Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS. Når eleverna samma resultat som i den ursprungliga LS och vad i lärarens undervisning har betydelse för elevernas lärande? Två forskningslektioner med två olika lärare spelas in för att analyseras i relation till elevernas resultat på förtest och eftertest. Resultatet visar att det är möjligt att reproducera en LS och nå samma resultat för eleverna samt att lärares förmåga att erbjuda eleverna att erfara variationer i innehållets kritiska aspekter är av avgörande betydelse för elevernas förståelse av innehållet. Detta resultat innebär att lärare skulle kunna använda en redan genomförd LS som en språngbräda för att utveckla både elevernas och sitt eget lärande om sin undervisning.

No description available.

Jag har studerat en Learning Study i syfte att studera innebörder av kritiska aspekter i olika skeenden i en Learning Study. Detta med utgångspunkt i följande forskarfrågor: Vilka kritiska aspekter identifieras under processen i Learning Study träffarna?, Hur realiseras de kritiska aspekterna under försökslektionerna?, Vilka identifierade kritiska aspekter, ges möjlighet att erfaras av eleverna under försökslektionerna och resultatet i eftertestet? Studien kan ses som en form av praxisnära forskning av kvalitativ karaktär och har sin grund i min roll som en av deltagarna i ett FoU-arbete i Learning Study anordnat av utbildningsförvaltningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet.  Studien har sin utgångspunkt i granskning av avhandlingar och forskningsartiklar som innehåller studier kring och inom området Learning Study. Resultatet visar på att förståelse i variationsteorin och dess kritiska aspekter i Learning Study cykelns olika skeenden har betydelse för elevernas utvecklande av lärande.

The purpose of this study was to examine the effects of relaxation train and verbal suggestion phrases upon auditory attention of high risk academic students. The population consisted of one hundred eight freshmen entering the Ball State University Academic Opportunity Program.Subjects were randomly assigned to four treatment conditions. Condition one received relaxation training, condition two received relaxation training plus verbal suggestion phrases, condition three received verbal suggestion phrases, and condition four was the control condition. All subjects were post tested. Data were analyzed by a one-way ANOVA and a post-hoc Scheffe test. Six null hypotheses were tested. The .05 level of significance was established as the critical probability level for non-acceptance of hypotheses.Findings1. Subjects who received relaxation training plus verbal suggestion phrases had higher auditory attention levels than those who received relaxation training only.2. Subjects who received verbal suggestion phrases only had higher levels of auditory attention than those who received relaxation training plus verbal suggestion phrases.3. Subjects who received relaxation training plus verbal sugtion phrases had higher levels of auditory attention than those in the control condition.4. Subjects who received verbal suggestion phrases only had higher levels of auditory attention than those who received relaxation training only.5. Subjects who received relaxation training only did not show any differences in levels of auditory attention from those in the control condition.6. Subjects who received verbal suggestion phrases only had higher levels of auditory attention than those in the control condition.ConclusionsThe findings of this study support the effectiveness of the use of verbal suggestion phrase5to enhance auditory attention. They do not support the contention of the large body of research that implies that relaxation training is the most effective method of enhancing auditory attention. Recommendations include the need for replication to further substantiate these findings.

Taluppfattning och aritmetik är ett lärandeområde i svensk skola som under lång tid varit i behov av utveckling. Resultaten i de tre senaste TIMSS-rapporterna visar att detta lärandeområde varit det som svenska elever i årskurs 4 presterar sämst inom (Skolverket, 2008; Skolverket, 2012; Skolverket, 2016). När resultaten från TIMSS 2007 analyserades konstaterades att subtraktionsräkning var ett område som elever i årskurs 4 hade särskilda problem med (Bentley, 2008). I grundskolans läroplan fastslås att elever på mellanstadiet ska lära sig metoder för bland annat huvud- och algoritmräkning, vilket naturligtvis inbegriper subtraktion (Skolverket, 2011). Som blivande mellanstadielärare i matematik är det därmed av intresse att undersöka hur undervisning kan bedrivas för att åtgärda problem som elever kan tänkas ha med huvud- och algoritmräkning inom subtraktion. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie vilken förståelse elever har för olika beräkningsmetoder inom subtraktionsräkning. De metoder elever uppvisar störst svårigheter med är av intresse att förklara och förtydliga. Detta kommer göras med hjälp av en Learning study, där elevernas metodfärdigheter kommer att testas genom diagnoser före och efter undervisning om huvud- och algoritmräkning för att avgöra undervisningens effekt på elevernas prestation (jfr Maunula m.fl., 2011). Undervisningstillfället kommer vara anpassat för att belysa och förklara de kritiska aspekter inom beräkningsmetoderna som framkommer vid den första diagnosen. Genom undervisningen hoppas vi kunna bidra till att eleverna får en förståelse för vad som sker i de olika momenten i beräkningarna och därigenom vidgar sina kunskaper om vad subtraktion som helhet innebär.

The thesis which was originally undertaken to improve my teaching skills and determine ways of allowing me space to live my academic values also turned out to become the enquiry to investigate students’ learning and study skills. Students and I collaborated in a year-long self-study action research where we were trying different teaching-learning strategies in order to improve our practice(s). Throughout the study I kept a reflective journal and students also reflected in a portfolio of learning their impressions about the new teaching-learning strategies. In addition to these data gathering methods data from students were gathered using chats, observation, and open-ended questionnaire. Data was analysed using a narrative method, reflexivity principle, and grounded theory. There are two major steps I followed in this study which are aimed at improving students’ basic study and learning skills, and my teaching skills. The first relates to action research into student learning at the school of Mathematics Science and Technology (MSTE) at a rural university. The study reveals that: Students have their own different and unique styles of learning, implementing various learning styles afford students an opportunity to find a style that matches their own. The second action step relates to my own self-study research trying different teaching methods based on my academic and personal values. Here, the study reveals that: The best teaching-learning practice is the one developed and agreed upon between the teacher educator and his or her students. These ‘action’ steps were not mutually exclusive – they were conducted in parallel. After the description of developing student learning skills at undergraduate level my reflections on the study followed in relation to theories and methods of teaching-learning and further revealed that what works with one group of students will not necessarily work with another group. The best teacher educator is constantly seeking ways of improving the learning experience of his or her students. The recommendations that teacher educators should become self reflective practitioners and improve their professions using self-study collaborative approach will benefit other teacher educators who are keen to study and improve their practice.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och hur Learning study som är en metod att granska, analysera och utveckla pedagogiken, kan förbättra undervisningen i teater på gymnasiets teaterestetiska inriktning. Jag vill säkerställa att kommunikationen i undervisningen fungerar och förbättrar deras kunskaper gällande begreppet närvaro inom teaterämnet. Enligt den ryske teaterpedagogen Stanislavskij så innebär närvaro en överensstämmelse mellan skådespelarens övertygelse i karaktären och det uttryck skådespelare och regissör vill förmedla. (Järleby, 2001, s. 174-175.) I detta arbete har jag även reflekterat och redogjort för tidigare forskning genom två studier inom Learning Study och en studie i teater. För att ta reda på hur jag genom Learning study kan förbättra min undervisning har jag använt en metod i form av en Learning study-cykel. Sammanfattningsvis upplever såväl lärar- som elevgruppen positiva effekter. Eleverna har uttryckt att de känt sig speciellt utvalda då de fått delta i Learning study-projektet. I arbetet framkom vikten av samarbetet på scenen och en ökad förståelse för närvaro under processens gång.

Undervisning med växande geometriska mönster ses som en bro mellan aritmetiskt och algebraiskt tänkande genom att elever möter uppgifter som möjliggör generalisering av aritmetiska uttryck. Eftersom svenska elever i internationella tester visar upp bättre resultat inom aritmetik än algebra är syftet med studien att ta reda på vilka aspekter som är kritiska för elevers utveckling från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänkande. Studien är en learning study där en lektion planerades och genomfördes i tre klasser i årskurs 5 och 6. Lektionerna kompletterades med ett för- och eftertest som tillsammans med lektionerna bidrog till studiens resultat. Vid planering och analys av lektionerna tillämpades variationsteorin som fokuserar på vilket lärande som möjliggörs, vilket lärande som sker och vad som kan förbättra lärande. Resultatet är att det kan vara kritiskt för elever att urskilja regelbundenheten i växande geometriska mönster och att särskilja regelbundenheten från proportionalitet. En ytterligare kritisk aspekt kan vara att urskilja bokstävers betydelse inom matematik. I resultatet framkommer även att två av de variationsmönster som använts kan möjliggöra urskiljning av aspekter som kan vara kritiska för elever. Vid undervisning med växande geometriska mönster finns det flera aspekter som lärare behöver möjliggöra för elever att urskilja. Genom att använda genomtänkta variationsmönster kan aspekterna synliggöras och därmed utveckla elevers förståelse för algebra. / Teaching of growing geometrical patterns should be seen as a bridge between arithmetic and algebraic thinking, that through giving the students tasks that enables generalization of arithmetic expressions. Swedish students’ results show that they perform better arithmetically than algebraically therefore, the aim of this study is to ascertain which aspects that are critical to students’ development from an arithmetic thinking to an algebraic thinking. This study is a learning study where a lesson was planned and performed in three different classes in grade 5 and 6. The lessons included a pre-test and a posttest to further validate the study and the tests, combined with the lessons, contributed to the result of the study. When planning and analyzing the lessons the theory that was applied was variation theory which focuses on what is learned, what learning that takes place and what can be improved to further the learning. The result of this study shows that it can be critical for students to discern regularities in growing geometrical patterns and also to separate regularity from proportionality. Furthermore, the study found another critical aspect which is to discern the meaning of letters within mathematics. The result also reveals two variation patterns which enables discerning of aspects that appear critical for students. When teaching about growing geometrical patterns there are several aspects teachers need to make possible for students to discern. Through utilization of variation patterns that are well prepared and thought through these aspects can be visualized and consequently auxiliary advance students understanding for algebra.

No description available.

Framförvarande arbete är en empirisk studie som fokuserar på kritiska aspekter; elevers skilda uppfattningar av samma lärandeinnehåll. Syftet är att identifiera kritiska aspekter i undervisning av taluppfattning i årskurs 2. En Learning Study har utförts som innebär att två elevgrupper har genomfört ett identiskt för- och eftertest med lektioner däremellan. Resultatet har analyserats med hjälp av variationsteorin, som syftar till att effektivt och ändamålsenligt variera samma lärandeinnehåll. Resultatet identifierade följande kritiska aspekter i undervisningen: öppna utsagor med subtraktion, begreppsförmågan, muntliga kommunikationen samt elevens tålamod. Begreppsförmågan handlar om att eleverna hanterar anvisade uppgifter på ett korrekt sätt. Den muntliga kommunikationen är övergripande och påverkar förståelsen av det centrala ämnesinnehållet. Elevernas tålamod är beroende av inre och yttre förutsättningar. Resultatet visade även att kritiska aspekter är dynamiska och förändras kontinuerligt i undervisningsprocessen. Det ställer krav på pedagogens förmåga att kontinuerligt observera, organisera och reflektera i skolverksamheten. Pedagoger och elever som uppmärksammar kritiska aspekter i undervisningen har sannolikt större möjlighet att undanröja hinder och missuppfattningar i elevernas lärande, vilket utvecklar ett gynnsamt lärande.