This study will identify the environmental impact in terms of carbon dioxide for a boiler house on behalf of Kvänum energi. The boiler central consists of a main building, which in turn contains multiple components such as boilers, pipes, etc, the boiler central uses pellets fuel. It also includes a silo and an ash container. The total weight of the boiler is about 63 tons. Each boiler has an output of 600 kW; the central includes three boilers with room for a fourth if necessary. The study has followed the ISO 14040 as far as it has been possible. The boiler central is manufactured at Kvänum Energi’s plant in Kvänum and then assembled on-site for the customer. When analyzing the system the entire product has been divided into smaller parts to make the analysis more manageable. The breakdown was made regarding the material. The conclusions from the calculations of emissions were that material was of greater importance to the environment than transportation. Design improvement proposal was mainly focused on materials and how any change of material would affect the environment and energy consumption. The ability to construct the building and silo in aluminum was investigated from the strength, price and environmental impact point of views. From design point of view, steel and aluminum are equivalent for the purpose, but in terms of cost, aluminum is more expensive. However the recycling option is significantly better for aluminum. EPS (Environmental Priority Strategies), which is a Swedish method developed for engineers at Volvo, was used for the calculation of environmental impact. When comparing steel and aluminum, the aluminum construction received a lower value regarding carbon dioxide i.e. better from an environmental perspective. The study includes a short survey on a transport to a fossil fuel dependent country, and it is investigated whether such a transport would be justified. The transport would be by boat and truck and the resulting emissions from the transport is about 1 ton of CO2. In the study, Lithuania has been chosen as an example because it has the same climate as in Sweden, i.e. a large need for heating during winter, and also because that Lithuania has a high dependence of oil and gas for heating.

Vid byggnation i storstadsmiljöer används ofta material som förvarats eller utvinns långt ifrån byggnadsplatsen. Materialet transporteras långa sträckor och transporten antas utgöra en stor kostnad, både ekonomiskt och miljömässigt. Överblivna jord- och bergmassor i samband med byggnation och rivning används oftast inte optimalt och återvinns sällan på bästa sätt. Genom en förbättrad hantering och återvinning av dessa jord- och bergmassor skulle involverade aktörer potentiellt kunna minska sina kostnader, samtidigt som samhället skulle kunna dra nytta av en mindre miljöpåverkan. De frågeställningar som valdes att undersöka är: Leder ett införande av mer lokala upplag för jord- och bergmassor vid byggnation i städer till en samhällsekonomisk besparing? Hur stor påverkan har miljömässiga kostnader på totalkostnaden och finns det sociala aspekter som bör beaktas? Vad finns det för möjligheter och svårigheter med att kombinera analysverktygen CBA och LCA för att värdera den samhällsekonomiska nyttan av ett lokalt upplag?  För att undersöka om ett temporärt upplag minskar kostnaderna och miljöpåverkan, har ett beräkningsverktyg utvecklats. Teorier om livscykelanalys (LCA) samt kostnad-nytta-analys (CBA) har studerats och varit grund för beräkningsverktyget. Verktyget har testats i en fallstudie i Göteborgs stad och blivit avgränsat till att endast hantera entreprenadberg. I fallstudien blev totalkostnaderna för det lokala upplaget jämfört med normalfallet relativt lika, medan de totala miljöutsläppen för det lokala upplaget blev högre. Detta beror framförallt på att en mobil kross användes i det lokala upplaget. Om istället en stationär kross kan användas i det lokala upplaget, skulle det resultatet blivit mer samhällsekonomiskt fördelaktigt. Avståndsdifferensen mellan normalfallet och fallet med ett lokalt upplag var relativt liten och detta var även en bidragande orsak till de marginella kostnadsskillnaderna. Resultatet blev att denna studie inte kan svara på om ett införande av mer lokala upplag alltid leder till en samhällsekonomisk förbättring. Beräkningsverktyget som utvecklats kan användas för att testa olika scenarion mot varandra och det kan därmed i ett tidigt stadie, ge en indikation på om implementeringen av ett lokalt upplag är samhällsekonomiskt fördelaktig. Indata till beräkningsverktyget kan enkelt ändras för att passa olika scenarion och förhållanden. Verktyget kan därför även utvecklas för mer precisa beräkningar. Beräkningsverktyget tar hänsyn till skillnader i anläggningskostnad, kostnad för krossning, transportkostnader samt miljöpåverkan. De miljömässiga och sociala kostnaderna som undersökts verkar ha liten påverkan på totalkostnaden. Undantag är dock bullerkostnaden från krossning som blir hög utan bullerskydd. Det är fördelaktigt att studera både LCA samt CBA för att få fler infallsvinklar vid bedömning och värdering av den gällande situationen jämfört med framtida förändringar. / When constructing in urban areas, it is common to use material that is stored or extracted far away from the construction site. The material is then transported long distances and the transportations lead to large costs, both economically and environmentally. Excavated soil and rock masses from construction and demolition is seldom used optimally and is rarely recycled in an optimal way. An improved handling and recycling of the masses could potentially reduce costs for involved actors, while society could benefit from less environmental impact. The research questions addressed in this report are: Does the introduction of more local storage for excavated soil and rock masses for construction in cities lead to socioeconomic savings? What impact has environmental costs on the total cost, and are there social aspects that should be considered? What are the opportunities and difficulties of combining LCA and CBA to evaluate the socioeconomic benefits of a local storage? A calculation tool was developed to investigate whether a temporary storage reduces the costs and environmental impacts. Theories about Life Cycle Assessment (LCA) and Cost-benefit analysis (CBA) has been studied and been the basis for the calculation tool. The calculation tool was then tested on a realistic scenario in the city of Gothenburg and was limited to only handle excavated rock. The result was that the study could not show that an introduction of a more local storage always leads to economic improvements. A mobile crusher was used in the local storage in the tested scenario. If a stationary crusher would be used instead, the outcome would be much more beneficial with a local storage. The developed calculation tool can be adapted for testing different scenario studies and can in an early stage, give an indication for if implementing a local storage is socioeconomic beneficial. The input data can easily be changed to suit different circumstances and to make accurate calculations for different scenarios. The calculation tool takes into account differences in the cost of construction of the storage, cost of crushing rock, transport costs and environmental impact. The environmental and social costs examined seem to have little impact on the total cost. It is advantageous to study both LCA and CBA to get more perspectives in the assessment and evaluation of the current situation compared to future changes.

Transportsektorn står för en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning och är orsaken till en tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser. Samtidigt har regeringen satt upp högt ställda mål: fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030 och Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. För att nå dit krävs det snabba och kraftfulla förändringar i transportsektorn. Elektrifiering har pekats ut som en nyckelfaktor för framgång. Men för att eldrivna fordon fullt ut ska kunna konkurrera och ersätta det fossildrivna systemet, krävs det satsningar på ny infrastruktur. Snabbladdare har redan börjat byggas på många håll, där eldrivna personbilar kan ladda sitt batteri på kort tid. Elvägar är ett samlingsnamn för innovativa tekniker där fordon, inklusive lastbilar, laddas med el från vägbanan medan de kör. Men vilken eller vilka tekniker är de mest strategiska stegen, språngbrädor, på väg mot en hållbar framtid och vad kännetecknar egentligen en sådan? Det här arbetet utgår ifrån ramverket för strategisk hållbar utveckling som kan användas för att planera mot hållbarhet i komplexa system. Dess kärna består av backcasting utifrån fyra grundläggande principer för hållbarhet. Studien använder en kombination av olika metoder för att undersöka snabbladdningsinfrastrukturens och elvägars miljöpåverkan och kostnader ur ett strategiskt livscykelperspektiv. Den kunskapen används sedan för att bygga modeller för hur utsläppen till miljön förändras per investerad krona, också beroende på hur den använda elen produceras. Resultaten visar på en stor potential för minskad miljöpåverkan för båda tekniker som dock i hög grad är beroende på elmixen. Arbetet har också visat att det är viktigt att inkludera själva infrastrukturens miljöpåverkan i livscykelanalyser då den kan spela en betydande roll. Slutligen kunde förtydligas att det i många fall inte är utsläppen av koldioxidekvivalenter som utgör den största miljöpåverkan. Därför appelleras till att utgå ifrån ett mer holistiskt perspektiv vid miljöpåverkansbedömningar. Det har även identifierats ett antal betydande faktorer som det fortfarande råder stor osäkerhet kring. Det rekommenderas därför att fylla kunskapsluckor och att utöka modellerna med både fler alternativ och fler faktorer för att få en mer detaljerad bild av vilken teknik som kan leda Sverige mot en hållbar framtid. / The transport sector accounts for one fourth of Sweden’s total energy use and causes one third of the national emissions of greenhouse gases. At the same time, the Swedish government has set high goals: the vehicle fleet shall be fossil-independent until 2020 and Sweden shall not have any net emissions of greenhouse gases 2050. Quick and powerful actions are needed in order to reach these goals. Electrification has been pointed out as a key factor for success. In order for electric vehicles to be able to challenge and replace the fossil system, investment in new infrastructure is necessary. Fast chargers, where passenger cars can recharge their battery in short time, are already in place in many parts of Sweden. Electric roads is a term for new and innovative technologies where vehicles are charged from the road while they are driving. But which technique is the most strategic stepping stone on the way to sustainability? This study has its ground in the framework for strategic sustainable development which can be used to plan for sustainability in complex systems. At its core it uses backcasting from four basic sustainability principles. This work uses a combination of different methods to investigate the environmental impact and costs of fast charging infrastructure and electric roads from a strategic life cycle perspective. That information is then used to build models to take a closer look at how emissions to the environment change per invested Swedish crown, also dependent on how the used electricity is produced. The results show a large potential to decrease the environmental impact for both techniques, but it is strongly dependent on the electricity mix. Furthermore, this work shows that is is important to include the environmental impact of the infrastructure itself in life cycle analyses, because it can has a significant share in the total emissions. Finally, it is pointed out that it often not is the case that the emissions of carbon dioxide equivalents are the most important impact. It is therefore crucial to use a more holistic perspective in life cycle impact assessments. This work has identified a number of factors with large relevance but also large uncertainty. It is therefore recommended to fill the identified knowledge gaps and to expand the presented models with more factors and more alternative techniques, to get a more detailed picture of which solution is the best stepping stone on Sweden’s way to a sustainable future. / Greencharge Sydost

Seafood is a global commodity of growing importance. The present study examined contributions to global warming from three significant seafood product chains. Each of these systems were relatively fuel efficient compared to fuel intensities reported for other fisheries globally. As such, processing and transportation phases made relatively important contributions to the overall global warming impact of these systems. Energy inputs to processing were important, as was the emission-intensity of the energy format used. In the context of interest regarding the food miles concept as an indicator of sustainability, results revealed that rather the mode of transport, not the distance travelled, was the most important factor in determining overall greenhouse gas emissions from transportation. Results indicate that further research evaluating the complete supply chain of seafood products (not only the fishing phase) may reveal important opportunities for emission reductions.

Greenhouse tomatoes are the most widely grown greenhouse vegetable in Ontario, with southwestern Ontario having the largest concentration of greenhouse tomato operations in North America. However, there is little data concerning the environmental impacts of producing greenhouse tomatoes in Ontario. This study was conducted to evaluate the potential environmental impacts of greenhouse tomato production in southwestern Ontario by using a life cycle assessment (LCA). Data were collected from greenhouse tomato growers in Leamington, Ontario via a survey, with additional data from documents and databases. The major source of environmental impact came from the energy and source (i.e. fossil fuels) required for heating the greenhouse, followed by fertilization, electricity use, and if included, liquid CO2. Different modelling scenarios proved effective in revealing the benefits and detriments of using various heating sources. This study revealed that energy saving methods should be investigated to mitigate the environmental burdens caused by heating the greenhouse.

The demand for environmental assessments on buildings and energy consumption is increasing as well as the energy performance requirements for buildings. At the same time it is increasingly common with self-producers of heat and electricity generation. The main purpose with this master thesis is to investigate how time resolution affects the environmental assessment of energy consumption in office buildings connected to district heating (DH). Environmental assessments were done with both attributional LCA and consequential LCA with system expansion. Fortum´s DH system in Stockholm was analyzed and district heating production was simulated in a Matlab-model. Greenhouse gas (GHG) emissions for the production were calculated. The heat demand of the office Gångaren 16 in Stockholm was simulated in IDA ICE. Thereafter the environmental impact in terms of GHG emissions was calculated with data from the assessment of the DH production. The results show that the highest time resolution that should be used for environmental assessment of energy consumption in buildings connected to DH is daily average values, regardless of LCA perspective. Moreover, sufficient results are achieved with yearly average values with attributional LCA. The results for consequential LCA with system expansion show that daily and yearly average values are not sufficient. Since peak production is temperature dependent rather than time dependent it is recommended that DH peak production is environmental assessed by temperature in future work.

Sewage sludge is currently being disposed by spreading it out on fields, an action that recycles important nutrients such as phosphorus, but also leads to heavy metal contamination. With impeding regulation changes, possibly making it harder or impossible to keep current practice, waste water treatment plants are reviewing their options. One solution could be mono-incineration with phosphorus recovery. However, to make the sludge have a heating value high enough to avoid support fuel it needs to be thermally dried, which requires large amounts of heat. Moreover, large investments would have to be made, creating a more complex system than the current one. Industrial symbiosis could be the solution for making it both more economically and environmentally sustainable and possible, as it is possible to utilise waste heat for the drying, and collaborating with a waste incineration company to incinerate the sludge. Setting up an industrial symbiosis exchange is not always simple; knowing who benefits from what, and who should pay for what investment can be complicated. Moreover, it is often assumed that industrial symbiosis exchanges are environmentally sustainable, but it is not always the case. To better understand how costs should be allocated, and how exchanges should look to be both economically and environmentally sustainable, the methods life cycle analysis (LCA) and life cycle cost analysis (LCC) are suitable to use, as they allow a full view of the system, which can be broken down into different processes. The aim of this study is to see how LCA and LCC can be used on a planned symbiosis project to assess environmental and economical impacts. The results that were found was that using waste heat instead of primary produced heat was not necessarily better, both economically and environmentally in the categories acidification, eutrophication, and global warming potential. If the drying could take place solely during warmer months, through use of storage, then the heat could be produced through waste incineration, creating electricity to sell and replace marginal electricity. There was no clear cut answer to which scenario was better of the thirteen looked at in this study, as different scenarios were better in different categories, which proved the necessity of doing an LCA and a LCC, or similar methods. Moreover, the larger investments were not always the most profitable, even in the best economical scenario, showing the risk of unequal cost distribution. Similarly, the best scenario to avoid global warming potential involved using storage of dried sludge, increasing emissions for the one responsible for the storage, whilst decreasing emissions for incineration substantially. In summary, performing a LCA and a LCC on a planned symbiosis exchange can both show how different choices affect different categories, and help mitigate risks of uneven distribution of both costs and emissions.

This thesis examines the life cycles of a data centre and a local server to conclude which of them has the largest environmental impact. Data centres are warehouse-looking buildings with servers in them, hosting the so-called “cloud”. Storing your data and information in a data centre and using its software and other resources through the internet is called cloud computing. The more traditional alternative to cloud computing is to have your own servers locally. You can access these without the internet, but you must operate and service it by yourself. There are some benefits with using cloud computing instead of local servers. One of these is often said to be energy efficiency and by that less environmental impact. This thesis sets out to confirm or refute, that statement. To do that, a comparing Life Cycle Assessment (LCA) has been done. A comparing LCA is a method to compare two similar systems and how much environmental impact they both have had during their lifetime. To assess this the amount of carbon dioxide equivalents emissions per the number of virtual machines has been used as a functional unit. The assessment was made on a hypothetical data centre and a hypothetical local server. The results showed that the local server had around 9.5 more carbon dioxide emissions per virtual machine than the data centre which confirms that the data centre has the lesser environmental impact of the two. This was mostly because of a more efficient use of the servers and the fact that a data centre has the possibility to recover some of its waste heat.

Antalet övervakningskameror i samhället ökar, samtidigt som deras miljöpåverkan är relativt okänd. För en produkt som tidigare bara utvärderats gällande prestanda, börjar kunderna nu efterfråga en kartläggning av miljöpåverkan. Kamerans miljöpåverkan studeras ur ett livscykelperspektiv: energi- och materialtillförsel samt utsläpp och avfall som berör allt ifrån råmaterialutvinning till slutåtervinning. Projektet är genomfört på begäran av, och för, Axis Communications AB (härmed refererade till som Axis) med huvudsyfte att öka Axis kunskap om deras produkters miljöpåverkan och utveckla en metod för genomförande av förenklade livscykelanalyser på Axis produkter. Livscykelanalysen, LCA, genomförs på en nätverkskamera utvecklad av Axis Communications AB; modell AXIS Q6032-E PTZ. Samtidigt togs metoden för förenklade livscykelanalyser fram för att möjliggöra jämförelse med andra kameramodeller i företagets produktportfolio. Även en plattform har skapats för att kunna användas i produktutvecklingens tidigare skede, för att redan där göra ett aktivt miljöval. Den metod som används för bedömning av miljöpåverkan är Eco-indicator 99. Simulering och beräkningar sker i LCA-programmet SimaPro 7.1.Resultatet visar att den största miljöpåverkan kommer ifrån användningsfasen och behovet av elektricitet. För scenariot där kameran används i Europa har tillverkningen näst störst påverkan, därefter materialanvändningen och sist transporterna. Återvinningen påverkar med ett negativt värde, d.v.s. den påverkar miljön på ett positivt sätt. Det alternativa scenariot (där kameran flygs till USA och installeras där) ger en totalt större miljöpåverkan och har transporterna som andra värsta kategorin. Vid beräkningar för Europa släpper kameran ut 663 kg CO2 under sin livstid. Den utvecklade modellen överensstämmer till 0,24% med resultatet ifrån simuleringsprogrammet. Modellen kan enligt den genomförda känslighetsanalysen anses stabil / The number of surveillance cameras installed for various purposes have increased substantially in society over the past decade. The environmental impacts from network cameras are relatively unknown and their rapid increase in number calls for studying the impacts from a life cycle perspective; from raw material extraction to decommissioning. The project is performed on request by Axis Communications AB (hereby referred to as Axis) with the main purposes to increase Axis's knowledge of the environmental impact from their products and establish a method for conducting simplified life cycle assessments (LCA) on Axis products. A case study LCA is conducted on a network camera developed by Axis; model AXIS Q6032-E PTZ. Concurrently a method for conducting simplified LCAs on other Axis cameras is developed as well as a platform to be used in product development processes to enhance life cycle thinking (LCT). The Eco-indicator 99 Method is used for the environmental impact assessment and for simulations and calculations the software program SimaPro 7.1 is used.The results emphasize the life stages and their particular activities having the largest potential environmental impacts; primarily utilization and the production of electricity. For the scenario where the camera is installed in Europe the manufacturing comes as second, then raw material extraction and processing, followed by transportations. Decommissioning impacts with a negative value, i.e. impacts the environment in a positive way. The alternative scenario (where the camera is transported by air to U.S. and installed there) gives a total higher score and has the transportation category as the second highest regarding the total environmental impact. During the whole lifetime the camera emits 663 kg CO2.The results from using the developed model to conduct simplified LCAs only differ by 0.24% from the results of the case study LCA. The LCA is considered stable based on the performed sensitivity analysis.

Den senaste tioårsperioden har varit den varmaste som uppmätts så långt tillbaka som det finns tillförlitliga mätdata över den globala medeltemperaturen. Sverige vill vara ett ledande land i det globala arbetet med att nå Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas under 1,5°C. Regeringen har infört krav på att klimatdeklarationer ska göras från och med 1 januari 2022 för att minska byggnaders klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. En gemensam vägledning för småhusföretagen behövs dels för att de på ett effektivt och likartat sätt ska kunna uppfylla lagkravet och dels för att de ska kunna ta fram jämförelsetal för sina hus. Det finns ett glapp mellan tillgänglig data hos småhusföretagen och den indata som krävs för att använda de vanligaste LCA-verktygen för byggnader. Examensarbetet ska undersöka hur arbetet med klimatdeklarationer kan integreras i ett småhusföretags projekteringsprocess samt vilka svårigheter som finns och hur de kan lösas. För att svara på frågorna har aktionsforskningsmetodiken använts. En undersökning gjordes för att samla in information om hur andra företag arbetar med klimatdeklarationer. En intervju genomfördes för att ta reda på hur företaget Åsbo Hus, som deltar i fallstudien, projekterar. I en fallstudie genomfördes klimatdeklarationer på en villa på två olika sätt: förslag 1 tog med hjälp av ett kalkylprogram fram mängder som importeras till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0) där klimatdeklarationen gjordes, och i förslag 2 togs mängder automatiskt från BIM-modellen och klimatdeklarationen gjordes med en add-in till Revit, One Click LCA. Försöken i fallstudien analyserades och utvärderades med hjälp av SWOT-analyser. En svårighet som framkom både i fallstudien och i undersökningen var att det mängdunderlag som finns inte är anpassat för att ta fram en klimatberäkning. Genom användningen av kalkylprogrammet i förslag 1 har användaren full kontroll över vilka material som kommer med, hur mängderna har beräknats och mängderna kan importeras till BM 1.0 utan manuellt arbete. Ett annat problem som framkom är att det är tidskrävande att rita BIM-modellen i tillräcklig detaljeringsgrad för att kunna beräkna klimatpåverkan baserat på den. För att förslag 2 ska få samma tillförlitlighet i mängdningen som förslag 1 krävs omfattande arbete med att regla upp väggar i Revit och justera icke solida skikt manuellt. Tiden som sparas i den automatiserade mängdningen förbrukas därför genom att modellen måste ritas med större noggrannhet och att manuell justering behöver göras. I förslag 1 är mängdningen tillförlitlig eftersom hänsyn tas till skikten som inte är solida på ett effektivt och beprövat sätt med hjälp av kalkylprogrammet och ger därför ett mer korrekt resultat även på klimatdeklarationen. Förslag 1 blir därför metoden som rekommenderas.