Successful organizations are driven by motivated and engaged coworkers. Organizations need to adapt to a market environment embossed by constant change. Previous research has found that engagement and motivation of coworkers within organizations foremost are conducted by leaders who apply democratically and individually oriented leadership styles. In order to motivate coworkers there’s a need for the leader to be able tocommunicate well and to be adaptable in relation to the environmental, cultural and situational constitution within the organization. The purpose of this study has been to identify which leadership style that could be seen as the most advantageous regarding motivating coworkers to increase their work efforts. To enable research that investigates which leadership style that works as the most motivational within an organization characterized by constant change this study takes aim at a bigger organization. The empirical data of this study has been gathered by individualsemi structural interviews of group leaders and coworkers at the production sector of the organization.  Results show that the leadership style that foremost promote and provide motivation for the coworkers is the democratically leadership style. Suggestions to conduct further research of leadership within similar organizations, in order to enable generalization. The company at hand is recommended to implement the democratically leadership style in full, to test its efficiency.

Abstract                                                                                           Date:         [2023-05-23]                       Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University SAMMANFATTNING Datum:                          [2023-05-23] Nivå:                              Kandidat/Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi:                      Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet Författare:                    Albadri Simon                            Al-Nuaimi Hasan (00/05/04)                         (99/09/14)  Titel:                              Chefens roll i att främja motivation på arbetsplatsen. Handledare:                 Magnus Lindström Nyckelord:                    Motivation, prestation, ledarskapsstilar, belöningssystem Forskningsfråga/or:    Hur påverkar relationen mellan chef och medarbetare motivationen på arbetsplatsen, och vilken roll har ledarskapsstilar och belöningssystem i främjandet av motivation på arbetsplatser? Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur relationen mellan chef och medarbetare påverkar motivationen på arbetsplatsen och hur ledarskapsstilar och belöningssystem kan ha en roll i främjandet av motivation. Genom att undersöka dessa faktorer kan denna uppsats bidra till en ökad förståelse för hur organisationer kan skapa en miljö där medarbetarna känner sig motiverade och engagerade, vilket i sin tur kan leda till ökad prestation och framgång för organisationen Metod:  Denna studie har använt en kvalitativ forskningsmetod, fallstudie  och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Denna kandidatuppsats konstaterar att chef-medarbetarrelationen har en betydande påverkan på arbetsplatsens motivation. Genom att tillfredsställa de grundläggande psykologiska behoven hos medarbetare, som autonomi och kompetens, kan chefer främja motivation och engagemang. Demokratiskt ledarskap visar sig främja motivationen, medan auktoritär ledarskapsstil kan minska den. Motiverade medarbetare är mer engagerade och tar ansvar, vilket leder till ökad effektivitet och framgång för organisationen. Anpassade motivationsmetoder och belöningssystem, baserade på individuella preferenser, kan främja motivationen. / Abstract                                                                                           Date:         [2023-05-23]                       Level: Bachelor/Master thesis in Business Administration 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University   Authors: Simon Albadri 00-05-04, Hassan Al-Nuaimi 99-09-14   Title:         Cultivating Motivation in the Workplace: An Analysis of the Relationship between Managers and Employees, Leadership Styles, and Reward Systems?   Tutor: Magnus Lindström Keywords: Motivation, Performance, Leadership styles, Reward systems Research questions: How does the relationship between managers and employees affect motivation in the workplace, and what role do leadership styles and reward systems play in promoting motivation in the workplace? Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and analyze how relationship between managers and employees affects motivation in the workplace and how leadership styles and reward systems can play a role in promoting motivation. By examining these factors, this thesis aims to contribute to an increased understanding of how organizations can create an environment where employees feel motivated and engaged, which in turn can lead to increased performance and success for the organization.  Method: This study has used a qualitative research method and the empirical data have been collected by semi-structured interviews. Conclusion: This bachelor's thesis concludes that the relationship between a manager and an employee significantly impacts workplace motivation. By fulfilling employees' basic psychological needs, such as autonomy and competence, managers can promote motivation and engagement. Democratic leadership has been found to enhance motivation, while authoritarian leadership can decrease it. Motivated employees are more engaged and take responsibility, leading to increased efficiency and organizational success. Customized motivation methods and reward systems, based on individual preferences, can foster motivation

Syftet med studien är att belysa hur F-3 lärare upplever vad gott ledarskap är, i vilka klassrumssituationer upplever de att de har respektive inte har förutsättningar till ett gott ledarskap samt vad har de för tillvägagångssätt för att utöva gott ledarskap liksom vilka metoder de använder när ledarskapet inte räcker till. Studien utgår ifrån fyra frågeställningar: “vad upplever lärare som gott ledarskap i klassrummet”, “vilka förutsättningar upplever lärare att de har för att bedriva ett gott ledarskap i klassrummet”, “finns det situationer där lärare upplever att de inte har förutsättningar att hantera med hjälp av gott ledarskap i klassrummet” och “vilka tillvägagångssätt har lärarna för att hantera de situationer där deras ledarskap utmanas i klassrummet”. Kvalitativa intervjuer användes som metod för insamlingen av data där åtta F-3 lärare från en storstad och en mellanstor intervjuades. Tematisk analys valdes som metod för att analysera den insamlade data. De temana som kom från analysen presenteras i både resultat och analysavsnitten och diskuteras i ljuset av studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning i diskussionsavsnittet.Studiens resultat visar att goda relationer med elever, bra struktur, tydliga rutiner och regler och förväntningar är det som kännetecknar ett gott ledarskap enligt de lärare som intervjuades. Situationer när man är själv med en helklass som även har elever med svårigheter eller när man tappar kontrollen och blir stressad kom även upp som svåra och utmanande för lärarnas ledarskap. Kollegialt samarbete, god kontakt med vårdnadshavare, elevhälsoteamet och skolledningen kom upp som stöd som lärarna upplevde främjade deras ledarskap när lärarna behövde hantera svåra och utmanande situationer i klassrummet.Nyckelord: Ledarskap, ledarskapsstilar, ledarskap i klassrummet, delaktighet, inkludering, Ramfaktorer

<p>Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.</p>

<p>Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen. Valet av organisation för enkätutformningen baserades på att vi ville studera en organisation som är mansdominerad och hierarkisk, då vi finner det intressant att studera män och kvinnor som arbetar i en sådan organisation. Vi anser att Försvarsmakten uppfyller dessa krav och då de dessutom arbetat aktivt med ledarskap och ledarskapsutveckling gör det den till ett spännande studieobjekt.</p><p>För att få en grundläggande förståelse för ämnet presenteras, i uppsatsens teoriavsnitt, en kortare bakgrund till ledarskapsforskningen i stort. Därefter följer en djupare teoretisk diskussion kring litteraturen och den tidigare forskningen gällande kvinnligt och manligt ledarskap. I resultatavsnittet inledning beskrivs den undersökningsmodell som utarbetats utifrån teorin. Undersökningsmodellen grundas på tre modeller med olika perspektiv på manliga och kvinnliga ledarskapsstilar, vilka diskuterats och underbyggts i teoriavsnittet. Modellen och dess variabler ligger till grund för enkäten som syftar till att klargöra huruvida det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga ledarskapsstilar. I resultatavsnittets sista del presenteras uppsatsens slutprodukt, enkäten, varvid dess utformning och uppbyggnad hänförs och sammanlänkas till både det teoretiska ramverket och variablerna i modellen. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion där vi avhandlar möjliga enkätresultat och vad dessa kan bero på, samt resonerar kring dåtida och nutida forskning på området.</p>

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.

Ledarskap är någonting väldigt viktigt som behövs i alla organisationer. Tidigare forskning på området ger inga entydiga svar på om det finns skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. I den kontexten uppkommer diskussionen huruvida de manliga ledaregenskaperna enbart kan tillskrivas män och då följaktligen om de kvinnliga ledaregenskaperna endast förekommer hos kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utarbeta en enkät som kan ligga till grund för studier av kvinnliga och manliga ledarskapsstilar inom Försvarsmakten. Enkäten syftar även till att undersöka om det förekommer skillnader i ledarskapet mellan de hierarkiska nivåerna i organisationen. Valet av organisation för enkätutformningen baserades på att vi ville studera en organisation som är mansdominerad och hierarkisk, då vi finner det intressant att studera män och kvinnor som arbetar i en sådan organisation. Vi anser att Försvarsmakten uppfyller dessa krav och då de dessutom arbetat aktivt med ledarskap och ledarskapsutveckling gör det den till ett spännande studieobjekt. För att få en grundläggande förståelse för ämnet presenteras, i uppsatsens teoriavsnitt, en kortare bakgrund till ledarskapsforskningen i stort. Därefter följer en djupare teoretisk diskussion kring litteraturen och den tidigare forskningen gällande kvinnligt och manligt ledarskap. I resultatavsnittet inledning beskrivs den undersökningsmodell som utarbetats utifrån teorin. Undersökningsmodellen grundas på tre modeller med olika perspektiv på manliga och kvinnliga ledarskapsstilar, vilka diskuterats och underbyggts i teoriavsnittet. Modellen och dess variabler ligger till grund för enkäten som syftar till att klargöra huruvida det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga ledarskapsstilar. I resultatavsnittets sista del presenteras uppsatsens slutprodukt, enkäten, varvid dess utformning och uppbyggnad hänförs och sammanlänkas till både det teoretiska ramverket och variablerna i modellen. Uppsatsen avslutas sedan med en diskussion där vi avhandlar möjliga enkätresultat och vad dessa kan bero på, samt resonerar kring dåtida och nutida forskning på området.

This essay deals with the influence of leadership on student use of Smart phones as an ICT tool at after school care. I use a qualitative, hermeneutical method that departs from two stories. I also use qualitative interviews with both structured and unstructured questions. My reflections and interpretations are, through the interviews, complemented by my colleagues’ views of the use of Smart phones and how that is affected by how the activities are managed. I have faced a dilemma in my stories where I have to choose between following the school’s rules or help the students that need help with the use of Smart phones. Reflecting on the stories leads me to view my own leadership and style of leadership in a critical light and to view myself in a wider context within a problematic organization with a hierarchical leadership. This leads to other dilemmas that occur in a school organization, where helpful factors to a change can be seen in different perspectives with the open dialogue as an advantage.

No description available.

The purpose of the thesis is to recognize how professionals in the banking sector experience change in leadership during a pandemic. It will be brought to attention how change is characterized, and how managers take action to maintain trust and motivate employees. Through a qualitative study based on interviews with both employees and managers in the banking sector, the study's research question is: How does professionals in the banking sector experience changes in leadership during a pandemic. The result of the study shows that most managers and employees experience transformative leadership as the dominant leadership style, both before and during the pandemic. However, there are also characteristics from democratic and situational leadership. Some of the key factors that managers have focused on during the pandemic have been supporting, understanding, and adapting. As a result of change in leadership, methods of communication have changed, control has increased, and motivation has decreased. Furthermore, trust has increased as employees have been given more responsibility than prior to the pandemic.