatsen kartlägger hur den ideala biträdande juristen konstrueras och belyser vilken roll platsannonsernas utformning spelar för skapandet av den sociala identiteten och könskodning.

No description available.

Since the early 1990s, institutional approaches to organizations have increasingly focused on explaining the role of agency in processes of institutional creation and transformation. The paradox of embedded agency, the question of how actors can become motivated and enabled to transform supposedly taken-for-granted practices, structures and norms has become the fundamental puzzle of contemporary institutional theory. Recent attempts to resolve this puzzle under the label of “institutional work” focus on practices aimed at creating, maintaining, and disrupting institutions, but portray them as planned, discrete episodes that unfold in isolation from everyday organizational or social life. Thereby, the label highlights institutionalists’ current neglect of work in its literal meaning as actors’ everyday occupational tasks and activities. The detachment of institutional work from practical work constitutes a significant blind spot in institutionalists’ understanding of agency and calls for research that examines the reciprocity of institutions and work. Drawing on illuminating constructs from theories of practice, this study extends existing field-level approaches to the paradox of embedded agency. It argues for a practice-based institutionalism that focuses on individual actors and the role of their collective micro-level praxis in constituting macro-level institutions. It re-connects institutional arguments to every-day activity rather than organizational or managerial action, unpacks the micro-practices and micro–politics by which actors negotiate institutional contradictions and demonstrates the reciprocity of institutions and work. The research addresses the detachment of institutional and practical work through a single-case study of a global law firm’s banking group. It explores what banking lawyers do when they ‘do deals’ and how their practical work may attain institutional relevance. Positioned at the intersec-tion of local laws, international financial markets, commercial and professional logics, banking lawyers operate across multiple institutional frameworks. Observations and accounts of their work provide particularly rich insights into the dynamics of institutional persistence and change, because they illustrate empirically how contradictory institutionalized concepts, practices and logics are experienced, negotiated, and constituted at work.