Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad i ledarstilspreferens mellan kvinnor och män, och om så hur skillnaden såg ut. 101 studenter på Högskolan i Gävle deltog i studien. Deltagarna fick fylla i en enkät där de skulle skatta sin ideala ledare. Resultaten baserades på 87 av de insamlade enkäterna, 43 besvarades av män och 44 besvarades av kvinnor. Resultaten analyserades med tre separata t-test. Resultatet för skillnaden mellan män och kvinnors ledarstilspreferens indikerade på att kvinnor prefererar en människokännande ledarstil högre än män. Resultatet för vilken ledarstil respektive kön skattade högst indikerade på att både män och kvinnor föredrog en människokännande ledarstil framför en strukturell ledarstil. Slutsatsen blev att det fanns en skillnad inom den människokännande ledarstilen, att den prefereras högre av kvinnor än män. Inom den strukturella ledarstilen fann vi ingen signifikant skillnad mellan kön, vilket indikerar att män och kvinnor skattar denna ledarstil relativt lika.

Syftet med detta examensarbete är huvudsakligen uppdelade i två delar. Den första delen (1) handlar om att ta reda på vilken typ av ledarstil som Läroplanen (GY11) pläderar för. Den andra delen (2) är att ta reda på hur den ledarstilen som läroplanen främjar står sig ur en etisk synvinkel. För att ta reda på den ledarstilen som läroplanen framhäver (1) så utförs det i studien en modifierad begreppsanalys för att plocka ut riktlinjer och fraser i läroplanen som är relaterade till lärarens ledarskap. Dessa riktlinjer och fraser plockas ut med hjälp av olika definitioner som pedagoger har använt för lärares ledarskap. Denna studie visar att både behavioristisk inlärningspsykologi och ekologisk psykologi inte kan används utan komplement då de brister på olika punkter. Behavioristisk inlärningspsykologi faller främst då den inte fokuserar på gruppen och relationer mellan elever, vilket läroplanen främjar under flera riktlinjer. Ekologisk psykologi har inte den individfokusering som läroplanen också kräver. Den gren av psykologi som kan användas utan komplement av lärarna i deras ledarskap är humanistisk psykologi, som täcker läroplanens fokusering på både individerna och gruppen. I diskussionsdelen av uppsatsen besvaras den andra delen för uppsatsen (2) genom en etisk diskussion. Ur en etisk synvinkel finns det en blandetik i lärarnas ledarskap, dock är fokus på en humanistisk uppfattning som läroplanen faktiskt deklarerar på den inledande sidan att läroplanen bör vara. Detta skapar koherens men vad som saknas är en tydlighet att en humanistisk psykologi bör användas, då riktlinjerna faktiskt deklarerar detta bör det också finnas en tydlighet i vilken typ av ledarstil läraren bör använda i sin arbetsmiljö. Det har visats i undersökningar att för prestationen angående betyg för eleverna att ledarstilen hos lärarna inte har spelat så stor roll, därmed bör ledarstilen fokuseras så att eleverna doktrinernas till demokratiska människor och kunna se samhället med kritiska ögon. Då krävs både ett kollektivt och individuellt fokus från lärarens ledarstil, vilket läroplanen ur denna aspekt lyckas med, dock utan tydlighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka synen på pedagogiska ledarstilar och dess konsekvenser i klassrummet bland en grupp pedagoger inom gymnasieskolan. Detta undersöks med hjälp av intervjuer och fokus ligger på begrepp inom ämnesområdet. För att skapa struktur har jag haft som utgångspunkt att avgränsa mig till termer som är kopplade till de aktuella ledarstilarna. Jag utgår även enbart från pedagogernas berättelser som sedan kopplas till relevant litteratur. Studien bygger på fem intervjuer med legitimerade pedagoger där jag får en inblick i hur dessa pedagoger definierar sig som ledare. Mina intervjuer visar pedagogernas tolkningar av olika ledarstilar men även problematiken samt möjligheten med ledarstilarna vid praktisering. Uppsatsen utreder även pedagogernas syn på effekterna av de olika ledarstilarna i ett klassrum. Denna kvalitativa studie visar att pedagoger föredrar vissa typer av ledarstilar framför andra. Resultatet från studien uppvisar även att pedagoger utövar en blandning av ledarstilar beroende på utomstående faktorer såsom elever och årskurser men även utifrån personliga faktorer som karaktär och yrkeserfarenhet.

<p>En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.</p>

<p>Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarstrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende.</p><p>Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna.</p><p>Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende. Alla strategier som jag frågade om förekommer bland lärare på grundskolan, även om vissa strategier används av väldigt få respondenter. Jag har presenterat i vilken grad strategierna används och de strategier som är mer förekommande än andra. Exempel på vanliga strategier är att göra en plan för vad som gäller för elever, aktivt lyssnande för att förstå vad eleven egentligen menar, användandet av så kallat jag-budskap och undervisning om att eleverna själva väljer sitt beteende. Många lärare kontaktar också vårdnadshavare och försöker att motiven bakom elevbeteendet.</p>

En tränare har en betydelsefull roll med möjlighet att fostra och påverka ungdomar, det är således en viktig roll som bör belysas. Syftet med studien var att beskriva vad friidrottstränare bör ha för egenskaper i sitt ledarskap, samt beskriva hur de själva uppfattar sin ledarstil och sin tränarroll. Studien gjordes utifrån en kvalitativ metod där 10 friidrottstränare intervjuades. Det resultat som framkom var att för friidrottstränarna innebär ledarskap att vägleda de aktiva mot uppställda mål. Det handlar om att möta varje individ och skapa förutsättningar för de aktiva att lyckas och utvecklas både som idrottare och person. Enligt friidrottstränarna är det viktigt att en ledare har goda kunskaper inom sitt område och är engagerad, positiv samt lyhörd. Resultatet av studien visade att tränarna använder en situationsanpassad ledarstil, där de tar hänsyn till de aktivas ålder, kunskap och förutsättningar. I rollen som tränare är det viktigt enligt friidrottstränarna att lyssna och att skapa ett ömsesidigt förtroende och att uppmuntra de aktiva till att tänka själva. Friidrottstränarna lyfte fram vikten av att skapa en positiv och trygg miljö där de aktiva tycker det är roligt att komma till träningen. För vidare forskning skulle det vara intressant att kombinera en kvalitativ metod med en observationsstudie för att se hur väl en tränares egen bild och upplevelse av sitt ledarskap och sin ledarstil överensstämmer med verkligheten.

Syftet med arbetet har varit att undersöka tendenser till förekomsten av olika lärarstrategier för att undvika och komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Med olämpligt beteende menar jag då eleven agerar utåt och hindrar läraren att göra det som den tänkt göra för sin egen eller elevernas skull, och med strategier menar jag det läraren gör eller försöker göra för att undvika eller komma till rätta med olämpligt elevbeteende. Uppsatsen börjar med styrdokument om vilka direktiv som gäller för lärare och sedan en beskrivning av olika ledarstilar från olika psykologiska perspektiv. Utifrån ledarstilarna har jag sedan beskrivit ett antal strategier lärare kan använda sig av för att i förebyggande syfte undvika olämpligt beteende och strategier som kan användas i själva situationen för att komma till rätta med beteendet. Därefter har jag med kvantitativ metod i form av enkäter undersökt strategier hos lärare i år 4-6 på olika skolor i olika kommuner. 77 grundskollärare som arbetar på olika skolor i olika områden och kommuner har svarat på enkäterna. Resultatet visar sig att lärare använder sig av olika strategier i sitt arbete att undvika och komma till rätta med olämpligt beteende. Alla strategier som jag frågade om förekommer bland lärare på grundskolan, även om vissa strategier används av väldigt få respondenter. Jag har presenterat i vilken grad strategierna används och de strategier som är mer förekommande än andra. Exempel på vanliga strategier är att göra en plan för vad som gäller för elever, aktivt lyssnande för att förstå vad eleven egentligen menar, användandet av så kallat jag-budskap och undervisning om att eleverna själva väljer sitt beteende. Många lärare kontaktar också vårdnadshavare och försöker att motiven bakom elevbeteendet.

Studiens syfte är att undersöka chefers förståelse kring medarbetarskapet och deras ledarstil vid implementering av en aktivitet som ska främja medarbetarskapet. Teorier som används i studien speglar hur ett välfungerande medarbetarskap ser ut genom hur individer påverkar varandra, samt ledarskapsteori. Undersökningen är kvalitativt inriktad med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet är baserat på fyra intervjuer med chefer som arbetar inom den offentliga sektorn. Utifrån den teoretiska referensramen har vi analyserat vårt material från intervjuerna. Studien konstaterar att chefers förståelse för medarbetarskapet är att diskussioner om medarbetarskapet främjar implementeringen och utvecklingen av medarbetarna. Diskussionerna bidrar till att medarbetarna får vara med i påverkansprocessen som strävar mot ett beslut, och därmed motiveras medarbetarna till att ta ansvar. Diskussionerna frambringar respekt och ett förtroende mellan chef och medarbetare, som anses vara viktiga aspekter för att ett medarbetarskap ska fungera väl. Cheferna anser att en utvecklingsplan för varje enskild medarbetare är nödvändig som visar medarbetarens drivkrafter och den enskildes motivation. Detta bidrar till utvecklandet av att varje enskild medarbetare känner en arbetsglädje och utvecklingsprocess som främjar medarbetarskapet. Chefernas uppfattning kring aktiviteten “medarbetaridén” är att den ska främja medarbetarskapet genom att bidra med förändringar hos medarbetarna som i sin tur ska leda till ett gemensamt förhållningssätt. Cheferna beskriver även att medarbetaridén ska få medarbetarna att känna en enhetlighet och gemenskap i Skövde kommun. Cheferna utövar ett situationsanpassat ledarskap för att säkerhetsställa att varje enskild medarbetare får efterfrågat stöd av sin chef, för att bästa möjliga utveckling ska ske för medarbetaren. Avslutningsvis konstaterar vi att cheferna anser att kommunikation med sina medarbetare är ett oerhört betydelsefullt verktyg för att kunna bedriva ett väl fungerande medarbetarskap. Kommunikation mellan chef och medarbetare bidrar till att de får en förståelse och ett förtroende för varandra, gemensamt förhållningsätt och ett delat ansvar. / The purpose of this study is to investigate managers' understanding of empowerment, and their leadership when implementing an activity that promotes empowerment. The theories used for this study reflects how a well-functioning empowerment looks like by individuals affecting each other, and the theory of leadership. Investigation is aligned with qualitative semi-structured interviews. The empirical findings are based on conducted interviews with four managers working in the public sector. Based on the theoretical framework, we have analyzed our material from the conducted interviews. The study finds managers' understanding of empowerment, is that discussions regarding empowerment promotes the implementation and development of the team workers. The discussions contribute to employees’ involvement in an advocacy process aiming to a decision, and thus motivate employees to take responsibility. The discussions generate respect and trust between managers and employees, which are considered as important aspects, in order for empowerment to function well. The managers believe that a development plan for each employee shows the employee's driving forces and personal motivation. This contributes to the development of each individual employee feeling satisfaction and development, which promotes empowerment. The managers' perception of the activity “employee idea” is that it will foster empowerment by contributing changes among employees, which in turn should lead to a common approach. Additionally, the managers describe that the “employee idea” should get employees to feel a unity and fellowship in Skövde municipality. The managers exercise situational adjusted leadership, in order to ensure each employee receives demanded support from the employee’s manager to be able to develop in the best possible way. Finally, we note the managers believe that communication with their employees is an extremely important tool, in order to conduct effective empowerment collaboration. Communication between managers and employees helps to understand and trust one another, share attitudes, and responsibility.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka elevers uppfattning av idrottslärarens betydelse för deltagande i ämnet idrott och hälsa och vad som kan påverka elevers motivation till att delta på lektionerna. Studien utgår från följande frågeställningar 1. Vad är det som gör att elever inte deltar, samt deltar på idrott och hälsalektionerna? 2. Har läraren betydelse gällande elevers deltagande i ämnet, och hur uttrycks den betydelsen? 3. Är lärarens ledarstil viktig för elevernas deltagande? 4. Är det skillnad på uppfattningen om idrottslärarens betydelse för deltagande utifrån elever som inte deltar kontra elever som deltar?   Metod Studien har en fenomenologisk forskningsansats som avser att beskriva hur människor uppfattar ett fenomen, som därefter tolkas av forskaren för att ge en ökad förståelse av fenomenet. Studien vilar på både en kvalitativ och kvantitativ ansats. De metoder som jag har valt för att få svar på mina frågeställningar är enkät och intervju. Urvalet består av totalt 104 gymnasielever från en fristående skola västsverige. 100 elever har svarat på enkäten och fyra elever har blivit intervjuade. De fyra eleverna har inte besvarat enkäten.   Resultat Det framkommer i resultatet att deltagandet sker utifrån både inre och yttre motivation. Deltagandet sker därför att ämnet är kul och skapar en sinnesupplevelse och en känsla av glädje, få en bekräftelse på att man har deltagit, samt genom att få ett betyg i kursen, Det framgår också att majoriteteten av elever tycker att läraren har en viktig roll när det gäller elevers deltagande i idrott och hälsa, likaså lärarens ledarstil. Det framkommer skillnader i elevers uppfattningar kring lärarens betydelse för deltagande beroende av om elever är aktiva i ämnet eller ej.   Slutsats Det finns olika skäl till elevers deltagande i idrott och hälsa men det går att konstatera utifrån studiens resultat att eleverna uppfattar att läraren har betydelse för elevers deltagande i ämnet idrott och hälsa. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>

Bakgrund: En riskfaktor för att få utmattningssyndrom är kort arbetslivserfarenhet som sjuksköterska, ung ålder samt att vara nyanställd. Följder av utmattningssyndrom kan vara hämmat engagemang, svårt att ta beslut, minskad prestation och effektivitet samt minskad arbetstillfredsställelse och hög sjukfrånvaro. Syfte: Belysa hur förhållanden i sjuksköterskans arbetssituation kan påverka risken att utveckla utmattningssyndrom. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Artiklarna har tagits fram genom databassökningar i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Sökorden utgår från valt syfte. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts och de artiklar som ligger till grund för resultatet har granskats kritiskt. Analysen resulterade i fem olika områden. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor har en benägenhet att befinna sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom under sina första två yrkesverksamma år relaterat till arbetsmiljön. Om sjuksköterskan tar hand om sin egen hälsa, såväl fysisk som psykisk, förkortas utsattheten för utmattningssyndrom. Diskussion: Forskning tyder på att sjuksköterskans hälsa inverkar på patienternas hälsa. Förebyggande åtgärder kan vara att handskas med stress och veta hur hon ska använda sig av copingstrategier. Slutsats: Arbetsmiljön på en arbetsplats har stor betydelse. Med ett aktivt ledarskap förbättras arbetsmiljön. De sjuksköterskor som inte kan påverka sin arbetsmiljö i positiv riktning, befinner sig i riskzonen att utveckla utmattningssyndrom.